Är sonen utsatt för mobbning?

Häromdagen kom Platon återigen hem ledsen och arg. Han ville inte berätta vad det berodde på, men tillslut kom det fram att några killar i klassen kallat honom för ”pucko” på rasten och att han också blivit knuffad i matsalskön så att han fått ett stort blåmärke. Det är inte första gången någon säger eller gör något som sårar Platon. Ibland är det flera killar som är involverade; både från klassen och från klassen under. Ibland är det bara en viss kille som gör eller säger något. Platon uppfattar det som om det är denne kille som är ledaren.

Arkimedes ringde upp fröken i skolan. Hon lovade att prata med ledarkillen. Men redan några dagar senare går ledarkillen in hårt i Platon med flit och skrattar efteråt. När vi tar upp det med fröken och oroar oss för mobbning tycker hon inte att det liknar en mobbningssituation. ”Det har ju bara hänt två gånger denna termin.” Men enligt kontaktboken som hon fått ta del av har det hänt olika incidenter minst 5 ggr denna termin och några gånger i slutet av förra. Dessutom tillkommer upprepade incidenter som Platon berättat om i efterhand och som vi inte vet när de inträffat.

Killen har lagt fälleben på Platon när han sprungit förbi några gånger på gymnastiken. Han har saboterat Platons lek på rasterna, tagit hans halsduk och sprungit iväg med den, skrattat åt hans teckningar och sagt att de är fula, tagit hans pennvässare och linjal, kastat kottar på honom och sedan sagt till läraren att det var Platons fel, suckar högljutt och sagt ”Men åhhhh, Platon…” varje gång Platon råkar t.ex. tappa något, tagit hans äpple och rullat iväg det på golvet.

Borde skolan ta detta på allvar eller oroar vi oss i onödan?

Det kanske inte är så allvarliga saker som hänt ännu, men vi vill ju stoppa det hela innan det går för långt. Innan något riktigt allvarligt inträffar. Vi vill också visa Platon att det som hänt inte är ok.

bullying

Omgivningens bemötande

Många som själva blivit mobbade vittnar om att det inte alltid varit själva mobbningen som varit värst, utan bemötandet från omgivningen när de berättat.

De vuxna kan förvärra situationen genom att:

  • Inte ta barnet på allvar eller inte tro på barnet
  • Tycka att barnet har sig själv att skylla
  • Säga att om du bara ändrar dig så blir allt bättre
  • Inte reagera och agera. (Då säger man ju indirekt att det är ok)

 

Vad är mobbning?

Det finns ingen entydig definition av ordet mobbning. Nedan finns några exempel:

  • Enligt SAOL: Mobbning samma som kamratförtryck.
  • Mobbning enligt UMO: ”När man blir illa behandlad av människor runt omkring en, kallas det mobbning. En enstaka taskig grej räknas inte som mobbning. Det är när det händer flera gånger och får den som behandlas illa att må dåligt, som det räknas som mobbning… Mobbning är ett starkt ord för många. Kanske förstår inte de som mobbar att det verkligen handlar om mobbning. De kanske till exempel säger att det bara är ett bråk. Men i ett bråk är man liksom mer jämnstarka och ungefär lika taskiga mot varandra. På samma sätt är det med elaka skämt. Den som mobbar kan ibland skylla ifrån sig och säga att det bara var ett skämt. Men om någon mår dåligt av det, är det mobbning.” 
  • Mobbning enligt BRIS: ” Mobbning är när någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt.”
  • Mobbning enligt Skolverket: ”Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.”
  • Mobbning enligt Vårdguiden 1177: ”Det man brukar kalla för mobbning är ofta någon form av kränkande behandling. Kränkande behandling är handlingar som kränker en persons värdighet. Individens upplevelse är viktig för att definiera vad som är kränkande. Att den som kränker någon annan till exempel säger att den bara skojade ursäktar inte beteendet. Det är hur kränkningen uppfattas av den som utsätts som är avgörande.”

Whispering-at-School-Picture-GraphicsFairy

Vad innebär en negativ handling eller en taskig grej?

Mobbning kan vara många olika saker. Mobbning kan vara svårt att upptäcka eftersom det inte alltid syns. Det kan vara:

  • Utfrysning
  • Undvikande, ignorering
  • Utesluten ur gemenskapen, t.ex. på raster eller i grupparbeten
  • Att vända ryggen till eller flytta sig när personen kommer
  • Att bli undanhållen information
  • Att ingen lyssnar när man har något att säga, att ingen tar en på allvar
  • Att alltid få sina förslag nerröstade
  • Elaka blickar eller miner, gester
  • Suckar
  • Viskningar
  • Skratt och fniss
  • Skvaller, rykten
  • Överdrifter
  • Förtal
  • Att bli utskälld och anklagad för saker man inte gjort
  • Taskiga inlägg och kommentarer via sms eller sociala medier
  • Att ta kränkande bilder på någon annan
  • Elaka skämt
  • Att luras
  • Att hånas
  • Att hotas
  • Taskiga kommentarer
  • Glåpord och öknamn
  • Att imitera och göra sig lustig över hur en person rör sig eller låter
  • Att skrämmas
  • Förföljelse
  • Hot om fysiskt våld
  • Att någon tar ens saker
  • Sabotage: att förstöra saker, kläder, skolarbeten m.m.
  • Att bli upptryckt mot en vägg, ner tryckt i snön o.s.v.
  • Knuffar, sparkar, örfilar, knytnävsslag
  • Tafsande

 

Hur många gånger och hur länge måste det pågå innan det räknas som mobbning?

Det finns inga tydliga regler för detta. Ordet mobbning finns inte ens i lagen. Däremot finns orden kränkning och trakasserier. Trakasserier kallas det om man blir illa behandlad pga. t.ex. en funktionsnedsättning som Aspergers syndrom eller ADHD. Men hur kan man säga att det beror just på funktionsnedsättningen att man blir illa behandlad?

 

Aspergers syndrom och mobbning

Forskning visar att det finns en tydlig koppling mellan Aspergers syndrom och mobbning. Den största förklaringen till detta är att personer med Aspergers syndrom har en nedsatt förmåga till socialt samspel. Klart är att personer med Aspergers syndrom utsätts för mobbning till en mycket högre grad än jämnåriga (detta gäller även till viss del personer med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Hur mycket högre är inte helt klart, men forskning uppskattar det till mellan 2 och 10 ggr högre risk. Men det är möjligt att siffran egentligen är ännu högre eftersom många aldrig berättar om vad de varit utsatta för. Detta gäller särskilt barn med Aspergers syndrom, som t.ex. Platon.

Platons lärare skrev i kontaktboken att det inte gick att komma i efterhand och berätta om saker som har hänt, för då skulle ledarkillen inte komma ihåg incidenten. Men det är ju en del av Platons svårigheter att han inte kan berätta och sätta ord på saker.

 

Att ett barn inte berättar om mobbning kan bero på flera olika saker

  • Barnet känner skuld för det som hänt eller skäms
  • Barnet förminskar och förnekar problemet för att det är jobbigt att prata om
  • Barnet tror att det som sägs är sant eller att det är deras eget fel
  • Barnet inte vill uppröra sina föräldrar
  • Barnet är rädd för att det ska bli värre om man berättar
  • Barnet blivit hotad att något ska hända om man berättar
  • Barnet har tidigare berättat men har inte blivit tagen på allvar eller har ingen förändring skett
  • Barn med Aspergers syndrom inte förstår vad mobbning innebär eller att de blir mobbade
  • Mobbningen är så vanligt förekommande att den blir normaliserad
  • Barn med Aspergers syndrom inte vet hur de ska uttrycka sig eller be om hjälp
  • Barn med Aspergers syndrom svarar det de tror att de förväntas svara när någon frågar hur dagen varit.
  • Barn med Aspergers syndrom tror att det är så det ska vara; att livet är tufft för alla

 

Även om barn inte alltid berättar om mobbning kan det finnas andra tecken på att något är fel

  • Barnet vill inte gå till skolan
  • Barnet svarar undvikande/inte på frågan hur det har varit i skolan
  • Barnet verkar nedstämt och oroligt men vill inte berätta varför
  • Barnet blir tystare
  • Barnet äter sämre
  • Barnet sover dåligt; har svårt att somna, får mardrömmar etc.
  • Barnet är aldrig eller väldigt sällan med andra barn, varken på fritiden eller i skolan. Barnet slutar umgås med barndomskompisar.
  • Barnet får helt nya kompisar, ofta från en annan skola eller ort.
  • Barnet har återkommande ont i magen, huvudet och andra delar av kroppen
  • Barnet får ilskeutbrott
  • Blåmärken och andra skador
  • Saker som mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder försvinner
  • Barnet presterar sämre i skolan

 

Vad kan göras mot mobbning i skolan?

På denna fråga finns inte heller några enkla svar. Skolverket har gjort en undersökning då man utvärderat enskilda insatser. Det visade sig dock att ingen enskild insats har någon större effekt. Flera olika insatser måste kombineras för att lyckas. Vissa insatser kan t.o.m. öka problemen. Undersökningen visade att olika insatser fungerar generellt olika bra beroende på om det rör flickor eller pojkar (alla elever är dock inte könstypiska), fysisk eller social mobbing. En del insatser fungerar bäst på enskilda mobbningssituationer och andra fungerar bättre för långsiktigt och förebyggande arbete. Det finns inga metoder som alltid fungerar eftersom alla grupper är olika.

 

Förutsättningar för att lyckas

  • Ett systematiskt användande av insatser
  • En väl genomtänkt kombination av insatser utarbetade efter skolans egna förutsättningar (med kartläggningar som grund)
  • En tydlig roll- och ansvarsfördelning
  • All personalen är engagerad och har samma syn och ett gemensamt förhållningssätt på genomförandet (inte bara pedagoger, även t.ex. vaktmästare, kökspersonal, städpersonal).
  • Elevgruppen är väl insatt i strategierna
  • Ett bra skolklimat (beror på organisatoriska förutsättningar, sociala relationer, engagemang, attityder, normer och värderingar)
  • Eleverna har möjlighet att utforma aktiviteterna i skolan och påverka sina egna möjligheter

 

Insatser som är mest effektiva mot mobbning (i mindre utsträckning mot kränkningar)

  • Regelbunden uppföljning och utvärdering av förekomsten av mobbning, som används för att utforma och anpassa insatser (minskar mobbning och andelen mobbare)
  • Lärare och personal med specialistkompetens (t.ex. kurator, specialpedagog och skolsköterska) bildar kooperativa lag; t.ex. antimobbingsteam, trygghetsgrupp m.m. (minskar mobbning och kränkningar).
  • Rutiner för att följa upp och åtgärda situationen för både den som mobbat och den som blivit utsatt. Rutiner för stöd och bearbetning (minskar mobbning och kränkningar).
  • Eleverna och personal arbetar aktivt och regelbundet tillsammans med aktiviteter som förebygger och främjar relationer och ett bra klimat på skolan (förebygger mobbning och kränkningar, minskar andelen mobbare).
  • Personalen får utbildning som ökar förståelsen kring mobbning och kränkningar (minskar mobbningen och andelen mobbare)
  • Schemalagt rastvaktsystem utifrån kartläggning av extra ”farliga” platser. Rastvakterna ordnar aktiviteter (minskar mobbning mellan flickor) (minskar kränkningar).
  • Återkommande stormöten med eleverna med information om mobbning och kränkningar (minskar mobbning mellan flickor men kan öka mobbning mellan pojkar).
  • Dokumentation – utredning, åtgärder och uppföljning (minskar fysisk mobbning mellan pojkar).
  • Relationsfrämjande insatser mellan elever (motverkar fysisk mobbning mellan pojkar) (minskar kränkningar).
  • Förutbestämda påföljder och konsekvenser vid oacceptabelt beteende (motverkar social mobbning mellan pojkar) (minskar kränkningar).
  • Ordningsregler framtagna i samarbete mellan lärare och elever (förebygger fysisk mobbning mellan pojkar) (minskar kränkningar).

 

Insatser som är utan effekt

  • Relationsfrämjande insatser mellan lärare och elever
  • Pedagogiskt material om kränkningar och mobbning
  • Föräldrautbildning om kränkningar och mobbning

 

Insatser som ÖKAR mobbning

  • Särskilda lektioner som ska öka elevernas empati, sociala kompetens och skolans värdegrundarbete, t.ex. livskunskap (för flickor och yngre pojkar).
  • Medling i konflikter mellan elever fungerar inte eftersom en mobbningssituation inte sker mellan jämställda parter (för flickor).
  • Särskilt utsedda elever med uppgift att observera och rapportera; t.ex. kamratstödjare (för pojkar).
  • Återkommande stormöten med eleverna med information om mobbning och kränkningar (för pojkar).

 

Mer information om mobbning (alla länkar öppnas i ett nytt fönster)

Dokumentären ”Bully” på UR-play

Paula Tilis blogginlägg ” Varför tiger Asperger-barnen ibland om mobbingen?”

Wikipedia om mobbning

Autismforum om mobbning

Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning

Bris om mobbning

Vårdguiden 1177 om mobbning

UMO om mobbning

Friends om mobbning

Annonser
Categories: Relationer | Etiketter: | 2 kommentarer

Inläggsnavigering

2 thoughts on “Är sonen utsatt för mobbning?

  1. malin

    Hej!
    Jag undervisar barn med autism och ditt förtydligande här om vad mobbing kan vara är bara helt toppen! Om det är ok så lånar jag den gärna och delger mina elever som diskussionsmaterial?

    Tack för att du skriver!

    Med vänlig hälsning
    Malin

    • Självklart får du låna texten om mobbing! Det är ju viktigt att så många som möjligt får kunskap om det här!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: