Author Archives: Hypatia

Högre energipris för personer med autism

windmill-steampunkvintageimage-Graphics-Fairy1Den största och jobbigaste konsekvensen av min autism är att jag har så svårt att få energin att räcka till. Och jag är förstås inte ensam om det. Jag misstänker att de flesta med autism lever med ett ständigt energiunderskott.

Det är svårt att få utomstående att förstå. Mina svårigheter märks knappt. Jag klarar det mesta, men det kostar. Och energiförlusten sker inte direkt. Den är fördröjd. Under tiden jag håller på med något som tar mycket energi syns det inte. Men efteråt kraschar jag ofta. Fast det ser ju bara min familj.

För att slippa krascha behöver jag hushålla med energin och planera i förväg, vilket inte är helt enkelt. Jag misslyckas ganska ofta med det. Ibland måste jag göra saker som tar för mycket energi (som att gå på möten eller läkarbesök, ta hand om hemmet etc.) och ibland vill jag göra saker som tar för mycket energi (träffa vänner, göra roliga aktiviteter) för att öka livslusten och glädjen i livet.

Varvar jag energikrävande aktiviteter med perioder av återhämtning orkar jag mer. Men energin räcker ändå inte till allt, så prioritering är helt nödvändig. Det är dock inte en av mina starka sidor och något som många med autism har svårt med.

Energipris-modellen

energivalutaTänk dig att en standard person (alltså en person utan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – NPF) har 100 energi att spendera en vanlig dag. Jag har dock bara 70 energi en vanlig dag. En dålig dag kan både jag och standardpersonen ha mindre än så och en bra dag kan vi ha något mer.

 

energiprislista6För att hushålla med dagens energi måste jag välja vad jag ska spendera den på. Här kommer en prislista för vad aktiviteterna under en dag (fram till ca 16) kan kosta för just mig. Alla människor har olika prislistor. Förmodligen skulle en standardperson ha mycket lägre priser på sin prislista.

 

Alla verkliga aktiviteter jag kan välja mellan finns förstås inte med i prislistan eftersom detta bara är en modell. I verkligheten skulle energipriserna dessutom variera beroende på exakt vad varje aktivitet innehåller, så se detta som något slags genomsnittspriser. Och förutom alla aktiviteter man kan planera för under en dag behöver man också ha lite energi i reserv ifall något oplanerat inträffar – vilket inte är helt ovanligt när man har barn med NPF.

Egentligen har alla människor också en lista för energi-inkomst som gäller för vila och återhämtning, men den har jag inte tagit med nu.

Scenario 1 – Möte med LSS

Inför ett möte brukar jag vilja duscha. Jag blir inte uppiggad av en dusch som de flesta andra utan måste vila efteråt. Jag behöver också äta frukost och lunch för att orka med ett möte. Dagar då vi har möten med LSS, skola eller något annat som rör barnen brukar maken jobba hemifrån så att han kan följa med. Då förbereder och lagar han lunchen, annars skulle det inte fungera.

Frukost – 5
Duscha – 30
Möte – 40
Lunch – 5

Summa: 80

För att få en dag med möten att gå ihop krävs att jag vilar också. Det finns inte någon energi över för andra aktiviteter.

Scenario 2 – En hemmadag för studier

En del av mitt arbete som föreläsare består av kunskapsinhämtning. Då läser jag böcker och artiklar om autism och ser på föreläsning på YouTube m.m. Jag brukar också försöka få någon hushållsuppgift gjord under dagen.

Äta frukost – 5
Duscha – 30
Starta tvättmaskinen – 5
Hänga tvätt – 15
Äta lunch – 5
Kunskapsinhämtning – 5/h

Summa: 65 – 100 (beroende på hur många timmar jag studerar)

Om jag både startar tvättmaskinen och sedan hänger tvätten räcker det bara till 2 h kunskapsinhämtning. Då hinner jag knappt komma in i en bok eller föreläsning.

Om jag struntar i att hänga tvätten (d.v.s. lämnar den blöta tvätten i maskinen och låter maken hänga den när han kommer hem) räcker det till 5 h studier.

Men om jag i stället struntar i att duscha kan jag både hänga tvätt, studera och kanske t.o.m. ha lite energi kvar när familjen kommer hem.

Scenario 3 – En skrivardag

Priset för att blogga i prislistan motsvarar den energin det tar att slutföra texten samt publicera den. Egentligen kostar bloggandet mer energi än så eftersom det ofta tar en tids funderande, kunskapsinhämtande, faktakollande och skissande innan jag kommer så långt.

Även en skrivardag vill jag helst klara av någon hushållsuppgift också. Att ta hand om disken innefattar att först tömma den rena diskmaskinen och plocka in allt i skåpen, samt att sedan stoppa in den smutsiga disken i maskinen (det är den värsta biten).

Äta frukost – 5
Ta hand om disken – 20
Blogga – 40
Planera lunch – 20
Laga lunch – 15
Äta lunch – 5

Summa: 105

För att energin ska räcka till en skrivardag måste lunchen vara planerad i förväg och redo att bara värmas upp. Det tar otroligt mycket energi för mig att hitta på vad jag ska äta och lyckas förbereda detta. Det innefattar att välja, att improvisera, att hitta ingredienser, att leta efter recept, att hitta en backup-plan ifall någon ingrediens saknas och att i värsta fall gå och handla.

Om lunchen däremot är planerad i förväg och alla ingredienser finns hemma klarar jag att laga till den från grunden om jag skippar disken.

Scenario 4 – Föreläsning

Jag föreläser oftast i andra städer än min boendeort. Då krävs både resa med kollektivtrafik och hotellövernattning. I energipriset för föreläsning i listan ingår resa samt en övernattning. Men i verkligheten varierar priset beroende på hur långt jag ska resa, hur många byten, vem jag hamnar bredvid på tåget, om jag varit på platsen förut, om föreläsningen är ny eller om jag hållit den förut, hur svårt det är att hitta något att äta o.s.v.

Om jag har en föreläsning på dagtid använder jag oftast dagen innan som resdag och åker hem igen på kvällen. Har jag en kvällsföreläsning reser jag oftast dit på förmiddagen och hem dagen efter. Alltså går det 2 dagar effektiv tid till en föreläsning.

Föreläsning inkl. resa – 160
2 st Frukost – 10
2 st Lunch – 10
2 st Kvällsmat – 10
Duscha – 30

Summa: 220 (för 2 dagar)

För att jag ska klara en föreläsning krävs vila och återhämtning. Men jag måste också ”låna” energi från framtiden. Det innebär att det krävs ytterligare 2 dagar då jag inte gör något (förutom att äta och kanske ta en dusch).

Jag hoppas att detta har gett dig en lite klarare bild av hur det kan vara när energin inte räcker till och att du har fått en större förståelse för att det kan vara tufft fast svårigheterna inte är synliga för de allra flesta.

Läs gärna ”The spoon theory” som jag har inspirerats av.

Annonser
Categories: Stress & energibalans, Svårigheter, Vardag, visuellt stöd | Etiketter: , , | 3 kommentarer

Vett och etikett, social kompetens och autism

minuet-graphicsfairy009smdkNär man har autism är det vanligt att man har svårt med social interaktion. Och även om man faktiskt lyckas i samspelet med andra ibland tar det oerhört mycket energi. Så är det även för mig och många andra, även om man är vuxen och relativt högfungerande.

För en låt på temat- lyssna gärna på ”Social analfabet” med Ola Aurell på YouTube.

Ibland önskar jag att jag hade en liten Magdalena Ribbing i miniatyr som kan sitta på min axel och viska i mitt öra hur jag borde bete mig. Jag behöver någon som kan svara på mina frågor och funderingar på vad jag ska säga och hur jag ska agera i sociala situationer.

Alla de där reglerna som inte står någonstans, men som alla andra verkar fatta ändå – hur lär man sig dem egentligen? Hur vet man vad som gäller?

Hur vet man om någon vill bli ens vän? Eller om någon vill mer än så? Hur vet man om man är en nära vän, vän eller bekant? Finns det fler kategorier? Hur ofta bör man ha träffas för att höra till en viss kategori? Eller har det att göra med vad man pratar om när man ses? Eller om man varit hemma hos varandra? Eller om man träffats utanför skola/arbetet/föreningen eller på tu man hand? Eller beror det på något annat?

Vad gäller för varje kategori? Hur ofta ska man höra av sig? Vad kan man prata om? Vad kan man hitta på? Hur ärlig ska man vara? Hur vet man om personer menar det de säger eller bara försöker vara artiga? Är det ok att rätta folk? I vilken kategori ska man vara för att kunna be om hjälp med något? Beror det på vad det är för typ av hjälp? Måste man själv erbjuda sig hjälp med t.ex. blomvattning, flyttstädning o.s.v. eller frågar folk själva? Beror det på hur nära vän man är?

På hur långt avstånd är det ok/måste man stanna för att hälsa på någon som man möter när man är och handlar? Om det är för långt avstånd för att prata, ska man vinka eller nicka till personen? Ska man hälsa varje gång om man stöter på varandra samma dag eller bara typ tre gånger? Hur nära vänner ska man vara för att stanna och prata? Vad ska man prata om? Hur länge ska man stanna och prata? Hur ser man om någon inte har tid att stanna och prata eller inte vill?

När man är bortbjuden, när ska man komma? Exakt klockslag eller en stund innan/efter? Hur långt är en stund? Kan det variera beroende på vad det är för tillställning? Hur sen ska man vara för att höra av sig och tala om att man är sen? Och när ska man gå hem? Är det när den första personen går eller när minst hälften har gått? Eller är det senast vid ett visst klockslag? Kan det variera beroende på tillställning, dag och vem det är man besöker?

Vad ska man ha på sig när man är bortbjuden? Vad ska man prata om? Vad är ok att skämta om? Behöver man gå runt och hälsa på alla som är där när man kommer? När ska man ta i hand/kramas/ kindpussas/bara säga hej o.s.v.? Ska man hälsa på de som kommer senare? Beror det på vad det är för typ av tillställning eller på hur många det är som är där? Eller på hur nära vän man är med den som bjudit dit mig?

Behöver man ha med sig en present när man hälsar på hemma hos någon? Ungefär vad ska den kosta? Ska man fortsätta med det för alltid eller bara tills man känner varandra tillräckligt väl? Och hur vet man när det inträffar? Är det efter ett visst antal gånger? Gäller samma sak för att ”tacka för senast”? Hur gör man det? Via mail, brev/vykort, i telefon eller kan man bara säga det när man ses nästa gång? Måste man hålla på med det fast man känner varandra väl? Hur väl i så fall?

Hur nära vänner ska man vara för att uppvakta på födelsedagar( irl – inte på Facebook)? Ge present? Hur dyr ska presenten vara? Hur vet man om man är medräknad om någon skriver på Facebook att de har fest/öppet hus/drop in? Hur nära vän ska man vara då?

Hur gör man om man vill ha hjälp i en affär? Måste man ställa sig i kö för en kort fråga eller kan man ställa den snabbt även om personalen håller på med någon annan? Om det inte verkar vara kösystem för att fråga saker, hur gör man för att väcka uppmärksamhet hos personalen?

Vad gäller med Facebook, sms, chat, blogg och mail? Hur snabbt ska man svara? Bör man ge respons på allt man får så att avsändaren vet att man har sett det? Gäller det även om det inte var något intressant? Bör man ge respons på alla Facebook-inlägg en vän har gjort? Eller gäller det bara en viss kategori av vän? Eller behöver man inte det? Om någon skrivit något särskilt sorgligt eller lyckligt på Facebook och har fått massor av kommentarer behöver jag också göra det eller räcker det med ”tumme upp”/ledsen gubbe? Eller behöver jag inte reagera alls? Vad kommer personen som skrivit inlägget tänka om mig om jag inte kommenterar/reagerar? Är det ok att skriva exakt som någon annan gjort eller måste jag formulera min kommentar på ett nytt sätt? Hur gör man på telefonen då det inte går att välja något annat än ”tumme upp” om det är något negativt som skrivits? Ska man ändå välja ”tumme upp” för att det var bra formulerat?

Hur påbörjar man samtal på bästa sätt? Hur avslutar man samtal? Hur vet man när någon annan vill avsluta ett samtal? Hur avslutar man ett blogg-inlägg på bästa sätt så att det inte blir så abrupt?

Categories: Relationer, Social interaktion | Etiketter: , , | 1 kommentar

Pannkakor varje dag

Vintage-Pancake-Breakfast-Image-GraphicsFairyMin 8-åring med autism äter väldigt begränsat p.g.a. att han har en annorlunda perception – ett annorlunda sätt att hantera sinnesintryck så som smak, lukt och konsistens. Det är bara ett fåtal rätter som fungerar. Och de måste vara tillagade och serverade på rätt sätt, med rätt tillbehör om han ska äta dem. I skolan fungerar i stort sett inget. Vi skulle gärna skicka med mat om han kunde äta kall mat eller micrad mat, men det går inte. Näringsdryck vägrar han också. Däremot skickar vi med en snackslåda med torkade äppelbitar, mandlar, havreringar och små kex.

 

Önskekost

Men för att orka med en hel skoldag behöver han äta mer än så. Han får inte tillräckligt med energi av gurkbitar och en snackslåda. Eftersom han är underviktig har vi fått ett läkarintyg på att han behöver önskekost i skolan. Så vi frågade vad han kunde tänka sig att äta i skolan. Han svarade att han kunde äta pannkakor varje dag. Till och med fast de inte skulle vara nystekta i så fall. Så vi meddelade skolan detta. Dagen efter fick vi besked att skolans styrelse inte godkände detta, trots läkarintyg. Det skulle ju vara orättvist mot de andra barnen. Pannkakor är ju en efterrätt. Om han t.ex. hade önskat pasta varje dag hade det gått bra.

 

Pasta eller pannkakor, vilket är bäst?

Eftersom skolan tyckte det var ok med pasta varje dag kan vi ju jämföra innehållet för att se om det verkligen är bättre:

Pasta
vatten
mjöl
salt

Pannkakor
mjölk
mjöl
salt
ägg

Pannkakor innehåller ju både kalcium och protein men pasta innehåller ju, tja nästan ingenting. Det är tillbehören man brukar ha till pasta som ger näring. Men sonen äter varken korv, köttbullar, pastasås etc. Möjligtvis ketchup, om det är rätt sort. Redan när sonen gick på förskolan fick vi råd av en dietist att ge sonen mer pannkakor. För just kalcium och protein är det som han har svårast att få i sig i annan mat.

 

Orättvisa

Nyligen kunde man läsa i nyheterna att man slutat med pannkakor i Malmös skolor eftersom man inte längre hade ett bra alternativ till de som var allergiska mot ägg och mjölk. Det skulle vara orättvist om de andra barnen fick pannkakor i så fall. Du kan läsa mer om Malmös pannkaksförbud på Aftonbladets hemsida.

Men varför är det så laddat med just pannkakor? Jag gissar att man inte tagit bort några andra rätter i Malmös skolor som de finns barn som är allergiska mot…

Och varför vill man i min sons skola göra skillnad på hans funktionsnedsättning autism och andra funktionsnedsättningar?
Är det orättvist att barn med diabetes får ha med sig godis till skolan att ha i nödfall? Det kan ju också betraktas som en efterrätt. Är godis alltså bättre än pannkakor? (Jag vet att jag hårdrar det nu och att diabetes ju kan vara livshotande, men jag vill bara göra en poäng)
Är det orättvist att barn i rullstol slipper gå?
Är det inte orättvist att min son inte klarar äta det de andra kan? Att han inte kan få mat i skolan så att han kan orka med lektionerna precis som de andra?

 

Efter mycket om och men fick vi i alla fall tillslut igenom att sonen skulle få pannkakor i skolan. Så numera serveras han pannkakor 4 dagar i veckan och pasta en gång. Första dagen var det en annan elev som sade att han också ville ha pannkakor. Men sedan dess har ingen sagt något om det. Det verkar som om det inte är de andra barnen som tycker att det är orättvist, utan snarare de vuxna. Det verkar som om barn oftare har mycket lättare att acceptera varandras olikheter och olika behov. Varför är det så?

 

Pannkakor varje dag i 23 år

Som avslutning kommer här en solskenshistoria i samma ämne: Staffan Gerdmar från Lund hade som ung någon form av matfobi mot all annan mat än pannkakor. Han cyklade hem från skolan varje dag och möttes av sin mammas nystekta pannkakor. Så småningom lärde han sig själv att steka dem.  Staffan fortsatte att äta pannkakor varje dag tills han blev 23 år. Då hade han gått med i en gatuteaterklubb som även hade intresse för vegetarisk gourmetmat. I samband med detta provade han tomat för första gången och sedan vände det för Staffan som började äta annat än pannkakor. Sedan dess har han skojat om att han någon gång skulle starta en internationell pannkakskedja. Många år senare, hösten 2017, gjorde han till slut slag i saken och startade en foodtruck som enbart serverar pannkakor. Foodtrucken har sitt huvudsäte i Lund, men kommer även finnas på Österlen på sommaren. Läs mer om Staffans foodtruck på Facebook- sidan ”Staffans pannkakor”.

Categories: Annorlunda perception, Matsvårigheter, Okategoriserade | Etiketter: , , , | 4 kommentarer

Autism och Aspergers syndrom på TV

television2Just nu när det är grått och trist är det mysigt att kura upp sig i soffan och titta på TV tillsammans. Så här följer en lista på tv-serier där en eller flera av karaktärerna har någon form av autism /Aspergers syndrom eller drag där av.

I alla serier är det inte uttalat att det finns någon diagnos, ibland har det spekulerats kring detta på olika webbsidor som rör autism. I en del fall är det ytterst tveksamt och i vissa fall är det inte någon särskilt bra representation av autism även om det sägs i serien att det ska föreställa det. Vissa är överdrivna, vissa är helt fel och några är ok. Bedöm själva!

På internet har jag i bland stött på personer som själva har autism (precis som jag), som har reagerat mycket negativt på en del av karaktärerna som ska föreställa att ha autism i TV-serierna. Det beror t.ex. på att man inte känner igen sig själv eller någon annan man känner i karaktären, att man tycker att de är överdrivna eller visar autism på ett felaktigt sätt.

Men många gånger så finns det också personer med autism som faktiskt känner igen sig själv eller någon vän i precis samma karaktär. Det beror ju förstås på att vi med autism alla är väldigt olika.

Själv har jag inte riktigt känt igen mig eller mina barn helt i någon av karaktärerna. Men det är ju också ganska osannolikt att en karaktär råkar vara precis som någon av oss. Man får liksom plocka russinen ur kakan; jag känner absolut igen både mig själv och andra i en del av de beteenden som uppvisas.

Men man måste också komma ihåg att de här karaktärerna inte har som huvudsyfte att upplysa allmänheten vad det innebär att ha autism. De är skapade i första hand för att underhålla. Och även om man inte gillar hur autism porträtteras kanske man ändå kan ha glädje av serien

TV-serierna är ordnade i bokstavsordning – inte efter hur bra de är. Kom gärna med fler tips!

Atypical

Här kan du se ”Atypical”

Än så länge finns bara en säsong på Netflix. En andra säsong är dock planerad.

Rollkaraktär med autism i ”Atypical”

Tonåringen Sam Gardner, som är en av seriens huvudkaraktärer har högfungerande autism.

Handling i ”Atypical”

Tonårige Sam med AST försöker frigöra sig från sin familj och önskar hitta en flickvän. Hans mamma har svårt att hantera detta och försöker hitta uppmärksamhet på annat håll. Systern, som ofta behöver dra ett extra tungt lass och kommer i skymundan p.g.a sin brors svårigheter, försöker också hitta sin egen väg.

En komediserie med ca 30 min långa avsnitt. Själv gillade jag serien mycket. Den är både rolig och fyndig.

Om karaktären Sam verkligen är som en tonåring med högfungerande autism återstår att se. Jag har ännu ingen erfarenhet av detta (förutom min egen ungdom), men äldste sonen närmar sig med stormsteg.

Om ”Atypical” på IMDb.

Om ”Atypical” på Moviezine.

Bones

Här kan du se ”Bones”

Serien finns på Netflix (12 säsonger) och Viaplay (11 säsonger). Den har tidigare visats då och då på TV3 (även TV6 och TV8) i Sverige och visas fortfarande på TV3 i Norge och Danmark. Seriens 12:e säsong är den sista.

Rollkaraktärer med ev. autism i ”Bones”

Huvudpersonen Dr. Temperance Brennan (smeknamn Bones) uppvisar många drag av autism/Aspergers syndrom. Även Dr. Zack Addy, Brennans assistent, passar bra in på diagnoskriterierna. Detta diskuteras flitigt på internet, men några diagnoser nämns aldrig i serien. Dock har en av seriens skapare berättat att Temperance Brennan delvis är baserad på en vän med Aspergers syndrom.

Handling i ”Bones”

Rättsantropologen Dr. Brennan, som är expert på skelett, arbetar på Jeffersonian Institute i Washington D.C. tillsammans med flera andra experter. Tillsammans med Seely Booth på FBI deltar de ibland i mordutredningar av oftast ganska ovanlig karaktär. Varje avsnitt handlar (oftast) om ett nytt fall, men en pågående handling som berör relationerna på arbetsplatsen är också del av helheten.

En kriminalserie med ca 45 min långa avsnitt. Jag ser inte så ofta kriminalserier, men denna har jag sett allt utom den sista säsongen av. Dock upplever jag fallen som lite enformiga efter ett tag, så det är egentligen relationerna som gör att man fortsätter att titta.

Karaktären Temperance Brennan  bygger ursprungligen på en karaktär från en bokserie skriven av Kathy Reichs. Jag gillar Dr. Brennan skarpt och tycker att det absolut är möjligt att hon kan ha Aspergers syndrom. En sak som också är positivt är att karaktären utvecklas under serien och faktiskt lär sig mer om hur andra fungerar och hur hon kan uttrycka sig på ett bättre sätt.

Om ”Bones” på IMDb.

Om ”Bones” på Moviezine.

Bron

Här kan du se ”Bron”

På Svt1 pågår just nu den 4:e och sista säsongen av Bron. Alla säsonger finns på Svt Play. Säsong 2 finns på Netflix och säsong 3 finns på C Moore.

Rollkaraktär med ev. autism i ”Bron”

Saga Norén, Länskrim Malmö, har många drag av Aspergers syndrom. Detta har diskuterats flitigt i media och på internet. Någon diagnos har aldrig nämnt i serien, men Sofia Helin, som spelar Saga i serien, har sagt i en intervju att Saga absolut har Aspergers syndrom.

Handling i ”Bron”

Saga Norén, en polis i Malmö samarbetar med en polis från Köpenhamn (vem varierar) för att lösa mordfall som som har koppling till både Sverige och Danmark.

En kriminaldrama-serie med ca 1 h långa avsnitt. Serien är ganska mörk, både till innehåll och utseende. Fallen är intressanta. Jag gillar att det är många parallella handlingar och personer som så småningom vävs ihop.

En stor behållning i serien är ju förstås Saga Norén och det som händer kring henne, hur folk bemöter henne etc. I början av serien upplevde jag dock henne ganska överdriven. Det har blivit bättre, men fortfarande stör jag mig lite på att hon kan ha lyckats så bra i karriären trots att hon är så omedveten om hur man bör bete sig. Omgivningen hade troligtvis inte haft samma överseende med detta i verkligheten. Med hennes intelligens borde hon kunna lära sig hur hon ska göra eller kompensera för sina svårigheter även om det inte kommer naturligt.

Om ”Bron” på IMDb.

Om ”Bron” på Moviezine.

Community

Här kan du se ”Community”

Alla sex säsongerna av Community finns på Viaplay. Serien visas också på TV6.

Rollkaraktär med ev. autism i ”Community”

Studenten Abed Nadir som ingår i studiegruppen får slängt i ansiktet av en annan karaktär att han måste ha Aspergers syndrom. Detta blir aldrig bekräftat i serien, men på internet håller många i alla fall med. När skaparen av serien, Dan Harmon, upptäckte att Abed blev väl mottagen i Aspie-kretsar började han läsa på om Aspergers syndrom för att inte göra några fatala misstag i serien och fortsatte utveckla Abed utifrån det. Under tiden insåg Dan Harmon att han hade ganska många Aspie-drag själv och kanske skulle kunna uppfylla diagnoskriterierna.

Handling i ”Community”

Advokaten Jeff Winger tvingas tillbaka till skolbänken efter att man kommit på att han ljugit om sin examen. När han blir attraherad av en tjej skapar han en studiegrupp för att få vara i fred med henne. Men det blir inte riktigt som han tänkt sig; fler elever går med i gruppen. Dessa väldigt olika karaktärer fortsätter att träffas och blir så småningom vänner.

En amerikansk sitcom med ca 20 min långa avsnitt. Själv har jag bara sett några få avsnitt. Jag gillade inte riktigt serien först, men har tänkt att ge den en ny chans p.g.a. Abed, som enligt många är en av de mest realistiska autism-karaktärerna i någon Tv-serie.

Om ”Community” på IMDb.

Om ”Community” på Moviezine.

Doc Martin

Här kan du se ”Doc Martin”

På Viaplay finns 6 (av 9) säsonger av Doc Martin. Men de försvinner snart! Serien visas också på TV8. På Viafree finns säsong 2 och 6.

Rollkaraktär med ev. autism i ”Doc Martin”

I serien föreslås det av en annan karaktär att Dr. Martin Ellingham kan ha Aspergers syndrom. Detta bekräftas aldrig och nämns inte mer.

Handling i ”Doc Martin”

Kirurgen Martin Ellingham tvingas säga upp sitt jobb i London p.g.a. han lider av blod-fobi. I stället flyttar han till en liten fiskeby i Cornwall där han tar över som allmänläkare. Det är inte enkelt för Dr. Ellingham att passa in i byn och många invånare har väldigt svårt för för honom p.g.a. av hans burdusa sätt och sociala brister. Så småningom blir han i alla fall accepterad av lärarinnan Louisa och något av en kärlekshistoria utvecklas dem emellan. Men deras olikheter gör att relationen blir trasslig.

En brittisk dramakomedi med avsnitt på ca 45 min. Jag föredrar komedier med lite svärta framför glättiga sitcoms. Gärna av feel good-typ. Men denna serie är mer drama än komedi. Först hade jag lite svårt att komma in den men nu är jag ”hooked”. Jag älskar alla udda karaktärer och småstadskänslan. Och jag gillar Dr. Martins kärva sätt! Det känns inte alls omöjligt att han kan ha Aspergers syndrom.

Om ”Doc Martin” på IMDb.

Glee

Här kan du se ”Glee”

Alla sex säsongerna av Glee finns på Viaplay. Serien går också på Kanal 5.

Rollkaraktär med ev. autism i ”Glee”

Sugar Motta är en elev med självdiagnostiserad Aspergers syndrom som går med i Glee-club i säsong 3. Enligt många är detta en av de sämsta representationerna av Aspergers  syndrom på film och Tv.

Handling i ”Glee”

På en high school i USA försöker Läraren Will återskapa Glee club till sin forna glans; en klubb för att sång, dans och show. Med i gruppen finns många av skolans utstötta elever, och så småningom även några av de populära. Will och klubben måste ständigt kämpa för att få ekonomiska medel från skolan. Den största rivalen är cheerleader-tränaren Sue.

Detta är en musikalkomedi-serie där många partier sjungs istället för att talas. Varje avsnitt är ca 45 min. Jag är lite kluven till denna serien. Jag gillar ju musikaler, men jag har svårt för glättigheten och den lite larviga humorn. Bäst är serien när den är allvarlig.

Jag har inte sett serien så långt som till när Sugar Motta kommer med, men jag var ändå tvungen att titta på det första avsnittet hon deltog i. Folket har rätt – det var verkligen ingen bra tolkning av Aspergers syndrom…

Om ”Glee” på IMDb.

Om ”Glee” på Moviezine.

Grey´s Anatomy

Här kan du se ”Grey´s Anatomy”

På Viaplay finns 13 (av hittills 14) säsonger av Grey´s Anatomy. Serien går också på Kanal 5.

Rollkaraktärer med ev. autism i Grey´s Anatomy

Dr. Virginia Dixon är en kirurg med Aspergers syndrom som endast är med några avsnitt i säsong 5. På internet har en del hittat autism-drag även hos Dr. Christina Yang.

Handling i ”Grey´s Anatomy”

Serien handlar om en grupp AT-läkare, deras handledare och andra kirurger på Seattle Grace Hospital. Serien behandlar relationer dem emellan och olika medicinska fall.

En amerikansk sjukhus-serie med ca 40 min långa avsnitt. Jag har provtittat på flera sjukhus-serier och denna anser jag vara en av de bästa. Det beror på att det är en bra balans mellan personalintriger och medicinska fall samt flera intressanta karaktärer. Men de första säsongerna var bättre än de senare.

Dr. Virginia Dixon har bara en gästroll, men jag tycker inte hon gestaltar någon med Aspergers syndrom särskilt bra (fast det är svårt att säga med så lite tid i serien).

Att Christina Yang skulle ha autism hade jag inte funderat på innan jag läste det, men jag håller nog inte med. Även om hon är ganska rigid, inte så social och är väldigt fokuserad på sitt intresse.

Om ”Grey´s Anatomy” på IMDb.

Om ”Grey´s Anatomy” på Moviezine.

Hannibal

Här kan du se ”Hannibal”

Hannibal visas på Kanal 9 och finns på D play premium. Serien lades ner efter 3 säsonger p.g.a. dåliga tittarsiffror.

Rollkaraktärer med ev. autism i ”Hannibal”

Karaktären Will Graham diagnostiserar sig själv att ligga nära Aspergers /autism. Men skådespelaren Bryan Fuller, som spelar Will säger att Will absolut inte har Aspergers syndrom. Men många runt om på internet håller inte med.

Handling i ”Hannibal”

FBI-agenten Will Graham, som har förmågan att känna empati även med serie-mördare och psykopater, samarbetar med dr. Hannibal Lector för att lösa mord.

Amerikansk psykologisk Thriller-kriminaldrama med ca 1 h långa avsnitt. Jag har själv inte sett serien så jag har ingen åsikt om den.

Om ”Hannibal” på IMDb.

Om ”Hannibal” på Moviezine.

House

Här kan du se ”House”

På Viaplay finns alla 8 säsonger av House.

Rollkaraktärer med ev. autism i ”House”

I ett avsnitt diskuteras möjligheten att Dr. Gregory House kan ha Aspergers syndrom. På många forum och webbplatser diskuteras detta också. En del tycker att han stämmer in bra på symptomen, medan andra tycker att han bara är en ”skitstövel”.

På forum och webbsidor om autism tycker man också att Martha M. Masters i säsong 7 uppvisar många symptom på autism.

Handling i ”House”

Den cyniske och arrogante dr Gregory House löser kluriga medicinska fall tillsammans med sitt team.

En amerikansk sjukhusserie med ca 40 min långa avsnitt. Själv har jag inte sett så många avsnitt, men Aspergers är inte det första jag tänker på när jag ser Gregory House. Jag har inte sett säsong 7 än, så jag har inga åsikter om Martha M. Masters.

Om ”House” på IMDb.

Om ”House” på Moviezine.

Min bror kollokungen

Här kan du se ”Min bror kollokungen”

Serien har tidigare gått på Barnkanalen och funnits på Svt Play, men just nu verkar den inte finnas någonstans.

Rollkaraktär med autism i ”Min Bror kollokungen”

Harry, som är huvudkaraktärens storebror har autism och utvecklingsstörning och saknar språk.

Handling i ”Min bror kollokungen”

Handlingen kretsar kring en familj där sonen Harry har autism och utvecklingsstörning. Familjen har hyrt en sommarstuga i närheten av ett kollo där Harry ska vistas. Sonja, 12 år hoppas nu att hon äntligen ska få egentid med resten av familjen utan att allt fokus hamnar på Harry.

En svensk familjeserie. Jag såg tyvärr bara de första avsnitten, men de var välskrivna och välspelade, så jag önskar att jag hade kunnat se fortsättningen.

Rollen Harry är väldigt bra framförd och hela upplägget känns väldigt realistiskt. Det kan bero på att manusförfattaren själv har en son med autism. Jag gillar också att man får se autism ur ett syskons synvinkel.

Om ”Min bror kollokungen” på Moviezine.

Modern Family

Här kan du se Modern Family

Just nu pågår säsong 10 i USA. På Netflix kan du se de första 8 säsongerna och på SF Anytime finns säsong 5-7.

Rollkaraktärer med ev. autism i Modern Family

På olika forum och webbsidor diskuteras möjligheten att far och son; Phil och Luke Dunphy kan ha Aspergers syndrom. I serien antyds det att de ev. kan ha ADHD.

Handling i Modern Family

Handlingen kretsar kring tre familjer i Los Angeles: Delgado – Pritchett som består av den äldre Jay,  hans andra yngre latinamerikanska fru Gloria, samt Glorias lillgamla son Manny. Familjen Dunphy; som består av Claire (Jays vuxna dotter), hennes man Phil och deras tre barn; Luke, Alex och Haley. Familjen Pritchett – Tucker; som består av gayparet Mitchell (Jays vuxne son) och Cameron samt deras adopterade dotter Lily.

En amerikansk sitcom med avsnitt på ca 20 min. En smårolig serie som blir lite beroendeframkallande efter ett tag.

Om Phil eller Luke har autism? Nja… Visst kanske det finns några drag, men det gör det även hos Alex och Manny. Men det betyder inte att någon av dem når upp till diagnos.

Om ”Modern Family” på IMDb.

Om ”Modern Family” på Moviezine.

Orange is the New Black

Här kan du se ”Orange is the New Black”

På Netflix finns alla 5 säsongerna.

Rollkaraktär med ev. autism i ”Orange is the New Black”

Susanne Warren – ”Crazy Eyes” antas av en del på internet ha någon form av autism.

Handling i ”Orange is the New Black”

Piper Chapman, en vanligtvis laglydig och ordentlig kvinna i 30-års åldern, åker fast för ett drogrelaterat brott hon var med om i sin ungdom. Hon blir dömd till 15 månader i ett kvinnofängelse. Handlingen kretsar kring Piper och flera andra av de intagna.

En amerikansk dramaserie med ca 1h långa avsnitt. Jag älskar den här serien! Eller åtminstone gjorde jag det de första säsongerna. Då fick man se bakgrundshistorier om om de olika intagna och fick en förklaring till varför det blivit som det blivit. De senare säsongerna har tyvärr inte så mycket av det längre.

Om Susanne har autism är det inte hennes enda problem. Hon uppvisar en del drag av autism, men de kan ju bero på helt andra saker, så jag är inte helt övertygad.

Om ”Orange is the New Black” på IMDb.

Om ”Orange is the New Black” på Moviezine.

Parenthood

Här kan du se ”Parenthood”

Alla säsongerna av Parenthood finns på Viaplay.

Rollkaraktär med autism i”Parenthood”

Den unge pojken Max Braverman har Aspergers syndrom. Även den vuxne Hank Rezzoli visar sig ha samma diagnos. Producenten till serien har själv en son med Aspergers syndrom och har därför tyckt att det var viktigt att normalisera diagnosen och att porträttera den på ett realistiskt sätt.

Handling i ”Parenthood”

I serien får vi följa Zeke och Camille Braverman och deras vuxna barn med familjer. Familjerna består av: Adam och Kristina, samt deras barn Haddie och Max. Julia och Joel samt deras dotter Sydney. Crosby och Jasmine med sonen Jabar. Ensamstående Sara och hennes barn Amber och Drew.  Man får följa både de vuxna och barnen/ungdomarna.  Serien behandlar deras relationer, föräldraskap, tvåsamhet och andra vardagliga problem och glädjeämnen.

En amerikansk dramaserie med ca 40 min långa avsnitt. Denna serien tycker jag verkligen om! Det är en varm och samtidigt gripande serie. Serien fokuserar inte på autismen, det är bara en liten del av historien, men det känns realistiskt både med avseende på hur de visar Aspergers, på omgivningens och de anhörigas reaktioner.

Om ”Parenthood” på IMDb.

Om ”Parenthood” på Moviezine.

The A word

Här kan du se ”The A word”

Seriens första säsong har tidigare visats på Svt. BBC har meddelat att de kommer att göra en andra säsong, så för hoppningsvis kommer även den till Svt så småningom.

Karaktär med autism i ”The A word”

5-årige Joe Hughes har autism.

Handling i ”The A word”

En helt vanlig brittisk familj tvingas vänja sig vid att sonen visar sig ha autism och att man inte längre kan leva precis som en ”vanlig” familj. Alla i familjen har inte lika lätt att acceptera detta och man tacklar situationen på olika sätt vilket skapar sprickor i familjen.

En brittisk drama-miniserie. En väldigt bra serie som jag verkligen hoppas kommer igen. En del igenkänning. Jag tycker att man lyckas porträttera Joe samt familjens känslo-berg-o-dal-bana bra. Faktiskt den enda karaktären som påminner om någon i min familj. Även min son Herakles försvinner ofta in i musiken med hörlurarna på!

Om ”The A word” på IMDb.

The Big Bang Theory

Här kan du se ” The Big Bang Theory”

Just nu pågår säsong 11 på Kanal 5, men repriser visas ständigt. På Dplay premium finns varje avsnitt kvar i 14 dagar. Hela serien finns också att köpa på dvd/Blue ray.

Rollkaraktärer med ev. autism i ”The Big Bang Theory”

Den i serien som det pratas om mest på forum och webbsidor om autism/Aspergers syndrom är den excentriske Sheldon Cooper. Även Amy Farrah Fowler nämns ganska ofta. Också Leonards mamma,  Dr. Beverly Hofstadter nämns då och då.

Några diagnoser nämns inte i serien på någon av karaktärerna. En gång nämns det att Sheldon utreddes för något när han var liten.

Handling i ”The Big Bang Theory”

Sheldon och Leonard arbetar båda som fysiker på California Institute of Technology och delar lägenhet. De umgås ofta med vännerna Raj och Howard som jobbar på samma arbetsplats. De alla älskar saker som Star Trek, superhjältar, dataspel, serietidningar och Sagan om ringen. Alla fyra är duktiga på vetenskap, men har inte samma sociala förmåga. Så när servitrisen Penny flyttar in i lägenheten mitt emot får de möjlighet att träna på detta och lära sig mer om hur det fungerar utanför universitetsvärlden.

En amerikansk sitcom med ca 20 min långa avsnitt. Jag gillar serien och dess nördiga humor! Fast jag gillar inte de pålagda skratten.

Och självklart har både Sheldon och Amy Aspergers syndrom, även om Sheldon är lite väl överdriven. Men han måste ha något mer… Jag vet att en del känner sig förolämpade av hur Sheldon visas i serien och att man tycker att han visar upp en fördomsfull bild av hur man är med Aspergers syndrom. Detta kan de nog ha rätt i (fast jag gillar Sheldon). Detta är dock en av anledningarna till att man aldrig sätter en diagnos på honom i serien. Då behöver man inte vara korrekt.

Amy känns som en mer realistisk tolkning av en tjej med Aspergers. Om Dr. Beverly Hofstadter har autism är svårare att säga. Drag – javisst, men det kan bero på annat. Enligt mitt tycke uppvisar även Leonard, Howard och Raj en del drag av autism, även om de bredvid Sheldons egenheter knappt märks.

Om ”The Big Bang Theory” på IMDb.

Om ”The Big Bang Theory” på Moviezine.

The Good Doctor

Här kan du se ”The Good Doctor”

Enligt ”Moviezine” kommer serien sändas på TV3 på onsdagar fr.o.m. 31 jan 2018.

Rollkaraktär med autism i ”The Good Doctor”

Doktor Shawn Murphy

Handling i ”The Good Doctor”

En ung kirurg med autism och savant-förmågor börjar arbeta på ett prestigefyllt sjukhus.

En amerikansk sjukhusserie med ca 1h långa avsnitt. Denna serien är jag väldigt nyfiken på. Men än har den inte haft premiär i svensk TV, men snart! Serien är baserad på en prisbelönt koreansk serie med samma namn. Den har jag tyvärr inte heller lyckats hitta någonstans.

Om ”The Good Doctor” på IMDb.

Om ”The Good Doctor” på Moviezine.

The Good Wife

Här kan du se ”The Good Wife”

Alla sju säsonger av The Good Wife finns på Netflix och Viaplay.

Rollkaraktär med ev. autism i ”The Good Wife”

Det har nämnts på olika forum kring autism att advokaten Elsbeth Tascioni kan ha någon form av autism.

Handling i ”The Good Wife”

Efter att Alicia Florricks man hamnar i fängelse tar hon upp sin karriär som advokat för att kunna försörja sina två barn. Alicia börjar som praktikant på en advokatbyrå där hennes ungdomskärlek är en av två partners. Hon tvingas tävla mot den unge  och karriärslystne Cary Agos för att få en riktig anställning. Under tiden måste hon stötta sin make som försöker rentvå sitt namn och sträva efter en politisk karriär.

En amerikansk dramaserie med ca 45 min långa avsnitt. Jag är väldigt förtjust just i advokatserier och drömde om att själv bli advokat när jag var liten  och såg ”Lagens Änglar”. Denna serien är väldigt bra; det är intressanta historier både i själva rättegångssalen och bakom kulisserna. 

Elsbeth Tascioni är en annan advokat som dyker upp några gånger i serien. Hon är verkligen speciell, men Aspergers syndrom var inte något som slog mig när jag såg henne. Men kanske ändå…

Om ”The Good Wife” på IMDb.

Om ”The Good Wife” på Moviezine.

Touch

Här kan du se ”Touch”

Båda säsongerna finns på Netflix.

Rollkaraktärer med autism i ”Touch”

Jake Bohm har autism.

Handling i ”Touch”

Den ensamstående fd. journalisten Martin kämpar för att behålla sin 11-årige son Jake. Jake har autism och talar inte. Han rymmer ofta från skolan och därför utreds Jakes beteende och Martins lämplighet som förälder. Även om Jake inte talar kommunicerar han med Martin genom att visa honom talsekvenser. Dessa siffror har stor betydelse eftersom de på något mystiskt vis binder samman människor och händelser över hela jorden. Genom att använda siffrorna som ledtrådar lyckas Martin och Jake förhindra katastrofer och rädda liv. Men Jake är inte den enda med denna förmågan. Martin kommer i kontakt med en man som har forskat på andra med samma förmåga. Men det finns fler som känner till detta och vill utnyttja detta på olika sätt. Jakes liv är i fara!

En amerikansk mysterieserie med ca 45 min långa avsnitt. Serien är spännande, men det tar några avsnitt att komma in i den. Första säsongen är intressant till en början men blir lite enformig i sin uppbyggnad efter ett tag. I säsong 2 tar handlingen fart. 

Jag tycker inte att Jake är en typisk autist, även om han har en del drag. En del saker stämmer inte.. Det känns mest som om man har bestämt att han ska ha autism som en ursäkt för att vara annorlunda.

Om ”Touch” på IMDb.

Om ”Touch” på Moviezine.

Fler karaktärer i Tv-serier som ev. har autism

Följande rollkaraktärer nämns också då och då på internet när det förs diskussioner ang. autism/Aspergers i Tv-serier. En del av dem har uttalade diagnoser, men de flesta är bara spekulationer. De flesta av dessa serier har jag inte sett alls, eller väldigt lite av, så jag har inte någon direkt åsikt i frågan.

  • Jerry Espenson i ”Boston Legal”
  • Tina Belcher i ”Bob´s Burgers”
  • Brick Heck i ”The Middle”
  • Abby Sciuto i ”NCIS”
  • Ziva David i ”NCIS”
  • Sherlock Holmes i ”Sherlock”
  • Maurice Moss i ”The IT crowd”
  • Spencer Reid i ”Criminal Minds”
  • Julia i ”Sesame street”
  • Astrid Farnsworth i ”Fringe”
  • Elliot Alderson i ”Mr Robot”
  • Fiona Helbron i ”Elementary”
  • Spock i ”Star Trek”
  • Roy Cropper i ”Coronation street”
  • Lisa Simpson i ”The Simpsons”
  • Kevin Blake i ”Eureka”
  • Gary Bell i ”Alphas”
  • Jonah Jeramiah ”JJ” Jones i ”Skins”
  • Isidore Latham i ”Chicago Med”

 

Categories: Recensioner | Etiketter: , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Recept på en fridfull jul för familjer med autism

Christmas-morning-silhouette-GraphicsFairyNej, tyvärr, det finns inget mirakelrecept på en fridfull jul. I alla fall inget som fungerar för alla. Det bästa tipset jag kan ge är att skräddarsy julfirandet och att strunta i vad alla andra tycker. Det vill säga att skapa ert alldeles egna julrecept.

För familjer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är julen ofta mycket jobbig. Julefrid och tindrande barnaögon är väldigt långt från den verklighet vi lever i. Men det går faktiskt närma sig de ”vanliga” familjernas julefrid om man gör på sitt eget sätt.

Själva har vi prövat oss fram och sänkt alla krav och måsten allt mer och mer. Och jularna har faktiskt blivit allt mer fridfulla. Det viktigaste är att det är förutsägbart. Alla vet vad som gäller, vilken mat det blir, när man öppnar julklappar o.s.v. Vi brukar använda bildschema för ordningsföljden. Ledstjärna nr 1 är ”same procedure as last year”.

Så här ser ett bra recept ut i min familj:

Att åka bort de sista skolveckorna

När julen kommer allt närmare ökar stressen. Det finns knappt någon energi kvar hos barnen den sista tiden på terminen. Skolan suger musten ur dem. De sista 2 veckorna brukar alltid vara outhärdliga trots allt ”roligt” som sker i skolan då. Rektorn och lärare är lika förvånade varje år när vi kallar till krismöte. Så när vi förra året istället bad om ledigt de sista 8 skoldagarna verkade de närmast lättade. Det var ju inte precis som de skulle missa något ändå. Istället för att uppslukas av julstress och konstiga skoldagar flydde vi till Kanarieöarna i 12 dagar och kom hem precis innan jul. Jag och maken hade gärna missat julen också, men det ville inte barnen.

För att få ihop det hela var vi extra tidigt ute med julförberedelserna förra året. Dessutom sänkte vi kraven. Vi bakade inga lussekatter, gjorde bara två sorters julgodis (och köpte resten) och skippade julgranen. På Gran Canaria var det lättare att släppa allt jobbigt som LSS och skola. Där gick det faktiskt koppla av lite även om man aldrig kan koppla av helt när man umgås med barnen 24 timmar om dygnet. Barnens stress sänktes också efter ett tag och Herakles sammanbrott blev färre, kortare och den verbala dyngan blev inte lika grov.

Tyvärr är denna ingrediens inte något vi kan ha med i vårt julrecept varje år. Det är inte ekonomiskt möjligt. Men jag är frestad att ta ledigt från skolan den sista tiden på terminen ändå, även om vi bara stannar hemma…

Fira borta med släkten?

Förr firade vi vart annat år hos barnens farmor och farfar. Då var också barnens nästan jämnåriga kusiner där. Men numera har vi slutat att åka dit över jul. Det är enklast att vara hemma där man själv bestämmer över julpynt, julmat, rutiner m.m. Trots att barnen hade jättekul var det på det hela taget inte särskilt lyckat. Allt var upp och ned. Kusinerna hade helt andra rutiner än våra barn. De åt vid andra tider, de somnade och vaknade vid andra tider, de gjorde saker i en annan ordning. Eftersom de inte blir lika rädda hade de lov att se på helt andra TV-program än våra barn. Deras föräldrar har dessutom en helt annan budget än vi och våra barn såg besviket på när kusinerna fick de där jätte Lego-askarna våra barn hett åtrådde. Jag var tvungen att vara social och kunde inte dra mig undan när jag blev trött. Det krävdes minst en veckas återhämtning efteråt. Och sist men inte minst: man kan inte öppna nya Lego-askar hos farmor och farfar ifall bitar råkar försvinna. Man måste alltså vänta med det i flera dagar tills man kommer hem.

Sedan flera år tillbaka firar vi jul hemma. Vi behöver inte stressa iväg, åka långt, packa och lämna vårt trygga hem. Vi styr över hela dagen. Om någon släkting väljer att fira med oss får de komma hit och följa våra traditioner. Någon gång då och då händer det att farmor och farfar kommer till oss och firar jul, men oftast är det bara vi i familjen och mormor.

Julklappar

IMG_8544Vi skaffar endast julklappar barnen önskat sig eller som vi är säkra på att de vill ha. Vi har också försökt förmedla detta till släkten. För det mesta lyssnar de. Men mormor slänger ofta med några extra paket eftersom hon gärna vill ge dem många saker. Det brukar vara något billigt men ogenomtänkt fynd som hon handlar spontant. Problemet är att en helt okänd bok eller vhs-film sällan går hem. Tyvärr är det svårt för barnen, särskilt Herakles, att bara bortse eller strunta i en julklapp han inte vill ha. Detta kan resultera i ett sammanbrott eller i bästa fall verbal otrevlighet. Verbal dynga är dock inget mormor klarar av och situationen eskalerar ofta när hon börjar skälla.

För att minska på stressen har vi slutat med tomte även om Herakles gärna skulle vilja att han kom. Istället får man öppna sina julklappar direkt efter frukost och kan sprida ut öppnandet som man vill under hela dagen. Tidigare hade vi fruktansvärt uppstirrade barn hela dagen som väntade på att tomten skulle komma kl 17 då det till slut kunde bli lite julefrid. Men numera är det ett helt annat lugn hos både vuxna och barn hela dagen.

Att få presenter kan vara väldigt jobbigt för många med autism. Man vet ju inte vad det är! Tänk om det är något man inte vill ha! I en del familjer är barnen t.o.m. med och köper eller beställer sina egna julklappar. Det behöver dock inte mina barn.

Herakles vill gärna veta vad det är i paketen i förväg, men vill ändå ta av papper som alla andra. Så nu får han sina paket inslagna i cellofan. Det har fungerat utmärkt! Platon behöver inte veta allt i förväg men han måste bli försäkrad om att minst ett paket innehåller lego. Det gäller omvänt också; om vi t.ex. är hos min syster där det är stor risk att det inte är lego måste vi tala om det också så att han kan förbereda sig mentalt för det. Annars finns risk för att han bryter ihop.

Julmat

IMG_8558Det är svårt med mat i vår familj liksom i många andra autism-familjer. Båda barnen äter begränsat och tyvärr inte samma saker och min mamma är vegan och äter både glutenfritt och laktosfritt. Även jag och maken kan vara lite petiga med mat. Men det bästa med julbordet är att det är buffé! Då kan man ha med vad som helst så att det finns något som passar alla.

Eftersom min mamma har varit vegetarian i hela mitt liv har vi ofta haft med flera olika sallader på julbordet. Men ihopblandade saker är inte särskilt uppskattat hos barnen. Dessutom är det svårt att hitta någon sallad där alla ingredienser passar alla. Så numera har vi salladsbuffé där man själv väljer de ingredienser man vill ha och blandar sin egen sallad. Det kan vara apelsinbitar, äppeltärningar, granatäpplekärnor, fetaostkuber, hassel- och valnötter, fänkål, morotsstavar, gurka, körsbärstomater o.s.v.

Vi har med många av de traditionella sakerna på julbordet, men även många otraditionella, eller traditionella rätter i egen tappning. Jag står t.ex. absolut inte ut med senap så skinkan griljeras med örtkryddor och honung. Majonnäs är bland det värsta jag vet så det blir hemmagjord rödbetssallad med bara grädda, äpple och rödbetor. Vi har haft både hemmagjorda och Garants köttbullar (fast i år blir det bara hemmagjorda eftersom Herakles har slutat med köttbullar), prinskorv av bättre sort och Lithells barnkorv (på spett för att det ska bli extra festligt), Janssons frestelse och mjölkfri potatisgratäng och självklart pasta (gärna hjulformade dagen till ära)! I år misstänker jag att pannkakor kan bli en del av julbordet eftersom det nästan är det enda Herakles äter…

Det låter som mycket mat att laga. Och ja, det är det, så vi försöker skära ner på allt utom det viktigaste. Vad som är viktigast är vi dock inte helt ense om… Men vi har i alla fall rester som räcker i flera dagar!

Julpynt

IMG_20171129_110944I en del familjer fungerar inte julpynt. En del barn med autism klarar inte att miljön förändras. Men i vår familj går det bra. Bara vi ställer sakerna på samma plats som förra året. Och skulle jag glömma är det ingen fara, Herakles har full koll. Men hos andra kan det hjälpa att fotografera julsmyckningen.

Vi satsar också på julpynt som man inte behöver vara rädd om. De enda tomtarna av porslin som jag inte vill att barnen ska röra står på hyllor högt upp. Julgranskulorna av glas har inte packats upp ur jullådan på många år. Men annars är allt julpynt fritt fram att leka med. Vi har bl.a. 2 olika nallar med tomteluva, en mjukis-pepparkaksgubbe, och en kramgo julgris. Men mest populär är julkrubban. Den är visserligen av keramik, men jag överlever om något skulle gå sönder. Herakles älskar att leka med de tre vise männen. Han har alltid varit förtjust i kungar. För ett par år sedan önskade han sig egna vise män från Playmobil och de är fortfarande populära. Det finns faktiskt massor av julkrubbefigurer från Playmobil. Kanske ett tips för någon som behöver mer lekvänligt julpynt?

Vi satsar även på julpynt som ingen behöver vara rädd för. Platon hade fobi för levande ljus i några år. Då kunde vi inte ens tända adventsljusstaken när han var vaken. Numera går det bra, men sedan dess använder vi mest ljus med batteri.

En rättvis julgran. Nej, det går inte hos oss. Det är svårt att göra båda barnen nöjda när vi pyntar julgranen. Därför har båda barnen varsin liten plastgran i kruka i sina rum som de själva får bestämma över. Och så kan jag få bestämma över granen i vardagsrummet. Fast förra året när vi åkte bort skippade vi granen i vardagsrummet.

Finkläder

IMG_8128-dimNä, finkläder är inte så viktigt hos oss. Både jag och barnen går gärna runt i pyjamas hela dagen om vi kunde. Men jag försöker i alla fall ta på mig något finare (men bekvämt) innan min mamma kommer strax innan lunch. Herakles däremot behåller pyjamasen på. Men det funkar bra eftersom han gärna väljer en tomte-pyjamas. Platon däremot klär gärna upp sig med skjorta, väst, tomteluva och kanske slips (samt eventuellt mantel).



Fler tips och idéer?

Hur gör din familj när ni firar jul? Vad ingår i ert recept för att få en så fridfull jul som möjligt? Dela gärna med dig med tips i kommentarerna!

Categories: Övrigt, Fritid | Etiketter: , , , , , | 1 kommentar

Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 3 – Tydlighet

1handpengfairyMånga elever med autism har svårt att skriva i skolan. Vad det kan bero på har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. För många är ett av problemen att uppgiften inte är tillräckligt tydlig. En del saker som kan verka uppenbara för de flesta är inte alltid det för någon med autism. Därför behöver man informera även om detaljer.

Min son Platon hade inte förstått att man fick hoppa över uppgifter i en läxa och gå tillbaka till dem senare. Det innebar att han fastnade på fråga 2 trots att han kunde resten. Att vi sade att det var ok att göra så hjälpte inte eftersom läraren inte sagt att man fick det. Så tänk på att det som inte informeras inte gäller. För min son Platon gäller det inte heller om någon av oss föräldrar säger det. Det måste vara läraren.

Tänk också på att det kan vara svårt att komma ihåg all information om den bara förmedlas muntligt. Lämna gärna ut en skriftlig checklista med vad man ska tänka på och en mall att följa. En del elever kan även behöva bildstöd som förtydligar skriften.

Här nedan följer några listor med exempel på vad man kan behöva informera om inför en skrivuppgift. Fyll själv på med mer information eller stryk det som inte behövs.

Självklart måste man vara lika tydlig även när det gäller andra typer av uppgifter.

 

Utformningen

  • Hur många sidor/ord? (max/min)
  • Typsnitt och teckenstorlek?
  • Radavstånd?
  • För hand, på dator eller muntligt?
  • Rubriker/underrubriker?
  • Citat?
  • Referenser?

 

Hur ska man göra?

  • Samla ihop information på kort först? Tankekarta?
  • Ska man skriva en skiss först och renskriva sedan?
  • Måste man skriva i kronologisk ordning?
  • Kan man hoppa över bitar och gå tillbaka till det senare?
  • Behövs research? Ska man kunna all fakta utantill?
  • Var hittar man information om ämnet?
  • Får man samarbeta, be om hjälp, fråga föräldrarna, kolla på internet/i böcker?
  • Ska det skrivas endast i skolan eller även hemma?
  • Måste man sitta på sin plats/stol?
  • Får man ta paus?
  • När ska det vara klart?
  • Vad ska finnas med för att uppnå olika betyg?
  • Hur vet jag om det är färdigt?

På Lärarnas riksförbund har Annika Sjödahl skrivit ett blogginlägg med fina bilder på hur själva skrivprocessen går till.

 

Hur utför man den här typen av uppgift?

Vet eleven hur man gör för att skriva en bokrecension, argumenterande uppsats eller en dikt? Har hen sett en sådan tidigare? Vet eleven vilken information som är viktig att ha med om man skriver fakta om ett land, ett djur eller ett historiskt skeende? Vet eleven hur man använder citat? Även detta måste förtydligas. Det underlättar också för eleven om man får ta del av andra uppgifter av samma typ innan hen själv ska ge sig på detta.

 

Lyrik/poesi/dikter

  • Hur skriver man en dikt?
  • Måste den rimma?
  • Måste den innehålla metaforer och liknelser?
  • Ska varje rad rimma eller bara vissa?
  • Hur lång ska den vara?
  • Måste man ha normal ordföljd i en dikt?
  • Vilken typ av dikt ska det vara, fri eller bunden vers (limerick, haiku, sonett, hexameter, blankvers, tanka etc.)? Vad innebär det?
  • Vilken typ av versrad (jambisk, troké, daktyl, anapest, spondé)? Vad innebär det?

 

På sidan Lärarskapande kan du läsa 10 tips för att skriva dikter med elever.

På Skrivarsidan finns en diktskola där man kan hitta inspiration.

 

Referat/att använda citat

I bloggen Svenska123 finns flera artiklar av Joakim Wendell som handlar om citatteknik och om hur man skriver ett referat.

På Linnéuniversitetet finns instruktioner för hur man skriver referenser.

 

Bokrecension

  • Vad heter boken?
  • Vem är författaren?
  • Vilken/vilka genrer tillhör boken? (deckare, biografi, självbiografi, fantasy, science fiction, äventyr, historisk roman, thriller, skräck, spökhistoria, romantik, saga, chic lit, vilda western, nyckelroman, klassisk roman, facklitteratur)
  • Hur lång var boken?
  • Var utspelar den sig?(plats; land, stad, miljö etc.)
  • När utspelar den sig? (nutid, framtiden, 1800-talet, medeltiden etc.)
  • Vem/vilka är huvudpersonen?
  • Behandlar den något särskilt ämne? Vad i så fall? (fotboll, krig, skolan, kampen mellan det onda och det goda, vampyrer etc.)
  • Beskriv handlingen i korthet utan att avslöja hur det går.
  • Vad var det som var bra? Vad var det som var dåligt?
  • Vad tyckte du om boken? Varför?
  • Hur var språket i boken? (lättläst, beskrivande, torrt, långa meningar, svåra ord)

 

På Ulrika Aspeflos hemsida finns en mall (i PDF-format) för hur man kan göra en bokrapport.

 

Argumenterande text

På bloggen Gymnasiesvenska finns en utförlig steg för steg – guide (i PDF-format) för hur man går tillväga när man ska skriva en argumenterande text.

 

Labbrapport

  • Teori
  • Frågeställning
  • Material/utrustning
  • Ingredienser
  • Riskanalys av ämnena
  • Recept/utförande
  • Observationer. Vad hände? Såg, kände, luktade, uppmätte ni något? Någon förändring under tiden?
  • Resultat
  • Tolkning av resultat
  • Gick något fel?
  • Referenser

 

Vetenskaplig text/ Utredande text

I bloggen Svenska123 finns flera artiklar av Joakim Wendell som handlar om hur man skriver en vetenskaplig artikel.

 

Faktatext om ett djur

  • Hur ser det ut?
  • Vad är det för typ av djur (däggdjur, fågel, fisk, reptil, insekt etc.)
  • Vad äter den?
  • Var lever de? (land, världsdel)
  • I vilken miljö lever de? (under jorden, i träd, i havet, i öken etc.)
  • Nattdjur eller inte?
  • Flyttdjur eller inte?
  • Tama eller vilda?
  • Hur är deras familjer uppbyggda? Lever de i flock? Vad kallas flocken?
  • Vad kallas ungarna, honan och hanen?

 

Faktatext om ett land

  • I vilken världsdel ligger landet?
  • Grannländer
  • Huvudstad + antal inv.
  • Största stad + antal inv.
  • Folkmängd
  • Yta (i förhållande till Sverige)
  • BNP/inv.
  • Klimat
  • Vanlig sysselsättning (turism, industrier, jordbruk etc.)
  • Arbetslöshet
  • Utbildning
  • Exportvaror
  • iland/uland, fattiga/rika?
  • Kända landmärken (byggnader, berg, floder, sjöar etc.)
  • Befolkning (befolkningsgrupper, etnicitet, språk, religion etc.)
  • Vad växer där? Vad odlar man? Naturtillgångar?
  • Djurliv
  • Är man särskilt bra på något? (olja, elektronik, kaffeodling, fotboll, musik etc.)
  • Krig, motsättningar m.m.
  • Statsskick (demokrati, diktatur, republik, presidentialism, semipresidentialism, parlamentarism, absolut monarki, konstitutionell monarki, teokrati, enhetsstat, förbundsstat, etc.)
  • Suveränitet (Suveränt, Självstyrande, icke-suveränt)
  • Namn på stadsöverhuvud/stadschef/regeringschef
  • Valsystem och rösträtt
  • Valuta
  • Medlem i FN, NATO, EU, EES, EFTA (eller andra frihandelsavtal)
  • Historia

 

Skrivmallar

På sidan Ordräknare finns flera mallar för att skriva olika typer av texter: Instruktion, insändare, krönika, novell, nyhetsartikel, recension, saga.

På förlaget Natur & Kulturs hemsida finns ett PDF-dokument med skrivmallar för några olika typer av texter: Jämförande text, förklarande text, argumenterande text för att diskutera och ta ställning, argumenterande text för att övertyga om en åsikt

På sidan Språkinriktad ämnesundervisning av Linda Ellinore Lindberg finns skrivmallar för referat och argumenterande text.

Sök på internet efter fler exempel på skrivmallar!

 

Läs mina tidigare blogginlägg i samma serie:

Varför är det så svårt att skriva i skola? Del 1

Varför är det så svårt att skriva i skola? Del 2 – Syftet med uppgiften

Categories: Skolan | Etiketter: , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 2 – Syftet med uppgiften

teacherI ett tidigare blogginlägg skrev jag om varför det kan vara så svårt att göra skrivuppgifter i skolan. Det kan ju bero på en massa olika saker. För att hjälpa eleven att klara av uppgiften måste man hitta orsaken till varför just denna elev har svårt med detta. Det kan man t.ex. göra genom kartläggningar, observationer och genom att samtala med eleven.

Men innan man kommer så lång behöver man fundera på vad själva syftet med uppgiften är; dels för dig som lärare och dels för eleven. Detta gäller förstås inte bara skrivuppgifter utan ALLA uppgifter i skolan.

Träna eller bedömas?

Är syftet med uppgiften att eleven ska träna något visst moment eller att du, som lärare ska bedöma elevens förmåga i detta moment?

Man kan inte förväntas att prestera första gången/gångerna man gör en ny typ av uppgift. Inte heller kan man prestera om man inte vet vad som är viktigt i just den typen av uppgifter eller hur man gör.

Det kan underlätta för eleven om hen får ta del av andra texter av samma typ innan hen provar själv. En mall att följa och en punktlista med det man ska tänka på underlättar också.

 

Vad är det för moment som ska tränas/bedömas?

Tänk på att det är svårt att fokusera på mer än ett moment åt gången, särskilt för en elev med autism. Det är alldeles för svårt att fokusera på att skriva snyggt, stava rätt och samtidigt få till ett bra innehåll i en text. Bedöm/träna därför inte på saker från mer än en av nedanstående kategorier i taget. Om man ändå vill att alla kategorier ska bedömas/tränas på i samma text kan man göra uppgiften i steg.

 

Kategori 1

Om man tränar på kategori 1 kan man skriva på datorn eller till och med läsa in texten. Det finns program som omvandlar tal till text. När syftet med uppgiften inte är att skriva om ett visst ämne, utan att t.ex. träna på en viss form av skrivande (dikt, recension, fakta m.m.) är det bra om eleven får möjlighet att skriva om ett ämne som intresserar. Men tänk på att det är svårt för många med autism att välja/fatta beslut, så ge gärna flera alternativ.

  • Skriva berättelse utifrån fantasin
  • Skriva en berättelse i en viss genre
  • Skriva en sann berättelse
  • Skriva en argumenterande text
  • Skriva en labbrapport
  • Skriva en sammanfattande text med egna ord
  • Visa att man kan använda citat på ett korrekt sätt
  • Visa att man kan skriva referenser
  • Skriva en recension (man kan recensera andra saker än böcker; t.ex. dataspel, glassar, restauranger m.m.)
  • Visa att man har förstått en text
  • Skriva en dikt
  • Skriva en faktatext/kunna ta reda på fakta om något
  • Visa att man har kunskap om/har förstått ett bestämt ämne
  • Behärska ett främmande språk
  • Kunna formulera ett svar i skrift
  • Kunna redogöra för hur man tänkt när man löst en uppgift

 

Kategori 2

Om man ska träna på kategori 2 behöver man inte samtidigt hitta på innehållet, inte heller skriva för hand (det går att stänga av stavningskontrollen på datorn).

  • Stavning
  • Grammatik
  • Användning av skiljetecken
  • Avstavning
  • Meningsuppbyggnad
  • Rätt användning av ord/ordförståelse
  • Etc.

 

Kategori 3

Om man ska träna på kategori 3 kan man skriva av en färdig text så att man inte behöver fundera på stavning.

  • Förmåga att skriva läsligt för hand
  • Förmåga att skriva snyggt för hand
  • Skrivstil/textning
  • Är bokstäverna lagom stora i förhållande till varandra?
  • Lagom avstånd mellan orden
  • Raka rader
  • Etc.

 

Vad har eleven för glädje av detta?

För en elev med autism räcker det inte med ett generellt syfte. Det räcker inte att säga att du kommer att ha nytta av det när du blir vuxen och ska jobba. Personer med autism motiveras sällan av dylika syften. Man måste vara mer specifik. I vilka sammanhang kan just denna elev ha nytta av denna kunskap? Vad har eleven för nytta av det nu? Hur kan det komma till nytta för eleven i framtiden?

Många med autism kan ha svårt att föreställa sig saker som ligger långt fram i tiden, så om man vill förklara vad eleven har för nytta av denna kunskap i framtiden behöver man hjälpa eleven att visualisera det. Det underlättar också att dela upp framtiden i steg. Detta kan man göra genom att rita upp en trappa där varje trappsteg symboliserar något man behöver kunna för att kliva upp på nästa trappsteg. Översta trappsteget symboliserar målet.

För att kunna motivera eleven och förklara vad just hen har för glädje/nytta av en viss uppgift behöver man ha en bra relation till eleven. Man behöver känna till vilka intressen eleven har och vilka mål och framtidsplaner.

Categories: Skolan | Etiketter: , , | 1 kommentar

Varför är det så svårt att skriva i skolan?

OldDesignShop_1880sSchoolBoyHäromveckan skulle Platon skriva en dikt i skolan. Dikten skulle rimma och handla om vänskap. Under hela lektionen skrev han bara tre ord trots att han är språkligt begåvad. Varför?

Själva ämnet gjorde ju inte det hela enklare för Platon. Ämnet är abstrakt och handlar om att sätta ord på känslor; något som många med autism har svårt för. Och det är ju inte särskilt enkelt att skriva om vänskap om man själv knappt har upplevt det.  Hans lärare lät honom i alla fall få byta ämne. Men det gick inte mycket bättre för det. Han fick nämligen välja precis vad han ville, och Platon har extremt svårt att välja…

Platon har ofta svårt med skrivuppgifter i skolan av flera olika anledningar förutom själva ämnet. Det gäller många barn med autism och ADHD. Anledningen är inte samma för alla elever även om de har samma diagnoser. Det kan bero på en massa olika saker. För att kunna hjälpa just din elev måste du först veta vad som är orsaken till just den här elevens svårigheter att skriva.  Det är inte alltid helt enkelt att veta vad det beror på och det kan vara svårt att veta var man ska börja leta. Så därför har jag sammanställt en lista på vanliga orsaker.

 

Vanliga orsaker till att det är svårt att skriva i skolan

Förmodligen har jag missat många möjliga orsaker, så fyll gärna på med fler i kommentarerna.

 

Uppgiften/instruktionerna är inte tillräckligt tydliga

  • Vad är syftet med uppgiften?
  • Vad har jag för nytta av att göra detta?
  • Vad har läraren för förväntningar?
  • Vad ska finnas med i innehållet?
  • Vad behöver jag veta/kunna för att kunna skriva om detta ämne?
  • Ska jag göra någon research innan? Var hittar jag material till detta?
  • Vad behöver jag för material?
  • Måste jag skriva i kronologisk ordning?
  • Ska det vara självupplevt eller påhittat?
  • Ska jag skriva för hand eller på dator?
  • Hur mycket ska jag skriva?
  • Radavstånd, fontstorlek, antal sidor etc.?
  • Hur länge ska jag skriva?
  • När ska det vara klart?
  • Hur ska det vara för att bedömas som färdigt?

 

Ämnet/uppgiften

  • Svårt att skriva om ett ämne som inte intresserar
  • Svårt att skriva om ett ämne som man inte har någon erfarenhet av
  • Svårt att sätta ord på känslor
  • Svårt att tänka abstrakt
  • Svårt att analysera
  • Svårt att kritiskt granska information
  • Svårt att skilja på fakta och värderingar
  • Svårt att avgöra källors trovärdighet
  • Svårt att reflektera

 

Föreställningsförmåga

  • Svårt att veta vad läraren förväntar sig
  • Svårt att föreställa sig det man inte varit med om
  • Svårt att tänka abstrakt
  • Svårt att förstå hur man ska göra

 

Språk

  • Svårt att inleda en text
  • Svårt att formulerar sig
  • Svårt att be om hjälp/ fråga när man inte förstått (att formulera frågan och vad det är man inte förstått)
  • Svårt att uttrycka sig så att andra förstår
  • Svårt att uttrycka åsikter och ståndpunkter
  • Svårt att uttrycka motiven bakom sina svar, åsikter och ståndpunkter
  • Svårt att förstå innebörden av ord eller uttryck
  • Svårt att relatera olika begrepp till varandra
  • Man använder sig av egenpåhittade ord

 

Mentaliseringsförmåga

  • Svårt att sätta ord på känslor
  • Svårt att ta någon annans perspektiv
  • Svårt att bemöta och framföra argument

 

Planering och organisering

  • Svårt att besluta vad det ska vara för innehåll
  • Svårt att strukturera och sortera information/fakta
  • Svårt att planera uppgiften
  • Svårt att sätta realistiska mål
  • Svårt att komma igång, svårt att avsluta
  • Svårt att avgöra när man är klar

 

Koncentrationsförmåga

  • Svårt att stoppa sina impulser
  • Svårt att hitta tråden om man blir avbruten
  • Svårt att hålla sig till uppgiften/ämnet
  • Svårt att komma ihåg instruktioner

 

Tidsuppfattning

  • Svårt att veta i vilken ordning det är lämpligt att göra saker
  • Svårt att känna hur lång tid det gått
  • Svårt att veta hur mycket man hinner på en lektion
  • Svårt att göra saker under tidspress/ svårt att göra saker utan tidspress

 

Motorik och rörelseförmåga

  • Problem med finmotoriken
  • Svårt med öga-hand koordination
  • Problem att automatisera sina skrivrörelser (t.ex. att man måste lägga stor energi på att minnas bokstävernas form, att man lyfter pennan vid varje nytt streck)
  • ”Felaktigt” penngrepp (ett sätt att håll i pennan som överanstränger handen, ger kramp etc.)

 

Perception

  • Svårt att sortera bort oväsentliga ljud
  • Lampor som stör
  • Många synintryck i klassrummet
  • Obehagliga lukter
  • Svårt att sitta upprätt på en stol
  • Svårt att reglera kraften i penntrycket

 

Detaljseende (bristande central koherens)

  • Svårt att förstå vad som är viktigt
  • Svårt att följa en röd tråd
  • Svårt att använda sig an sammanhanget
  • Hakar upp sig på detaljer
  • Svårt att ta lärdom av redan upplevda situationer

 

Energi & stress

  • Trötthet p.g.a sömnproblem
  • Energibrist
  • Stress

 

Samproblematik

  • Språkstörning
  • Dyslexi
  • Dyskalkyli
  • Depression/dystymi
  • Sömnstörning
  • ADHD

 

The Big Five

De viktigaste förmågorna för att kunna nå målen och kunskapskraven i skolan enligt Lgr11 kallas av Göran Svanelid för ”The Big Five”. De består av:

  • Procedurförmåga/förmåga att hantera information
  • Kommunikativ förmåga
  • Metakognitiv förmåga
  • Begreppslig förmåga
  • Analysförmåga

Dessa förmågor överensstämmer nästan till punkt och pricka med flera av de svårigheter jag har räknat upp ovan. Många av dessa hör t.o.m. till diagnoskriterierna för autism.  Det innebär att det är i princip omöjligt för någon med autism att uppfylla alla mål och krav i skolan utan någon form av anpassning och stöd. Tanken är ju att ALLA ska ha möjlighet att klara målen. Men så ser verkligheten tyvärr inte ut…

Categories: Okategoriserade, Skolan | Etiketter: , , | 9 kommentarer

Svårt med hygienen – bildstöd underlättar

Vintage-Bathtub-Printable-GraphicsFairy-sm

För någon med autism kan bildstöd underlätta vardagen. Det är inte självklart att man vet hur man gör vardagliga saker som att tvätta händerna, borsta tänderna och duscha. Eller kanske vet man hur man gör, men har ännu inte automatiserat proceduren. Då tar det extra mycket energi att utföra detta. Med bildstöd kan man få vägledning och spara energi.

Bildstöd

På min hemsida finns bildstöd för handtvättning, tandborstning och duschning. Det är fritt att ladda ner och skriva ut. Jag har gjort bildstödet för handtvättning i flera olika varianter så att det ska kunna passa fler.

Om du vill skapa eget bildstöd finns massor av bra bilder på Picto-Selector. Det är där jag har hämtat alla pictogrambilder. I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit mer om olika resurser till bildstöd.

Handtvättning

handtvättningVi har i många år använt bildstöd för handtvättning. Om mina pojkar tvättar händerna på sitt eget sätt blir i bästa fall fingertopparna fuktiga. Men om jag påminner dem att titta på schemat för handtvättning blir det bättre, även om det inte alltid blir perfekt.

På vårt schema för handtvättning finns även ansiktstvätt med. Det beror på att barnen ofta är kladdiga i ansiktet efter att de ätit. Herakles är bra på att lära in rutiner. Så nu tvättar han ansiktet oavsett anledning till handtvätt!

De flesta i familjen använder flytande tvål i en tvålpump vid handtvättning. Men inte Herakles. Han skulle inte för sitt liv få för sig att använda något annat än en hård tvål. Många konflikter har uppstått både i skola och på fritids p.g.a. detta. Där anser man att det är ohygieniskt att dela på samma hårdtvål. Men nu är problemet löst. Han har fått en egen liten hårdtvål i en egen kopp att använda där.

Men hur vet man hur länge man ska gnugga händerna med tvål? Skulle mina barn avgöra det själva kan det antingen bli 2 millisekunder eller ett överfullt handfat med lödder som väller ut över kanterna. Så vi har tränat in en liten sång som man kan sjunga för sig själv medan man gnuggar. Den går så här: ”Tvätta händerna när du är riktigt glad, tvätta händerna när du är riktigt glad. Du kan också glädja andra som på denna jorden vandra. Tvätta händerna när du är riktigt glad.” (melodin tror jag att ni kan…). Jag funderade inte så jättemycket när jag valde den låten. Förmodligen finns det många bättre alternativ, men det är en enkel text och melodi och den är lagom lång.

Tandborstning

tandborstningFör tandborstning har vi inte haft något bildstöd förrän helt nyligen. Barn behöver hjälp med tandborstningen ända upp i 10-12 års ålder. Först då har de fått de motoriska förutsättningarna för att klara detta själv. Men har barnet autism kan det ta längre tid. Inte ens jag som är vuxen har helt automatiserat tandborstningen. Jag måste anstränga mig ordentligt för att inte missa att borsta någonstans. Läs mer om tänder och tandborstning i ett tidigare blogginlägg.

Nu är Platon 12,5 år. Han har svårt att automatisera rörelser. Dessutom har han svårt att koncentrera sig. Så därför hjälper vi honom fortfarande med tandborstningen. Men nu tycker vi det är dags att han börjar träna. Så nu får han följa bildstödet och borsta själv först, och sedan gör även en vuxen det. Han använder ett timglas (ca 2 min) under tiden, som han vänder på igen efter att han har borstat underkäken.

Duschning

duschningJag har aldrig förstått de som säger att de ska ta en uppiggande dusch. Själv blir jag helt slut av att duscha och måste vila efteråt. Varför vet jag inte. Det är jobbigt att duscha för många med autism, av flera olika anledningar.

För en del gör duschstrålen ont. Herakles klarade inte att duscha tidigare p.g.a. detta. Istället fick vi bada honom. Men sedan hyresvärden bytte till ett snålare duschmunstycke går det bra.

Platon tycker att det är väldigt obehagligt att bli kall, så för honom måste vi förspola duschen så att det blir lagom varmt innan han går in.

Platon har också svårt att automatisera sina rörelser. För att duscha krävs många olika moment. Och det kan vara svårt att hålla alla i huvudet. För att underlätta kan man använda bildstöd. Vi har alldeles nyligen börjat med det hemma, så att Platon ska kunna träna sig och bli självständigare. Men ännu behöver han lite stöd i duschningen, särskilt med hårtvättning. Platon har extra svårt med det eftersom han är rädd att få vatten eller schampo i ögonen.

Categories: Hälsa, vård & medicin, Okategoriserade, Vardag, visuellt stöd | Etiketter: , , , , | Lämna en kommentar

Hantverkarstress

House-Painter-Man-Image-GraphicsFairy1När man hyr sin bostad dimper det ibland ner ett papper i brevlådan ang. underhåll etc. av lägenheten.  Det brukar stå att en hantverkare ska komma och om man inte är hemma kommer de att använda huvudnyckel för att komma in. Oftast får man inte någon tid för när besöket ska ske och ibland får man inte ens veta vilken dag, bara vilken vecka. Detta är något som stressar mig oerhört. Och jag är säker på att jag inte är den enda med autism som känner så. I morgon är det dags igen…

Det är flera saker som stressar mig:

Jag behöver gå upp tidigt


 

Jag vet inte när hantverkarna kommer

Jag får svårt att sova när det börjar närma sig (svårare än vanligt). Jag har ju alltid svårt att sova och därför svårt att fungera tidigt på morgonen. Många gånger står det att hantverkaren kan komma från kl 07:00 och framåt. Då är inte jag vaken i vanliga fall. Det betyder jag behöver vara påklädd, färdig på toa, duschat, ätit frukost o.s.v. vid kl 07:00. I värsta fall i en hel vecka. För efter den tiden skulle jag aldrig våga gå på toa ifall de skulle komma just då.

Någon gång har det hänt att hantverkaren inte har dykt upp förrän sent på eftermiddagen. Då har jag fått hålla mig hela dagen i väntan på dem. Jag har heller inte lyckats få något gjort medan jag väntat eftersom jag är så stressad och nervös.

Om de skulle stövla in innan barnen hunnit till skolan skulle detta kunna förstöra hela dagen för sönerna. Morgonrutinerna är jobbiga utan att någon obehörig klampar in.

 

Jag vet inte vilka hantverkarna är


 

Jag vet inte om hantverkarna kommer att skita ner

De går ofta in med skorna på. Det händer också ganska ofta att de bara lämnar skräp liggande efter sig när de går. Och jag har en väldigt nyfiken innekatt som gärna tuggar på saker. Han är dessutom vit.
En gång när en målare var här spillde han färg på min kära jordglob.

 

Jag vet inte om hantverkarna kommer att stänga efter sig

Ofta springer de ut och in i lägenheten och hämtar olika saker. De kanske inte tycker det är lönt att stänga efter sig. Men jag blir stressad av att ha dörren öppen. Och min innekatt kan ju smita ut. Den här gången gäller det målning av fönsterkarmar, så kanske även fönstren kommer att stå på vid gavel?

 

Jag vet inte hur jag ska bete mig mot hantverkarna

Ska jag hålla mig undan eller försöka vara social? Ska jag hjälpa dem med något? Borde man bjuda på saft?

 

Jag vet inte om jag har varit tillräckligt bra på att flytta undan saker så att de kommer fram


  

Jag oroar mig för vad de ska tänka om mitt lite stökiga hem


  

Finns det någon lösning?

Min man brukar ringa till hantverkare eller hyresvärd och säga att de inte får använda huvudnyckel (själv har jag ju telefonskräck). Om möjligt försöker han att boka en tid då hantverkarna kan komma (inte för tidigt och inte när barnen är hemma). Men ofta kan/vill de inte bestämma en tid i förväg.

Min man och jag hjälps åt att röja undan i lägenheten och flytta bort saker från fönstren. Men om det är tillräckligt vet jag ändå inte.

Min man brukar försöka att jobba hemifrån den dagen. Men det går ju inte i en hel vecka. Eller två dagar i rad som det gäller denna gång.

Jag brukar hålla mig undan i ett rum där jag inte behöver träffa hantverkarna. Min man får vara social istället.

När hantverkarna kommer stänger vi in katten i badrummet på övervåningen en stund. Det är ganska rymligt och där finns hans kattlåda.  Men denna gång är det fönstren på just övervåningen som ska fixas. Så det fungerar inte nu. På undervåningen är det öppen planlösning och där finns inga rum att stänga in katten i.

Så till viss del kan min man hjälpa mig att minska hantverkarstressen, men helt går det inte att lösa. I natt kommer jag att sova oroligt och i morgon är jag uppe tidigt. På torsdag blir det värre för då är jag ensam hemma (förutom katten). Och då måste jag byta om till medeltidskläder under dagen eftersom jag ska guida. Jag få bara hoppas att de kommer innan dess.

Categories: Stress & energibalans, Vardag | Etiketter: , | Lämna en kommentar

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: