Skolan

Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 3 – Tydlighet

1handpengfairyMånga elever med autism har svårt att skriva i skolan. Vad det kan bero på har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. För många är ett av problemen att uppgiften inte är tillräckligt tydlig. En del saker som kan verka uppenbara för de flesta är inte alltid det för någon med autism. Därför behöver man informera även om detaljer.

Min son Platon hade inte förstått att man fick hoppa över uppgifter i en läxa och gå tillbaka till dem senare. Det innebar att han fastnade på fråga 2 trots att han kunde resten. Att vi sade att det var ok att göra så hjälpte inte eftersom läraren inte sagt att man fick det. Så tänk på att det som inte informeras inte gäller. För min son Platon gäller det inte heller om någon av oss föräldrar säger det. Det måste vara läraren.

Tänk också på att det kan vara svårt att komma ihåg all information om den bara förmedlas muntligt. Lämna gärna ut en skriftlig checklista med vad man ska tänka på och en mall att följa. En del elever kan även behöva bildstöd som förtydligar skriften.

Här nedan följer några listor med exempel på vad man kan behöva informera om inför en skrivuppgift. Fyll själv på med mer information eller stryk det som inte behövs.

Självklart måste man vara lika tydlig även när det gäller andra typer av uppgifter.

 

Utformningen

  • Hur många sidor/ord? (max/min)
  • Typsnitt och teckenstorlek?
  • Radavstånd?
  • För hand, på dator eller muntligt?
  • Rubriker/underrubriker?
  • Citat?
  • Referenser?

 

Hur ska man göra?

  • Samla ihop information på kort först? Tankekarta?
  • Ska man skriva en skiss först och renskriva sedan?
  • Måste man skriva i kronologisk ordning?
  • Kan man hoppa över bitar och gå tillbaka till det senare?
  • Behövs research? Ska man kunna all fakta utantill?
  • Var hittar man information om ämnet?
  • Får man samarbeta, be om hjälp, fråga föräldrarna, kolla på internet/i böcker?
  • Ska det skrivas endast i skolan eller även hemma?
  • Måste man sitta på sin plats/stol?
  • Får man ta paus?
  • När ska det vara klart?
  • Vad ska finnas med för att uppnå olika betyg?
  • Hur vet jag om det är färdigt?

På Lärarnas riksförbund har Annika Sjödahl skrivit ett blogginlägg med fina bilder på hur själva skrivprocessen går till.

 

Hur utför man den här typen av uppgift?

Vet eleven hur man gör för att skriva en bokrecension, argumenterande uppsats eller en dikt? Har hen sett en sådan tidigare? Vet eleven vilken information som är viktig att ha med om man skriver fakta om ett land, ett djur eller ett historiskt skeende? Vet eleven hur man använder citat? Även detta måste förtydligas. Det underlättar också för eleven om man får ta del av andra uppgifter av samma typ innan hen själv ska ge sig på detta.

 

Lyrik/poesi/dikter

  • Hur skriver man en dikt?
  • Måste den rimma?
  • Måste den innehålla metaforer och liknelser?
  • Ska varje rad rimma eller bara vissa?
  • Hur lång ska den vara?
  • Måste man ha normal ordföljd i en dikt?
  • Vilken typ av dikt ska det vara, fri eller bunden vers (limerick, haiku, sonett, hexameter, blankvers, tanka etc.)? Vad innebär det?
  • Vilken typ av versrad (jambisk, troké, daktyl, anapest, spondé)? Vad innebär det?

 

På sidan Lärarskapande kan du läsa 10 tips för att skriva dikter med elever.

På Skrivarsidan finns en diktskola där man kan hitta inspiration.

 

Referat/att använda citat

I bloggen Svenska123 finns flera artiklar av Joakim Wendell som handlar om citatteknik och om hur man skriver ett referat.

På Linnéuniversitetet finns instruktioner för hur man skriver referenser.

 

Bokrecension

  • Vad heter boken?
  • Vem är författaren?
  • Vilken/vilka genrer tillhör boken? (deckare, biografi, självbiografi, fantasy, science fiction, äventyr, historisk roman, thriller, skräck, spökhistoria, romantik, saga, chic lit, vilda western, nyckelroman, klassisk roman, facklitteratur)
  • Hur lång var boken?
  • Var utspelar den sig?(plats; land, stad, miljö etc.)
  • När utspelar den sig? (nutid, framtiden, 1800-talet, medeltiden etc.)
  • Vem/vilka är huvudpersonen?
  • Behandlar den något särskilt ämne? Vad i så fall? (fotboll, krig, skolan, kampen mellan det onda och det goda, vampyrer etc.)
  • Beskriv handlingen i korthet utan att avslöja hur det går.
  • Vad var det som var bra? Vad var det som var dåligt?
  • Vad tyckte du om boken? Varför?
  • Hur var språket i boken? (lättläst, beskrivande, torrt, långa meningar, svåra ord)

 

På Ulrika Aspeflos hemsida finns en mall (i PDF-format) för hur man kan göra en bokrapport.

 

Argumenterande text

På bloggen Gymnasiesvenska finns en utförlig steg för steg – guide (i PDF-format) för hur man går tillväga när man ska skriva en argumenterande text.

 

Labbrapport

  • Teori
  • Frågeställning
  • Material/utrustning
  • Ingredienser
  • Riskanalys av ämnena
  • Recept/utförande
  • Observationer. Vad hände? Såg, kände, luktade, uppmätte ni något? Någon förändring under tiden?
  • Resultat
  • Tolkning av resultat
  • Gick något fel?
  • Referenser

 

Vetenskaplig text/ Utredande text

I bloggen Svenska123 finns flera artiklar av Joakim Wendell som handlar om hur man skriver en vetenskaplig artikel.

 

Faktatext om ett djur

  • Hur ser det ut?
  • Vad är det för typ av djur (däggdjur, fågel, fisk, reptil, insekt etc.)
  • Vad äter den?
  • Var lever de? (land, världsdel)
  • I vilken miljö lever de? (under jorden, i träd, i havet, i öken etc.)
  • Nattdjur eller inte?
  • Flyttdjur eller inte?
  • Tama eller vilda?
  • Hur är deras familjer uppbyggda? Lever de i flock? Vad kallas flocken?
  • Vad kallas ungarna, honan och hanen?

 

Faktatext om ett land

  • I vilken världsdel ligger landet?
  • Grannländer
  • Huvudstad + antal inv.
  • Största stad + antal inv.
  • Folkmängd
  • Yta (i förhållande till Sverige)
  • BNP/inv.
  • Klimat
  • Vanlig sysselsättning (turism, industrier, jordbruk etc.)
  • Arbetslöshet
  • Utbildning
  • Exportvaror
  • iland/uland, fattiga/rika?
  • Kända landmärken (byggnader, berg, floder, sjöar etc.)
  • Befolkning (befolkningsgrupper, etnicitet, språk, religion etc.)
  • Vad växer där? Vad odlar man? Naturtillgångar?
  • Djurliv
  • Är man särskilt bra på något? (olja, elektronik, kaffeodling, fotboll, musik etc.)
  • Krig, motsättningar m.m.
  • Statsskick (demokrati, diktatur, republik, presidentialism, semipresidentialism, parlamentarism, absolut monarki, konstitutionell monarki, teokrati, enhetsstat, förbundsstat, etc.)
  • Suveränitet (Suveränt, Självstyrande, icke-suveränt)
  • Namn på stadsöverhuvud/stadschef/regeringschef
  • Valsystem och rösträtt
  • Valuta
  • Medlem i FN, NATO, EU, EES, EFTA (eller andra frihandelsavtal)
  • Historia

 

Skrivmallar

På sidan Ordräknare finns flera mallar för att skriva olika typer av texter: Instruktion, insändare, krönika, novell, nyhetsartikel, recension, saga.

På förlaget Natur & Kulturs hemsida finns ett PDF-dokument med skrivmallar för några olika typer av texter: Jämförande text, förklarande text, argumenterande text för att diskutera och ta ställning, argumenterande text för att övertyga om en åsikt

På sidan Språkinriktad ämnesundervisning av Linda Ellinore Lindberg finns skrivmallar för referat och argumenterande text.

Sök på internet efter fler exempel på skrivmallar!

 

Läs mina tidigare blogginlägg i samma serie:

Varför är det så svårt att skriva i skola? Del 1

Varför är det så svårt att skriva i skola? Del 2 – Syftet med uppgiften

Annonser
Categories: Skolan | Etiketter: , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 2 – Syftet med uppgiften

teacherI ett tidigare blogginlägg skrev jag om varför det kan vara så svårt att göra skrivuppgifter i skolan. Det kan ju bero på en massa olika saker. För att hjälpa eleven att klara av uppgiften måste man hitta orsaken till varför just denna elev har svårt med detta. Det kan man t.ex. göra genom kartläggningar, observationer och genom att samtala med eleven.

Men innan man kommer så lång behöver man fundera på vad själva syftet med uppgiften är; dels för dig som lärare och dels för eleven. Detta gäller förstås inte bara skrivuppgifter utan ALLA uppgifter i skolan.

Träna eller bedömas?

Är syftet med uppgiften att eleven ska träna något visst moment eller att du, som lärare ska bedöma elevens förmåga i detta moment?

Man kan inte förväntas att prestera första gången/gångerna man gör en ny typ av uppgift. Inte heller kan man prestera om man inte vet vad som är viktigt i just den typen av uppgifter eller hur man gör.

Det kan underlätta för eleven om hen får ta del av andra texter av samma typ innan hen provar själv. En mall att följa och en punktlista med det man ska tänka på underlättar också.

 

Vad är det för moment som ska tränas/bedömas?

Tänk på att det är svårt att fokusera på mer än ett moment åt gången, särskilt för en elev med autism. Det är alldeles för svårt att fokusera på att skriva snyggt, stava rätt och samtidigt få till ett bra innehåll i en text. Bedöm/träna därför inte på saker från mer än en av nedanstående kategorier i taget. Om man ändå vill att alla kategorier ska bedömas/tränas på i samma text kan man göra uppgiften i steg.

 

Kategori 1

Om man tränar på kategori 1 kan man skriva på datorn eller till och med läsa in texten. Det finns program som omvandlar tal till text. När syftet med uppgiften inte är att skriva om ett visst ämne, utan att t.ex. träna på en viss form av skrivande (dikt, recension, fakta m.m.) är det bra om eleven får möjlighet att skriva om ett ämne som intresserar. Men tänk på att det är svårt för många med autism att välja/fatta beslut, så ge gärna flera alternativ.

  • Skriva berättelse utifrån fantasin
  • Skriva en berättelse i en viss genre
  • Skriva en sann berättelse
  • Skriva en argumenterande text
  • Skriva en labbrapport
  • Skriva en sammanfattande text med egna ord
  • Visa att man kan använda citat på ett korrekt sätt
  • Visa att man kan skriva referenser
  • Skriva en recension (man kan recensera andra saker än böcker; t.ex. dataspel, glassar, restauranger m.m.)
  • Visa att man har förstått en text
  • Skriva en dikt
  • Skriva en faktatext/kunna ta reda på fakta om något
  • Visa att man har kunskap om/har förstått ett bestämt ämne
  • Behärska ett främmande språk
  • Kunna formulera ett svar i skrift
  • Kunna redogöra för hur man tänkt när man löst en uppgift

 

Kategori 2

Om man ska träna på kategori 2 behöver man inte samtidigt hitta på innehållet, inte heller skriva för hand (det går att stänga av stavningskontrollen på datorn).

  • Stavning
  • Grammatik
  • Användning av skiljetecken
  • Avstavning
  • Meningsuppbyggnad
  • Rätt användning av ord/ordförståelse
  • Etc.

 

Kategori 3

Om man ska träna på kategori 3 kan man skriva av en färdig text så att man inte behöver fundera på stavning.

  • Förmåga att skriva läsligt för hand
  • Förmåga att skriva snyggt för hand
  • Skrivstil/textning
  • Är bokstäverna lagom stora i förhållande till varandra?
  • Lagom avstånd mellan orden
  • Raka rader
  • Etc.

 

Vad har eleven för glädje av detta?

För en elev med autism räcker det inte med ett generellt syfte. Det räcker inte att säga att du kommer att ha nytta av det när du blir vuxen och ska jobba. Personer med autism motiveras sällan av dylika syften. Man måste vara mer specifik. I vilka sammanhang kan just denna elev ha nytta av denna kunskap? Vad har eleven för nytta av det nu? Hur kan det komma till nytta för eleven i framtiden?

Många med autism kan ha svårt att föreställa sig saker som ligger långt fram i tiden, så om man vill förklara vad eleven har för nytta av denna kunskap i framtiden behöver man hjälpa eleven att visualisera det. Det underlättar också att dela upp framtiden i steg. Detta kan man göra genom att rita upp en trappa där varje trappsteg symboliserar något man behöver kunna för att kliva upp på nästa trappsteg. Översta trappsteget symboliserar målet.

För att kunna motivera eleven och förklara vad just hen har för glädje/nytta av en viss uppgift behöver man ha en bra relation till eleven. Man behöver känna till vilka intressen eleven har och vilka mål och framtidsplaner.

Categories: Skolan | Etiketter: , , | 1 kommentar

Varför är det så svårt att skriva i skolan?

OldDesignShop_1880sSchoolBoyHäromveckan skulle Platon skriva en dikt i skolan. Dikten skulle rimma och handla om vänskap. Under hela lektionen skrev han bara tre ord trots att han är språkligt begåvad. Varför?

Själva ämnet gjorde ju inte det hela enklare för Platon. Ämnet är abstrakt och handlar om att sätta ord på känslor; något som många med autism har svårt för. Och det är ju inte särskilt enkelt att skriva om vänskap om man själv knappt har upplevt det.  Hans lärare lät honom i alla fall få byta ämne. Men det gick inte mycket bättre för det. Han fick nämligen välja precis vad han ville, och Platon har extremt svårt att välja…

Platon har ofta svårt med skrivuppgifter i skolan av flera olika anledningar förutom själva ämnet. Det gäller många barn med autism och ADHD. Anledningen är inte samma för alla elever även om de har samma diagnoser. Det kan bero på en massa olika saker. För att kunna hjälpa just din elev måste du först veta vad som är orsaken till just den här elevens svårigheter att skriva.  Det är inte alltid helt enkelt att veta vad det beror på och det kan vara svårt att veta var man ska börja leta. Så därför har jag sammanställt en lista på vanliga orsaker.

 

Vanliga orsaker till att det är svårt att skriva i skolan

Förmodligen har jag missat många möjliga orsaker, så fyll gärna på med fler i kommentarerna.

 

Uppgiften/instruktionerna är inte tillräckligt tydliga

  • Vad är syftet med uppgiften?
  • Vad har jag för nytta av att göra detta?
  • Vad har läraren för förväntningar?
  • Vad ska finnas med i innehållet?
  • Vad behöver jag veta/kunna för att kunna skriva om detta ämne?
  • Ska jag göra någon research innan? Var hittar jag material till detta?
  • Vad behöver jag för material?
  • Måste jag skriva i kronologisk ordning?
  • Ska det vara självupplevt eller påhittat?
  • Ska jag skriva för hand eller på dator?
  • Hur mycket ska jag skriva?
  • Radavstånd, fontstorlek, antal sidor etc.?
  • Hur länge ska jag skriva?
  • När ska det vara klart?
  • Hur ska det vara för att bedömas som färdigt?

 

Ämnet/uppgiften

  • Svårt att skriva om ett ämne som inte intresserar
  • Svårt att skriva om ett ämne som man inte har någon erfarenhet av
  • Svårt att sätta ord på känslor
  • Svårt att tänka abstrakt
  • Svårt att analysera
  • Svårt att kritiskt granska information
  • Svårt att skilja på fakta och värderingar
  • Svårt att avgöra källors trovärdighet
  • Svårt att reflektera

 

Föreställningsförmåga

  • Svårt att veta vad läraren förväntar sig
  • Svårt att föreställa sig det man inte varit med om
  • Svårt att tänka abstrakt
  • Svårt att förstå hur man ska göra

 

Språk

  • Svårt att inleda en text
  • Svårt att formulerar sig
  • Svårt att be om hjälp/ fråga när man inte förstått (att formulera frågan och vad det är man inte förstått)
  • Svårt att uttrycka sig så att andra förstår
  • Svårt att uttrycka åsikter och ståndpunkter
  • Svårt att uttrycka motiven bakom sina svar, åsikter och ståndpunkter
  • Svårt att förstå innebörden av ord eller uttryck
  • Svårt att relatera olika begrepp till varandra
  • Man använder sig av egenpåhittade ord

 

Mentaliseringsförmåga

  • Svårt att sätta ord på känslor
  • Svårt att ta någon annans perspektiv
  • Svårt att bemöta och framföra argument

 

Planering och organisering

  • Svårt att besluta vad det ska vara för innehåll
  • Svårt att strukturera och sortera information/fakta
  • Svårt att planera uppgiften
  • Svårt att sätta realistiska mål
  • Svårt att komma igång, svårt att avsluta
  • Svårt att avgöra när man är klar

 

Koncentrationsförmåga

  • Svårt att stoppa sina impulser
  • Svårt att hitta tråden om man blir avbruten
  • Svårt att hålla sig till uppgiften/ämnet
  • Svårt att komma ihåg instruktioner

 

Tidsuppfattning

  • Svårt att veta i vilken ordning det är lämpligt att göra saker
  • Svårt att känna hur lång tid det gått
  • Svårt att veta hur mycket man hinner på en lektion
  • Svårt att göra saker under tidspress/ svårt att göra saker utan tidspress

 

Motorik och rörelseförmåga

  • Problem med finmotoriken
  • Svårt med öga-hand koordination
  • Problem att automatisera sina skrivrörelser (t.ex. att man måste lägga stor energi på att minnas bokstävernas form, att man lyfter pennan vid varje nytt streck)
  • ”Felaktigt” penngrepp (ett sätt att håll i pennan som överanstränger handen, ger kramp etc.)

 

Perception

  • Svårt att sortera bort oväsentliga ljud
  • Lampor som stör
  • Många synintryck i klassrummet
  • Obehagliga lukter
  • Svårt att sitta upprätt på en stol
  • Svårt att reglera kraften i penntrycket

 

Detaljseende (bristande central koherens)

  • Svårt att förstå vad som är viktigt
  • Svårt att följa en röd tråd
  • Svårt att använda sig an sammanhanget
  • Hakar upp sig på detaljer
  • Svårt att ta lärdom av redan upplevda situationer

 

Energi & stress

  • Trötthet p.g.a sömnproblem
  • Energibrist
  • Stress

 

Samproblematik

  • Språkstörning
  • Dyslexi
  • Dyskalkyli
  • Depression/dystymi
  • Sömnstörning
  • ADHD

 

The Big Five

De viktigaste förmågorna för att kunna nå målen och kunskapskraven i skolan enligt Lgr11 kallas av Göran Svanelid för ”The Big Five”. De består av:

  • Procedurförmåga/förmåga att hantera information
  • Kommunikativ förmåga
  • Metakognitiv förmåga
  • Begreppslig förmåga
  • Analysförmåga

Dessa förmågor överensstämmer nästan till punkt och pricka med flera av de svårigheter jag har räknat upp ovan. Många av dessa hör t.o.m. till diagnoskriterierna för autism.  Det innebär att det är i princip omöjligt för någon med autism att uppfylla alla mål och krav i skolan utan någon form av anpassning och stöd. Tanken är ju att ALLA ska ha möjlighet att klara målen. Men så ser verkligheten tyvärr inte ut…

Categories: Okategoriserade, Skolan | Etiketter: , , | 9 kommentarer

Kontakt mellan skola och hem

Vintage-Letter-Writing-Image-GraphicsFairyAtt hålla regelbunden kontakt mellan hem och skola är viktigt, särskilt ang. barn med autism eller andra neuropsykiatriska svårigheter. När svårigheter uppstår, när barnet är extra trött eller stressat eller om barnet fått ett sammanbrott är det nödvändigt att samarbeta för att hitta orsaken. Att föräldrar och skola jobbar tillsammans på lösningar och tänker på samma sätt kring barnet ökar chansen att åtgärder och särskilt stöd fungerar. Därför är det bra att ha möten kring dessa barn lite oftare än vad det vanligtvis behövs. Men också den dagliga kontakten är mycket viktig.

 

Det är långt ifrån alla skolor/lärare som förstår vikten av daglig kontakt.

Tyvärr hör mina barns lärare till dem. Jag tror att Herakles lärare endast skriver därför att det bestämdes på ett möte då rektorn var närvarande. Hon skriver inte varje dag. Och när hon skriver är det max 2 meningar: typ ”Dagen har varit bra. Han åt makaroner”. Bättre än inget…

Platons lärare skrev ganska mycket förr, men det blev kortare och kortare och nu har hon inte skrivit något över huvud taget det senaste året. Det är som om hon tror att Platon plötsligt blivit av med sin autism och nu kan berätta allt själv. Men å andra sidan har ju skolan tagit bort allt annat stöd för honom också…

Anledningen till att lärare inte håller daglig kontakt vara flera olika saker:

En del lärare har inte förstått att även de själva faktiskt kan ha nytta av en kontaktbok. Det är inte endast föräldrarna som har glädje av den. Föräldrarna kan hjälpa till att hitta orsaker till problem, de kan förvarna om dagsformen och de kan ge information.

En del lärare tycker att det tar för mycket tid. Men egentligen kan en kontaktbok spara tid genom att föräldrar och lärare kan hjälpas åt att ge förklaringar till saker som har inträffat och kan ge förförståelse kring barnets beteende och dagliga mående, vilket kan minska risken för konflikter.

Det finns faktiskt skolor där alla elever har kontakt bok, skolor med stora klasser, skolor där det går många ”helt vanliga” barn utan några större svårigheter. Ändå tar lärarna sig tid att skriva för varje elev.

En del lärare förstår inte vidden av kommunikationssvårigheter hos barn med autism. Det är ganska vanligt att detta inte märks på barnet i skolmiljön.

 

Varför behövs kontaktbok och liknande?

Barn med autism har svårt med kommunikation. En del har svårt att uttrycka sig eller formulera sig så att andra förstår. En del har svårt att förstå vad som är viktigt att förmedla. En del barn har svårt att förstå att föräldrarna är intresserade av vad de gör i skolan och förstår inte syftet med att berätta. Andra förstår inte ens att föräldrarna inte redan vet allt som skett under dagen.

Men det finns också många barn med autism som har förbrukat för mycket energi under skoldagen för att orka berätta när man kommit hem.

Många har svårt att svara på generella eller öppna frågor. Det kan bero på att barnet inte riktigt förstått frågan. Det kan också bero på att barnet inte förstår vad det är vi egentligen vill veta. Är det precis allt som hänt? Eller bara en del? Är det om lektionerna eller rasterna? Eller hur många gånger man varit på toa?

Om man t.ex. ställer frågan ”Hur har det varit i skolan?” är det väldigt stor chans att man får ett av de tre nedanstående svaren i olika varianter:

  1. ”Jag vet inte.”
  2. ”Jag kommer inte ihåg”
  3. ”Jag vill/kan/orkar inte prata”

Men om föräldern fått ledtrådar om vad som hänt under dagen är det mycket enklare att ställa mer specifika frågor. Då är chansen att man får ett mer givande svar större. Chansen att barnet ska orka berätta ökar också.

 

Vad kan förmedlas via kontaktbok eller likande?

Påminnelser

Barn med autism/NPF har ofta svårt att komma ihåg saker, t.ex. läxor, provdatum, information till föräldrar, tandläkartider o.s.v. Att läraren kan informera och påminna underlättar mycket för föräldrarna. Och även ganska stora barn kan behöva påminnelser från sin lärare för att inte glömma bort en läkartid.

Saker som inträffat

Barn med autism kan behöva mer tid att processa saker som sägs eller händer. De kanske inte är redo att reda ut saker som inträffat på en gång utan behöver tid på sig för att fundera och smälta upplevelsen. Om en konflikt t.ex. inträffat i skolan kan det hända att barnet inte riktigt bearbetat händelsen eller förstått allas sidor trots att läraren tror att situationen är utredd. Då kan föräldrarna behöva reda upp situationen m.h.a. den information läraren kan ge. Många gånger är föräldrarna bättre än skolan på att tolka och förstå sitt barn och veta hur man ska bära sig åt för att ta reda på vad som egentligen hänt.

Det kan vara så att barnet inte uttrycker sin sanna åsikt/version i skolan. Platon har berättat för mig att han inte brukar säga som det är i skolan. Om läraren frågar något svarar han antingen något kort och enkelt eller så svarar han så som han tror att läraren vill att han ska svara. Det har hänt många gånger att vi har fått en helt annan version än hans lärare.

Mat

Att få information om vad barnet har ätit och hur mycket är viktigt i många autism/NPF-familjer. Många barn har stora svårigheter med mat och äter väldigt begränsat. Dessutom är dessa barn ofta mer påverkade av lågt blodsocker än andra barn och har svårt att få energin att räcka hela skoldagen. Föräldrarna behöver veta hur det går i skolan för att kunna kompensera med mat som fungerar hemma, veta om man ska skicka med något ätbart till skolan eller kunna prata med kocken i skolan om ev. specialkost.

Herakles kan dessutom få migränanfall om han inte ätit tillräckligt. Hemma behöver vi veta om vi ska insistera på det där extra mellanmålet när han kommer hem eller om vi kan låta honom varva ner i fred med sitt lego.

Har barnet dessutom ADHD-medicinering påverkas ofta matlusten. Då behöver föräldrarna veta hur matintaget under skoldagen ser ut för att kunna diskutera ev. medicinförändringar med en läkare.

I vår familj är det viktigt att det inte serveras samma mat som i skolan. Skulle vi ha potatis på kvällen och det råkade vara potatis till lunch i skolan samma dag äter inte barnen på kvällen. Dessvärre kan de oftast inte svara på vad de fått i skolan. Matsedeln som delas ut stämmer inte alltid och dessutom gäller den oftast inte mina barn eftersom de får specialkost.

Info om barnets dagsform

För skolan kan det vara viktigt att t.ex. få veta om barnet sovit dåligt eller inte fått i sig tillräckligt med frukost. Då kan läraren anpassa kraven utifrån dagsformen.

Även föräldrar behöver veta hur deras barn har mått under dagen; har barnet varit extra trött, haft sammanbrott, klagat på huvudvärk eller magont, verkat frånvarande, ticsat mer än vanligt? Då kan föräldrarna anpassa sitt bemötande när barnet kommer hem och även anpassa sina krav. Äter barnet någon typ av medicin behöver föräldrarna veta ifall det är några biverkningar.

Förändringar/nyheter/saker som är annorlunda

Annorlunda dagar är ofta jobbiga för barn med autism. Det samma gäller förändringar. Det påverkar barnets energi/stressnivåer. Det kan också få konsekvenser på barnets beteende. Kanske vill barnet inte längre gå till skolan? Eller kanske inte längre vill gå ut på rast eller ha en viss lektion? Kanske barnet sover sämre, äter sämre, väter sängen, är orolig och extra trött? Om föräldrarna känner till det som är annorlunda är det enklare att reda i varför barnet beter sig annorlunda. De kan i sin tur förmedla info om detta tillbaka till skolan.

Skolan har också nytta av att känna förändringar hemma. Detta påverkar ju även barnets beteende i skolan.

Vad man har gjort i skolan/hemma

Relationer mellan vuxna och barn blir starkare av att den vuxne visar intresse för barnet. Om man känner till vad barnet tycker om och ogillar och vad barnet är intresserad av kan man få bättre kontakt. Det är viktigt för både föräldrar och lärare. Både undervisningen och föräldraskapet blir bättre om man tar hänsyn till detta. Men eftersom barn med autism har kommunikationssvårigheter kan både lärare och föräldrar behöva ledtrådar för att kunna visa intresse och ställa frågor.

Det kan också vara bra att få kunskap om vad barnet varit med om för att ev. följa upp ett nytt intresse, nya kunskaper och förmågor och för att kunna reda i ev. förändrat beteende.

Eftersom många barn har svårt med relationer till jämnåriga är det extra viktigt att ha goda relationer till vuxna omkring sig. Detta innebär att man även behöver ha lite extra koll på vad barnet har för sig på rasterna; om barnet är ensamt, är retad eller deltar i lekar med andra. Goda relationer gör att man blir mindre stresskänslig. Det gör också att man känner sig trygg och vågar be om hjälp vid behov.

Positiva händelser och utveckling

Tyvärr är många barn med autism med om många misslyckanden i sitt liv. Så kan det även kännas för föräldrar till barn med autism. Man blir ständigt ifrågasatt, man måste om och om igen beskriva det som är jobbigt och det man inte klarar av för att få någon hjälp och man blir ständigt påmind om barnets svårigheter. Tyvärr handlar många av skolans kontakter med hemmet just om detta. Men i allt mörker finns också ljus. Man måste också uppmärksamma det som är positivt och det som faktiskt fungerar.

Barn med autism utvecklas annorlunda än andra barn. Inte sällan långsammare. Nya saker som barnet har lärt sig eller vågat prova kan ge stor glädje i familjen. Saker som kan kännas som myrsteg eller obetydliga i en ”vanlig” familj kan kännas som jättekliv i en autism-familj.

 

Kontakt på olika sätt

Kontakten mellan skolan och hemmet kan se ut på olika sätt; det kan vara olika frekvens och via olika medier. Vanligt är att läraren skickar ut ett veckobrev t.ex. via e-mail eller pappersbrev till alla familjer i klassen och berättar om veckan i stora drag och ger viss information. En del lärare bloggar eller skriver på Facebook regelbundet om vad klassen gör och delar bilder. Ibland är det eleverna själva som skriver och ritar om vad de varit med om i skolan.

För mer specificerad information kring varje elev kan läraren t.ex. skriva kontaktbok som skickas fram och tillbaka mellan hemmet och skolan. Andra lärare kommunicerar muntligt med föräldrarna, mailar eller skickar sms. Ofta sker det varje dag, men för en del räcker det med en gång i veckan.

Sker kommunikationen i skrift kan man gå tillbaka i efterhand och använda dokumentationen för att påvisa t.ex. frekvensen av vissa incidenter, elevens mående i efterhand och kolla upp saker man glömt.

För exempel på olika sätt att kommunicera samt fördelar/nackdelar; se nedan. För mer information; se länkar sist i inlägget.

Egen-utformade blad i filofax/pärm

På min hemsida finns ett färdigt blad att ladda ner och skriva ut som är utformat utifrån den information jag tycker är viktigast. Pdf:en är i A4-format, men innehåller två blad som passar i en A5 filofax eller pärm. Det går också bra att klistra in bladen i en lagom stor anteckningsbok. En bra idé är att själv fylla i en sida för att visa personalen vilken information ni har tänkt er under varje rubrik (för exempel se bild).

kontaktbok-exempel

+ Kan skräddarsys utifrån varje familjs behov, kan vara enklare att fylla i för lärarna, bladen kan tas ut så att inte mer än nödvändig info delas i taget, kan välja hållbarare pärm, går att ändra utformningen om det inte funkar.

Kräver mer initialt jobb, kan tappas bort, glömmas, känsliga saker kan läsas av barnet, kan hittas av andra elever, men om man tar ut dagar som redan passerat finns inte så mycket info att hitta

Kontaktbok i vanlig anteckningsbok, bara text

+ Billig, flexibel

Boken kan glömmas, tappas bort, gå sönder, känsliga saker kan läsas av barnet, kan hittas av andra elever

Bok där foton klistras in med bara enstaka mening som komplement

+ Inte hemligt för barnet, barnet kan berätta mer utifrån bilder och kan minnas det som har hänt, barnet kan vara delaktig i skapandet

Boken kan glömmas, tappas bort, gå sönder , komplement behövs för att förmedla ytterligare info

”Fylla i”-bok

Exempel: Idag-boken

+ Enklare att fylla i än vanlig anteckningsbok

  Boken kan glömmas, tappas bort, gå sönder , känsliga saker kan läsas av barnet, kan hittas av andra elever, dyr, man låst till de rutor som finns

Sms

+ Tappas inte bort, går att bifoga bilder, kan skickas när man glömt något

Försvinner bland andra sms, endast korta meddelanden, bökigt att skriva ut

E-mail

+ Tappas inte bort, går att bifoga bilder, flexibelt, printbart

Försvinner bland andra e-mail.

Telefon

+ Känslig info bevaras inte, enklare att diskutera saker direkt än att skicka frågor och svar fram och tillbaka i text – snabbare

Viktig info bevaras inte och kan glömmas bort, kräver bestämd telefontid eftersom även lärare behöver sin fritid

Muntligt vid t.ex. hämtning/lämning

+ Känslig info bevaras inte, enklare att diskutera saker direkt än att skicka frågor och svar fram och tillbaka i text – snabbare

Viktig info bevaras inte och kan glömmas bort, endast korta samtal, kan höras av någon obehörig,

Appar och webbaserade system

Exempel: Picture my life (webb och iOS), Book Creator (Android, iOS och Windows), Kontaktboken (Android och iOS), Mental note (iOS), Story Creator (iOS), Niki Diary (iOS), Widgit go (iOS), Fotokalendern (iOS), PhotoMemes (iOS), DIKO (webb, appen DIKO uploader finns till iOS)

+ Det går ofta lägga in bilder, film och ljud. En del fungerar till flera enheter med separata konton; då finns ingen risk att glömma eller tappa bort

De flesta finns inte till Android, en del kostar mycket, det kan krävas att skolan måste installera program, alla går inte att synka mellan flera olika enheter/användare/system, en del är bökiga att skriva ut

Skolans lärplattform

Exempel: Schoolsoft, edWise, Vklass, Ping pong, Fronter etc.

+ Använda befintligt system kräver inte några inköp eller installationer, tappas inte eller glöms bort, flera lärare har tillgång till samma system

Begränsad plats att skriva på, bökigt att skriva ut

 

Det som skrivs mellan skolan och hemmet kan vara allmänna handlingar

Enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) räknas allt skriftligt som har med skolans verksamhet eller skolledarens roll som myndighetsföreträdare som allmänna handlingar. Friskolor omfattas ännu inte av offentlighetsprincipen, men Friskolekommittén har föreslagit att det ska ändras.

Samma regler gäller för elektronisk post, papperspost och sms. Till detta skulle kommunikation mellan lärare och hemmet i form av en kontaktbok alltså kunna räknas. Det gäller såväl i pappersformat som i elektroniskt format.

Alla allmänna handlingar ska diarieföras och bevaras (t.ex. kopieras eller skrivas ut och sättas in i en pärm). Däremot räknas inte personliga bekymmer som inte direkt rör skolan som allmänna handlingar. Om t.ex. ett e-mail innehåller båda delar ska de personliga delarna sekretessbeläggas så länge ”allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning”

Allmänna handlingar kan t.ex. begäras ut av journalister. Men bara för att en handling är allmän innebär det inte per automatik att den är offentlig och att vem som helst får ta del av den. Först måste en sekretessprövning göras. Om det kan leda till skada eller men för eleven får uppgifterna inte lämnas ut. Detta berör t.ex. ofta skolkuratorns eller skolsköterskans anteckningar.

 

Länkar:

Alla länkar öppnas i ett nytt fönster.

Book Creator

Book Creator (Android, iOS och Windows)

Book creator steg för steg på IKT-sidan

Om Book creator på Kunskapsplattan

Om Book Creator på Pappas Appar

Filmer om vad man kan göra med Book creator

Mental Note

Mental note (iOS)

Om Mental Note på Skolappar

Story Creator

Story Creator (iOS)

Om Story creator pro på Skolappar

Om Story Creator pro på Pappas Appar

Niki Diary

Niki Diary (iOS)

Film om att använda Niki Diary som kontaktbok

Widgit Go

Widgit Go (iOS)

Film om att skriva dagbok i Widgit Go

Fotokalendern

Fotokalendern (iOS)

Film om Fotokalendern

PhotoMemes

PhotoMemes (iOS)

Film om PhotoMemes

PhotoMemes på FaceBook

Övriga

Idag-boken

Picture my life (iOS)

Kontaktboken (Android och iOS)

DIKO

 

Categories: Kommunikation, Okategoriserade, Relationer, Skolan | Etiketter: , | Lämna en kommentar

Att använda ett specialintresse i undervisningen – Ex: Eurovision Song Contest

Printer-Orn-musical-Graphics-Fairy-bk

En bekant berättade om en flicka de hade väldigt svårt med i skolan. Under hela vårterminen hade de svårt att få henne motiverad och att tänka på något annat än hennes specialintresse. Hon älskade Melodifestivalen och Eurovision Song Contest (ESC) över allt annat. Nu råkar ju detta också vara ett av mina större intressen, säsongsvis i alla fall. Helgen som var besökte jag förstås i Globen!

Säsongen för Melodifestivalen/ESC börjar redan i slutet av hösten då de första länderna har sina uttagningar till ESC. Många av dessa uttagningar går att se direkt eller i efterhand via webben. I slutet av februari tar Melodifestivalen vid och när finalen tillslut är över har de flesta länder valt sina representanter. Då är det dags för spekulationer, odds och skvaller. Alla låtar blir tillgängliga att lyssna på. Mängder av åsikter och topplistor sprids i sociala medier. TV visar ”Inför ESC”-program. Inte förrän i slutet av maj är ESC-säsongen över. Då är också skolterminen över snart…

Denna flickas intresse är antagligen ett återkommande problem för skolan. Varje vår ser likadan ut. Så varför inte utnyttja flickans intresse istället för att gräma sig över det?

Melodifestivalen & Eurovision Song Contest i undervisningen

 Nedan följer förslag på hur man skulle kunna använda sig av Melodifestivalen/ESC i skolundervisning för att öka flickans motivation.

Geografi

  • Lära sig fakta om Sveriges städer/landskap där delfinalerna äger rum/där artisterna kommer ifrån.
  • Länder i Internationella juryn
  • Skriva om ett deltagande ESC-land: Huvudstad, import/export, statsskick, språk, religion, folkmängd, placeringar i ESC m.m.
  • Placera ut städer där finalen varit på karta
  • Para ihop Flaggor, huvudstäder, floder m.m. med rätt land länderna

 

Matematik

  • Tabeller, listor, statistik, sannolikheter, odds
  • Sannolikheten att vinna om tävla på viss position – Vilken position vinner oftast?
  • Räkna på kostnader för biljetter, hotell, flyg m.m.
  • Räkna på kostnader för arrangemanget
  • Röstsiffror – folkmängd

 

Språk

  • Lära sig räkna till 12 på engelska, franska, tyska, arrangörslandet
  • Översätta låttitlar/texter
  • Skriva egna låttexter

 

Gymnastik

  • Danssteg
  • Prova populära sporter från de olika länderna

 

Historia

  • Hur har ESC/melodifestivalen utvecklats och förändrats? Kläder, regler, deltagare, låtinnehåll
  • Har det påverkats av andra historiska händelser som t.ex. krig och konflikter? Se dokumentären ”The secret history of Eurovision” (Eurovision Song Contests hemligheter)
  • Historiska händelser/personer/företeelser från låttexterna: Waterloo, Djingis Khan, Fleur de Liberté, Micelangelo, Mata Hari, Casanova, Charlie Chaplin, Socrates, Mona Lisa, Samson, Romeo, Shangri-la, Eldorado. Conquistador, SOS, Maria Magdalena, Genesis, Blody Mary, 1944

 

NO

  • Biologi: Om kroppen: Sång – strupen, Lyssna – örat, Dans – muskler, motorik
  • Skillnader transvestit/transexuell – begreppet Hen
  • Djur och Natur i de olika länderna
  • Kemi: kolsyrerök, pyroteknik
  • Fysik: ljud

 

Bild

  • Rita logotyper för ESC.
  • Göra prisstatyetter för ESC.
  • Designa en scen.
  • Rita scenkläder
  • Måla en skylt för att heja på favoritartisten
  • Gör figurer till minimello

 

Musik

  • Spela och sjunga låtarna
  • Lyssna efter olika instrument – prova
  • Skriv egna låtar
  • Arrangera en minifestival

Svenska

  • Skriva låttexter
  • Läsa bok om melodifestivalen/ESC
  • Skriva en text om en deltagare
  • Analysera en låttext
  • Träna på rim
  • Göra intervjuer om folks åsikter

 

Religion

  • Olika religioner i deltagarländerna
  • Skillnader och likheter mellan lutheraner, anglikaner, muslimer, katoliker, Grekisk-ortodoxa, Rysk-ortodoxa, judar

 

Hemkunskap

  • Laga typisk mat från värdlandet/deltagarländerna
  • Landskapsrätter

 

Slöjd

  • Sy scenkläder
  • Brodera en bonad med en låttitel
  • Snickra en kuliss
  • Snickra en skylt med låttitel/artistnamn

 

Samhällskunskap

  • ESC som ett politiskt verktyg (låttexter, årets tema, röstning)
  • Politisk propaganda – skadekontroll, fred/krig, gayrörelsen, mänskliga rättigheter
  • Blockröstning – politik eller kultur?
  • Hur påverkar migration röstningen?
  • Hur har det politiska klimatet i Europa påverkat uttagningarna, deltagandet, artisterna, låttexter, publiken och röstningen? (Berlinmurens fall, Balkans splittring, krig, maktskiften, EU-medlemskap, Nya stater i Baltikum och Balkan, ekonomiska kriser)
  • Kontroverser och skandaler
  • Politik och konflikter:
    • Azerbaijan – Armenien
    • Ryssland – Ukraina (Krimhalvön)
    • Turkiet – Grekland
    • Israel – Syrien – Libanon – Jordanien
    • Franco, mutor, röstfusk

 

Det här är bara några exempel. Liknande upplägg skulle kunna fungera för någon med helt andra specialintressen som t.ex. Europeisk liga-fotboll, hästhoppning, Formel 1 eller vad det nu kan vara. Alla förslag kanske inte passar för alla intressen, alla årskurser eller alla andra i klassen, men kanske finns det någon idé att inspireras av.

Categories: Skolan, Specialintressen | Etiketter: , , | 1 kommentar

Skolans jultraditioner

Retro-Christmas-Church-Image-GraphicsFairyJulen är fylld av traditioner. Både bra och dåliga. Ibland önskar jag att vi kunde ta semester hela december och försvinna ett tag. Men det går ju inte. Det är ju skolplikt. Och julplikt.

I skolan är det tradition att inget som vanligt. Pysseldagar, Luciafirande, utflykter, julspel, julmys, skolavslutning m.m.

Förra året hade Platon ont i magen och ont i huvudet var och varannan dag. Det är också tradition. Det var svårt att komma upp ur sängen varje morgon. Sista veckan på terminen hade vi krismöte i skolan med fröken och rektor. De påmindes då om att det varit likadant året innan, att det är så varje år. Att när det blir många förändringar i skolan krävs extra mycket förberedelser och vila för att Platon ska orka. Men det är så lätt att glömma bort det när det går så bra, sade rektorn. Nästa år ska vi tänka extra på detta så att det inte blir likadant, sade både rektorn och läraren.

Men när vi hade möte med Platons lärare i mitten av november i år var allt liksom bortfluget. När vi påminde sade hon att hon inte hade något minne av detta. Igen. Tradition.

Detta år blev det åtminstone bättre än förra då Platons klass stod för skolans Luciafirande. Men några extra förberedelser eller extra vila blev det inte i år heller. Istället blev det mindre vila än vanligt. Men det löste Platon på eget sätt genom att få hög feber och stanna hemma nästan en vecka.

Några dagar innan skolavslutningen var han tillbaka igen. Han vill ju egentligen inte missa pysseldagar m.m. Han tycker ju det är kul – om han vet vad som ska hända. Men precis som vanligt tyckte fröken inte att man behövde någon schemagenomgång den sista dagen. Tradition. Då skulle de ju ändå bara se på julspel, pyssla och städa. Tack och lov fick Platon åtminstone veta att de skulle se på julspel i förväg. Detta var en överraskning för alla andra i klassen.

Samma kväll är det skolavslutning. Platon har några dagar tidigare fått veta att uppträdandet klassen skulle framfört inte blir av. De ska sjunga en sång istället. Men annars har han inte fått veta någonting om vad som kommer att hända. Att det förmodligen blir ganska likt alla andra skolavslutningar förstår han inte. Han har ju svårt att generalisera. För honom är de kanske inte ens lika. Det är ju faktiskt flera detaljer som är olika från år till år.

Som vanligt blev timmarna innan skolavslutningen hemska här hemma. Platon är ilsken, otrevlig, stingslig, stirrig, nervös, orolig, gråtfärdig o.s.v. När vi frågar honom om han är nervös blir han så arg så att han får ett sammanbrott. Vi trippar på tå i timmar för att inte göra honom upprörd.

Som vanligt föreslår vi för Platon att vi stannar hemma. Att vi inte behöver gå på skolavslutningen. Men han vill. Andra år har han velat fram och tillbaka tills det nästan blir försent att gå. Men hittills har vi alltid kommit dit i sista stund.

Den första skolavslutningen var jag tvungen att sitta med klassen i kyrkan. Platon gick inte upp och sjöng med de andra. Året efter behövde jag inte sitta med. Istället satt han med resursen. Men Platon sjöng inte med de andra då heller. Förra året satt han med klassen (utan resurs eftersom klassen inte har någon längre) OCH sjöng med klassen. Samma i år! Tänk om det blir en tradition!

God Jul!

 

Categories: Skolan | Etiketter: , , | Lämna en kommentar

Visuellt stöd för att utvärdera dagen

Antique-Barometer-Image-GraphicsFairyDet har alltid varit svårt för Platon att berätta vad som har hänt under dagen och vad han känner kring det. Trots att han är väldigt verbal. Detta gäller många med autism.

Därför får vi sällan veta vad han gjort i skolan eller på fritids. Vi får inte veta varför han verkar arg, ledsen eller nedstämd när han kommer hem.

Därför sitter Platon på varje utvecklingssamtal och säger att allt är lika roligt trots att jag vet att det inte är det. Många gånger säger han det han tror att andra förväntar sig. Han har själv uttryckt att han inte säger som det är till sin lärare. Det innebär att skolan inte har en aning om ifall han trivs, om något har hänt, om vilan hos resursen gör någon nytta eller hur Platon uppfattat dagen.

Kontaktbok och plus/minus-listor

Om vi får ett hum om hur dagen har sett ut kan vi ställa ledande frågor hemma för att ta reda på mer. Därför har vi bett om att skola och fritids skriver kontaktbok. Men skolan skriver knapphändigt och fritids säger att de inte hinner.

På kvällstid har vi jobbat med plus/minus-listor. Det går till så att Platon ska försöka komma på några positiva saker som har hänt under dagen och om han vill kan han också räkna upp några negativa händelser. Syftet med det är egentligen att Platon (som är melankolisk och oroar sig mycket) ska upptäcka att nästan varje dag händer det något som är positivt. Lite information om hur dagen har varit lyckas man få fram på detta sätt.

Det vi får reda på om Platons dag skriver vi sedan i kontaktboken så att personalen kan läsa det dagen därpå.

Men är det inte egentligen skolans jobb att ta reda på hur det fungerar där?

Vore det inte bra om skolan själva utvärderar dagen tillsammans med Platon?

För Platon, och många andra med autism, kan det vara svårt att prata om något man inte ser framför sig. Men eftersom skolan har svårt att förstå att Platon behöver visuellt stöd (och att de ändå inte har tid/lust att skapa något material) skapade jag en dagsutvärdering till dem.

Dagsutvärderingen finns för utskrift här.

Syftet med dagsutvärderingen

  • Att visualisera dagens aktiviteter
  • Att göra det enklare för barnet att uttrycka vad det tycker om olika saker
  • Som samtalsstöd

Jag förslog att läraren eller en resurs kunde fylla i dagsutvärderingen tillsammans med Platon i slutet av dagen. Eller ännu hellre fylla i den med hela klassen, för det borde ju ligga i deras intresse att ta reda på hur alla barn upplevt dagen. Men rektorn svarade att det skulle ta för lång tid. Dessutom kan det leda till att barnen diskuterar sinsemellan.

”Det är inte bra om barnen går runt och tycker en massa.”

Eftersom Platon ändå kommer in i klassrummet en stund före alla andra var lärarens förslag att han kunde göra dagsutvärdering för föregående dag då. Själv vet jag inte om han har förmågan att komma ihåg allt dagen efter, men jag tyckte det var värt att testa. Det tyckte inte rektorn.

”Platon bryr ju sig inte ens om schemagenomgången!” (Det kanske beror på att den inte är rätt utformad…)

Så som vanligt tog jag på mig skolans jobb och föreslog att vi skulle testa dagsutvärderingen hemma.

Instruktioner för dagsutvärderingen

dagsutvardering1. En vuxen eller barnet självt om det kan, fyller i dagens aktiviteter så att man kan se det i skrift framför sig. Det kan vara t.ex. skolämnen. Men glöm inte att ta med lunch och raster. Vi lade också till ”fritids” och ”hemma”. Det går förstås bra att rita eller sätta dit en bild om det behövs för barnet.

2. Sedan ringar barnet in hur det tycker att aktiviteten varit: Bra, neutralt eller dåligt. Det finns tre gubbar att välja på, men det är ok om man ringar in fler än en gubbe.

3. Det är bra att försöka luska lite kring varför barnet valt en viss gubbe. Det är inte alltid som man tror och det är dumt att dra felaktiga slutsatser. Det finns plats att skriva ner något kort ifall barnet vill och har förmågan. Annars kan en vuxen hjälpa att skriva. Exempel på vad som kan skrivas är: Vad var det som var roligt på den lektionen? Vad var det ni gjorde? Varför var denna aktivitet dålig, hade något hänt? Vem lekte du med på rasten?

4. Använd informationen du fått för att luska vidare. Spara dagsutvärderingarna som dokumentation inför framtiden.

Sedan terminens första skoldag har vi fyllt i dagsutvärderingen

Vi gör det tillsammans varje kväll innan sagoläsning. För det mesta skriver jag och Platon ringar in gubbar. Men är han trött gör jag det också. Någon enstaka kommentar har han velat skriva själv.

Vi har inte använt dagsutvärderingen länge, men redan ser jag positiva saker med den.

Men ett varningens ord: Var medveten om att en viss gubbe inte behöver betyda samma sak för barnet som för dig. En del barn ringar in glada gubbar när allt är normalt, neutrala gubbar om det är dåligt och den tredje bara om det är exceptionellt dåligt.

Platon missuppfattade först innebörden av den neutrala gubben. Han tänkte att man skulle ringa in den om allt var normalt. Det kanske stämmer i många fall, men inte alltid. Detta var vad som hände:

Vi hade kommit till aktiviteten ”förmiddagsrast”. Platon ringade först in den glada gubben. Han sa att han hade spelat fotboll, och det är kul! Men sedan ringade han in den neutrala gubben också. Jag tänkte att han nog hade gjort något annat på rasten också, som varken var bra eller dåligt. Så jag frågade om det. Men han hade inte gjort något mer. Men han såg lite ledsen ut. Han berättade att han inte fått en enda passning under fotbollen. Jag undrade om han inte blev ledsen då. Det sade han att han blev. Så jag undrade varför han inte ringade in den dåliga gubben. Då sade han:

” Men det är ju normalt att jag inte får några passningar när vi spelar fotboll.”

Fördelar med visuell dagsutvärdering

  • Platon tycker att det är roligt att fylla i dagsutvärdering
  • Det går fortare att fylla i än att samtala utan visuellt stöd (t.ex. plus/minus-listor)
  • Jag får reda på vad Platon gör i skolan och vilka han leker med på rasterna
  • Jag får dokumentation på saker som inträffat
  • Jag får statistik på hur ofta han leker med någon i klassen. Läraren tror nämligen att Platon är med de andra på rasterna. Själv känner han sig utanför.
  • Jag börjar se mönster i vilka ämnen han inte gillar
  • Jag kan utläsa om det är någon särskild veckodag som är mer negativ och kan sedan fortsätta att luska i vad det kan bero på, t.ex. om han är trött från något han gjort dagen innan.
Categories: Hjälpmedel, Skolan | Etiketter: , , , | Lämna en kommentar

När jag var liten – annorlunda och utanför

ledsenNär jag var liten kände jag mig alltid annorlunda och utanför. Men jag uppfattade mig inte som mobbad. I alla fall inte hela tiden. Nu i efterhand när jag tänker på det tror jag att jag kanske var det, fast subtilt. Det var aldrig fråga om fysisk mobbing och väldigt sällan var det någon som sade något elakt så att jag hörde det.

På dagis höll jag mig mest bakom förrådet på rasterna eller gömde jag mig i buskarna. I kuddrummet ville de andra gärna leka med mig, men jag deltog inte riktigt. Jag var liten och söt och behandlades mest som en docka.

I 2:an hände det enda som jag uppfattade som mobbing just då. Då jagade de andra eleverna i klassen mig runt gympasalen och sade elaka saker och att jag skulle hålla mig borta. Då hade jag en enda vän, men henne fick de med på sin sida.

Jag har aldrig haft många kompisar, särskilt inte i klassen. Jag umgicks mest med killarna i klassen på rasterna eftersom jag inte fick vara med tjejerna och hoppa hopprep. På gympan blev jag alltid vald sist (fast jag inte alltid var sämst). På fritiden hade jag några kompisar på gården, men jag umgicks sällan med någon från klassen. Mellan 1:an till 4:an blev jag bara bjuden på kalas enstaka gånger trots att jag hade kalas varje år då jag bjöd de andra.

I 5:an flyttade jag och bytte klass. . I den nya klassen blev jag inte heller bjuden på party mer än ett par gånger. De gångerna var det ändå ingen som ville dansa med mig. Men det som sårade mest var när jag skulle ha party i 6:an. Då kom bara en person. Flera hörde av sig samma dag med dåliga ursäkter om varför de inte kunde komma. Andra dök bara inte upp. Jag minns också att kompisarna till den populäraste killen i klassen vid ett tillfälle frågade om jag var kär i honom och hotade mig att jag skulle passa mig. (Jag var dock inte det minsta intresserad av honom)

I högstadiet hörde jag de andra i klassen prata om saker de gjorde på helgerna och om fester de skulle gå på. Men jag satt bara hemma. När det var skoldans var jag där, men jag dansade nästan aldrig med någon. På rasterna försökte jag stå i ringen med de andra tjejerna, men det var aldrig någon som hörde något jag sade och jag hamnade ofta bakom de andra på något sätt. Ofta var jag istället ensam. Tjejerna ignorerade mig mest och killarna kunde retas och luras.

Under högstadietiden funderade jag mycket på självmord. Men jag vågade aldrig göra något försök. Jag tänkte att ingen skulle bry sig i alla fall om jag dog. Då var det ju ingen idé. Istället ägnade jag mig åt självskadebeteende. Inte fysiskt, som t.ex. att skära sig, utan psykiskt. Jag ritade gravstenar, hjärtan med knivar i m.m. Jag samlade på negativa ord som jag tyckte beskrev mig. Jag läste igenom en ordbok från pärm till pärm. När jag hittade ord som passade (som värdelös, äcklig, ynklig etc.) skrev jag ner det i en anteckningsbok. När jag var klar övergick jag till en engelsk ordbok och fortsatte. Under en period åt jag nästan ingen mat förutom apelsiner.

Det var framförallt en tjej som frös ut mig, och sände onda blickar. Hon spelade i samma fotbollslag som jag. Jag kände mig lika utanför där. När det var dags att välja linje till gymnasiet minns jag särskilt en händelse. Då hade jag äntligen en bästa vän. När min vän berättade att hon valt naturvetenskaplig linje sade den värsta tjejen: ”Åh, så kul! Då kommer vi i samma klass! Då blir det bara du och jag från klassen.” Men när jag sedan sade att jag också skulle gå naturvetenskaplig linje sade hon bara ”Jaså”.

De första veckorna i gymnasiet började jag umgås lite med en tjej i den nya klassen som jag inte träffat innan. Jag tyckte att hon var snäll och rolig och hon verkade tycka bra om mig också. Men så började hon av någon anledning umgås med värsta tjejen. Efter det pratade hon aldrig med mig igen.

Jag berättade aldrig för någon om hur det var i skolan. Jag tänkte att det var mitt fel att jag inte passade in. Ingen hade ju gjort något. Det råkade nog bara bli så där. Men jag vet inte vem jag skulle berättat för ändå. Jag hade en väldigt dålig relation med min mamma, ingen tillräckligt nära vän eller någon annan vuxen att ty mig till.

Kanske detta inte låter så farligt. Kanske inte ens som mobbning. Men jag tror att det är precis det som gör utfrysning så mentalt jobbig. Nästan som en långsam psykisk tortyr. Ingen har sagt något elakt till mig, ingen har skadat mig fysiskt. Jag var inte värd att reta eller slå, för i deras värld fanns jag inte ens. Då måste det ju bero på mig. Ingen annan har ju gjort något fel. Hur tacklar man det? Och hur skulle det gå att stoppa om man försökte? Man kan ju inte tvinga andra att bjuda med någon på fritiden eller förbjuda dem att vara tysta.

Detta var länge sedan och att jag borde kanske ha kommit över det vid detta laget. Men min självkänsla och mitt självförtroende är fortfarande i botten. Jag blir ledsen och darrig när jag tänker på hur det kändes. De värsta såren har läkt men jag kommer alltid ha ärren i själen kvar. Jag har försökt förtränga och glömma i så många år, men nu när det kanske är aktuellt igen när det gäller min son Platon, bubblar allt upp till ytan igen.

Forskning kring utfrysning och status i skolan

Det finns forskning som visar att utfrysning ger samma typ av smärtimpuls i hjärnan som en fysisk misshandel. Minnet av psykisk smärta påverkar förmågan att lösa kognitiva uppgifter i högre grad en minnet av fysisk smärta.

Barn som blir utfrysta och har låg status i sin klass har större risk att få hälsoproblem i vuxen ålder (helt oberoende av social bakgrund). De har en dubbelt så stor risk att drabbas av ångest och depression, 3-4 gånger högre risk att drabbas av diabetes och 5-9 gånger högre risk för hjärtsjukdom. Även risken för problem med alkohol, droger och förgiftning är högre. I den här gruppen är det också vanligare med självmordsförsök.

Categories: Relationer, Skolan | Etiketter: , , | Lämna en kommentar

Vikten av förberedelser inför en friluftsdag

Häromdagen var det friluftsdag i Platons skola. I vanliga fall brukar Platon komma till skolan 10 min innan alla andra för att gå igenom dagens schema. Men i kontaktboken stod det att de istället skulle träffas på skolgården den dagen. En sådan dag är ju då Platon behöver förberedelser som mest!

free vintage digi stamp_baseballPlaton hade knappt någon aning om vad som skulle hända under dagen. Skolfröken tyckte att hon hade förberätt, men Platon hade iallafall inte uppfattat det. Fröken visste inte riktigt vad som skulle hända under dagen själv. Men det tycker man ju att hon kunde ha tagit reda på.

Platon var iallafall helt förstörd. Han hade jättesvårt att sova kvällen innan. Och på morgonen var han helt ohanterlig. Platon sprang fram och tillbaka, han skrek, bråkade, puttades, kastade saker, slogs, gjorde ljud och störde Herakles pottförsök. Det brukar arta sig på detta sätt när Platon är orolig för något, även om det är något skoj. Kanske skulle jag ha hållt honom hemma… Men han hade väldigt roligt när han väl var där: De gick tipspromenad, åt picknick och spelade brännboll.

Iallafall skrev jag ett mail till Platons fröken och rektor för att förklara hur det blir med dåliga förberedelser.

Jag gav också tips på hur de kan göra i framtiden:

Platon behöver få veta flera dagar i förväg vad som kommer hända när det är något annorlunda. Det krävs att de vuxna runtomkring honom tar reda på saker i förväg och planerar ordentligt. Sedan är det bra med ytterligare en genomgång samma dag.

Han behöver ha informationen i bild/skriftform för att han ska kunna titta på det flera gånger och kanske ha med sig i fickan. Det är inte alltid säkert att han kan ta till sig information direkt.

Vid en genomgång behöver Platon svar på följande frågor (exempel på svar):

Vad ska jag ha med mig?

  • Ryggsäck med matsäck
  • Regnjacka
  • Bosse har med pennor och brännbollsgrejjer

Vad ska jag göra?

  • Tipspromenad, (här kunde man också ha visat en tipspromenadslapp i förväg)
  • Äta medhavd matsäck
  • Brännboll

Hur ska det gå till?

  • Barnen i min grupp löser frågorna gemensamt
  • Bosse hjälper till att läsa frågorna
  • Vi turas om att kryssa i tipslappen
  • Klass 2 möter klass 3 i brännboll. Regelgenomgång.

Vad ska jag göra om jag inte kan/vågar?

  • Jag får gissa svaren på tipspromenaden
  • Jag får titta på brännbollen om jag vill, sedan kan jag vara med om jag vill

Med vem ska jag vara?

  • Bosse på tipspromenaden
  • Namn på de andra barnen – Vet han vilka alla är (annars bilder)?
  • Vid brännbollen med alla i klass 2 och 3, Fröken Elsa, Bosse och fröken Ulla i 3:an

När ska allt ske? Hur länge?

  • Vi går 8:20 från skolan till Stora torget
  • Tipspromenaden pågår fram till ca 11:30
  • Ca 11:30 äter vi matsäck i parken
  • Efter detta spelar vi brännboll på Gröna Vallen
  • Vid ca kl 13 går vi tillbaka till skolan
  • Vid 13:20 kommer taxin från fritids och hämtar mig

Var ska jag vara?

  • Stora torget – Vet han vilket torg det är?
  •  I stan
  •  I parken (den med statyn)
  • Gröna vallen (Visa på karta. Ev. en bild.)

Vad ska jag göra om jag behöver gå på toaletten?

  • Vi går till närmaste offentliga toalett; I parken, i kyrkan (den vita) eller i omklädningsrummen (brevid Gröna vallen)

Vad händer sedan?

  • Om vi blir klara med tipspromenaden i förväg kan vi leka fritt på Gröna vallen
  • När vi är klara med brännbollen går vi tillbaka till skolan
  • Jag kan leka fritt på skolgården i närheten av flaggstången tills taxin kommer
Categories: Skolan | Etiketter: | Lämna en kommentar

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: