Stressinventering med stressbägaren

Platon är ofta helt slutkörd efter en dag i skolan. För att ta reda på vad det egentligen är som stressar honom och vad som sänker hans stress gjorde vi en stressinventering tillsammans. Resultatet av inventeringen ska sedan analyseras och kan sedan användas för att anpassa skoldagen så att Platons energi räcker hela skoldagen.

Stressbägar-modellen

Innan vi började med själva stressinventeringen försökte jag förklara hur stress fungerar mha stressbägar-modellen:

• För varje sak som stressar fylls stressbägaren på. En del saker ökar stressen mycket, kanske en hel deciliter. Andra saker fyller bara på stressbägaren pyttelite, som en tesked eller ett kryddmått.
• Om man har för mycket stress i sin stressbägare så svämmar det tillslut över även om bägaren bara fylls på med ett kryddmått. Då kan det hända att man t.ex. får ett sammanbrott.
• Istället är det bra att tömma stressbägaren i förväg så att det inte svämmar över genom att t.ex. göra något avslappnande.

För att förtydliga det hela gjorde jag en demonstration med en riktig bägare, vatten och en måttsats. Jag fotade det hela så att det går att titta på flera gånger.

Material

I förväg skapade jag tre tabeller; en för platser i skolan, en för personer i skolan, en för aktiviteter i skolan. Varje tabell fick två kolumner; en för det som ökar stressen och en för det som minskar stressen.

Tabell Stressinventering – Personer finns för utskrift här.

Tabell Stressinventering – Platser finns för utskrift här.

Tabell Stressinventering – Aktiviteter finns för utskrift här.

 

Jag gjorde också små bilder som föreställde de olika måtten i en måttsats. Dessa klippte jag sedan ut.

Måttsats-bilderna finns för utskrift här.

 

Sedan skrev jag en massa lappar med platser, personer och aktiviteter i skolan. Jag sparade några tomma, så att Platon själv skulle kunna lägga till ifall det var något mer han kom på. En del barn kan behöva bilder istället för skriven text.

Exempel på platser i skolan finns för utskrift här.

Exempel på personer i skolan finns för utskrift här.

Exempel på aktiviteter i skolan finns för utskrift här.

 

Genomförande av stressinventeringen

Vi delade upp inventeringen på flera tillfällen för att det inte skulle vara för ansträngande för Platon. Vid varje tillfälle hade vi den riktiga måttsatsen framme för att det skulle vara enklare för Platon att föreställa sig.

Platon ville först börja med personerna i skolan. Jag lade fram alla lapparna med personerna på och motsvarande tabell. Platon fick placera in personerna i en av de två kolumnerna och klistra fast dem där.

Sedan fick Platon kvantifiera hur mycket personerna ökar eller minskar stressen genom att klistra fast bilder på mått efter varje namn han klistrat dit.

Efteråt pratade vi om varför Platon hade placerat personerna på detta sätt och varför vissa sänkte eller ökade stressen mer än andra. Detta gav flera nya insikter om personerna i skolan.

Vid de andra tillfällena gjorde vi på samma sätt med aktiviteterna och platserna i skolan.

 

Funderingar kring stressinventeringen

Det var inte alltid helt enkelt att veta i vilken kolumn en person, plats eller aktivitet skulle placeras. När vi pratade kring detta kom vi fram till följande:

• En person behöver inte alltid öka eller sänka stressen. Det kan variera beroende på plats, aktivitet eller situation.
• Det finns personer, platser och aktiviteter som varken ökar eller sänker stressen.
• Det är svårt att skilja på aktivitet och plats, särskilt om aktiviteten oftast utförs på en viss plats.
• Det är svårt att jämföra måtten (kvantifieringen) i de båda kolumnerna. Kolumnerna bör därför analyseras separat.
• Det är lätt att blanda samman personer/ aktiviteter man gillar med personer/aktiviteter som sänker stress. Ibland kan det t.o.m. vara tvärtom; roliga aktiviteter kan vara uttröttande och bra kompisar kan göra att man kommer upp i varv.

Det finns flera sorters stress (kortsiktig och långsiktig). Saker kan både öka och sänka stress samtidigt. Något kan öka stressen genast, men sänka den totala stressnivån under dagen, t.ex. om man har roligt eller njuter av det. Städning är också en aktivitet som både kan öka och sänka stressen. Det kan vara stressande under tiden Platon städar sin bänk, men när det är ordning i bänken blir stressen lägre.

Det är också viktigt att lista ut varför resultatet ser ut som det gör. Hur kommer det sig t.ex. att klassförståndaren i en annan klass sänker Platons stress mer än hans egen klassföreståndare och resursläraren? Vad gör hon annorlunda? Och varför ökar gymnastikläraren Platons stress?

Det kan finnas viktig information att hämta som inte syns i resultatet. Det kan t.ex. vara viktigt att fundera på varför vissa personer/aktiviteter/platser inte finns i en viss kolumn. Varför finns t.ex. aktiviteten schemagenomgång inte med? Syftet är ju att sänka stressen och då borde ju schemagenomgång hamna i den kolumnen. Kan det vara så att schemagenomgången inte är tillräckligt tydlig?

Kanske kan man få ledtrådar om man funderar på gemensamma nämnare mellan t.ex. aktiviteterna som ökar stressen. Kan det t.ex. vara så att flera av dem kräver en bra automatiseringsförmåga eller att man måste sitta still länge?

När man sedan t.ex. har fått reda på att gymnastiken ökar stressen måste man gå in mer på djupet. Vad är det på gymnastiken som är särskilt stressande? Det är lätt att tro att det beror på t.ex. ljudnivån, på att det är rörigt eller kräver motoriska förmågor han saknar. Men kanske är orsaken inte alltid det man tror. I Platons fall var anledningen istället att han tycker det är obehagligt att känna sig varm och svettig. Detta var ju mycket enklare att åtgärda. Han fick helt enkelt nya luftiga funktionsplagg och en vattenflaska. Nu gillar han gymnastiken.

 

Om ni testar att göra en stressinventering skulle det vara jätteintressant att ta del av era funderingar. Berätta gärna i en kommentar!

 

Läs mer om stressbägaren och energiinventering:

Balldin, Nåkkve – Utan bensin stannar motorn.

Fägerblad, Helene – Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium.

Annons