Specialintressen

Det finns en smurf i oss alla – acceptans och energibalans

1958_smurfs_no_colorDet är något speciellt med smurfar. Jag har alltid älskat dem. Trots att de alla är väldigt lika har de alla sin egen personlighet. Precis som vi människor. Alla smurfar är accepterade för dem de är, t.o.m. Buttersmurfen och Glasögonsmurfen. Så är det tyvärr inte hos oss människor.

Vi borde ta lärdom av smurfarna

I sången ”Det finns en smurf i oss alla” finns några tänkvärda textrader:

”Det finns en smurf i oss alla, i både trista och balla.”

”Det finns smurfer som är rädda, det finns en som är kokett.
Fast de är så lika klädda, har varje smurf sitt eget sätt.”

”Ja, smurfer liknar oss till sinnet, de gör fel varenda dag.
Men de vill så väl längst inne. Ja, precis som du och jag.”

 

Smurfarnas betydelse i mitt liv

Mina gummi-smurfar bodde hemma hos min pappa. Där bodde jag varannan helg när jag var liten. Där brukade jag ordna smurfpartaj med mitt lördagsgodis medan jag lyssnade på smurfsånger. Jag lekte med dem överallt; i badkaret, i mitt dockskåp och framförallt i det fantastiska slott som pappa byggde åt dem.

Några dagar innan jag skulle fylla 18 år dog min pappa. När vi rensade ut hans lägenhet hittade jag många av mina smurfar igen. Det var svårt att skiljas från dem trots att det var längesedan jag slutat leka med dem. Så jag beslutade mig för att behålla dem och istället börja samla på dem. Jag letade efter fler på loppisar och Nostalgimässor och antecknade noga vilka jag hade och vilka jag saknade. Jag införskaffade t.o.m. en bok med alla som kommit ut. Tillslut hade jag över 350 st. Men sedan kom första barnet. Vi flyttade och vitrinskåpet där smurfarna haft sin plats behövdes till annat.

Men jag har fortfarande kvar dem alla i en stor låda. Jag hoppas att jag någon dag ska kunna ställa upp dem synligt igen. Och är jag på loppis håller jag fortfarande ögonen öppna efter smurfar jag saknar. Maken vet att jag älskar smurfar, så det händer då och då att jag får en smurf i present.

När jag skaffade en ny mobiltelefon för ett tag sedan, skaffade jag också ett mobilspel med smurftema (The Smurfs Epic Run). Jag tror ingen som känner mig väl blir förvånad över detta. Jag har blivit fast i spelet och spelar en liten stund nästan varje dag. Mina barn gillar att vara med och titta på när jag spelar.

Smurfpedagogik

Trots att spelet egentligen bara är menat som underhållning finns det faktiskt saker man kan lära sig av det. Bl.a. går spelet ut på att samla smurfpengar som man sedan kan växla mot nya smurfar, objekt m.m. Jag brukar diskutera med barnen om vad vi ska göra med smurfpengarna. Ska vi köpa en billig smurf så fort vi har råd, eller ska vi vänta tills vi sparat ihop mer pengar och köpa en bättre smurf? Jag ser direkt kopplingar till hur Platon hanterar sin veckopeng.

Tala barnens språk

Men den största nyttan av smurfspelet har vi haft när vi pratat om energiförbrukning i vardagen. Barnen såg snabbt kopplingen mellan smurfarna i spelet och sin egen vardag. Barnen har visserligen hängt med på Stressbägarmodellen (se tidigare inlägg) också, men att jämföra livet med ett spel var något de kunde relatera till på ett helt annat sätt. Jag tror att det kan vara så för många barn, även om det kanske inte är just smurfspelet som passar bäst för alla.

Förenklad sammanfattning av smurfspelet

Det gäller att klara så många banor som möjligt. Man kan välja att spela med olika smurfar. De är alla bra på olika saker. För att få spela en bana måste man betala med energiblixtar. Banorna kostar olika många blixtar. När blixtarna är slut kan man inte spela mer. Då får man vänta. Under tiden man väntar får man tillbaka blixtar. Men det finns föremål man kan få som gör att det inte går åt lika många blixtar. Man kan också ha med sig en följeslagare som hjälper till på vägen så att det blir enklare att klara banorna. Det finns också magiska drycker som kan underlätta.

Smurfspelet översatt till vår vardag

Varje bana motsvarar ett moment under dagen, t.ex. en lektion i skolan, en fritidsaktivitet eller en stunds vila. Alla moment kostar olika mycket energi. När energin är slut klarar man inte fler moment. Men om man vilar får man tillbaka energi.

skoldagen

NT-smurfen (Den Neurotypiska smurfen) har 25 energiblixtar när hen är helt utvilad måndag morgon. Under varje lektion går det åt energi, på några bara lite energi och på några mer. På lunchen och på rasterna återhämtar sig NT-smurfen och får tillbaka en del energi. När skoldagen är slut har NT-smurfen ändå kvar ganska mycket energi.

Autism-smurfen har bara 20 energiblixtar när hen är helt utvilad. Oftast går det åt mer energi för Autism-smurfen under lektionerna i skolan än för NT-smurfen. (Men på någon enstaka lektion går det faktiskt åt mindre.) Under lunch och raster är det meningen att man ska få tillbaka energi, men Autism-smurfen förlorar energi även då. När en typisk skoldag är slut har Autism-smurfen inte mycket energi kvar.

efter-skoldagen

 
När NT-smurfen kommer hem från skolan har hen ganska mycket energi kvar. Det räcker både till fritidsaktiviteter och till att träffa kompisar. NT-smurfen får t.o.m. tillbaka energi av att umgås med kompisar. Dessutom räcker det till att göra läxan. När det är natt får NT-smurfen tillbaka all energi och har 25 st igen när det är dags för nästa dag.

Autism-smurfen måste hushålla med sin energi på eftermiddagen så att det räcker till att göra läxorna.  Att träffa kompisar har hen inte råd med eftersom Autism-smurfen förlorar energi av det. Istället måste Autism-smurfen välja en aktivitet som ger tillbaka lite energi. När kvällen är slut har Autism-smurfen nästan ingen energi kvar. Dessutom sover hen dåligt. Så Autism-smurfen får inte tillbaka riktigt all energi under natten, bara 18 st.

Det betyder att på tisdagen har Autism-smurfen ännu mindre energi kvar när skoldagen är slut. Då räcker det inte till att göra läxorna. Och på onsdagen räcker energin inte ens till hela skoldagen…

anpassad-skoldag

 
MEN om Autism-smurfen får något hjälpmedel som sparar energi går det inte åt lika mycket energi på lektionerna. Om Autism-smurfen också får en följeslagare, d.v.s. en resurs eller en lärare som hjälper Autism-smurfen med det som tar extra mycket energi och dessutom anpassad lunch, finns det kanske energi kvar när skoldagen är slut så att även Autism-smurfen kan göra någon fritidsaktivitet. Åtminstone i början av veckan…

Game of life

Spelmodellen passar extra bra just i vår familj. Hela familjen gillar de flesta typer av spel, särskilt brädspel. Det är ett ypperligt sätt att umgås. Barnen har spelat spel sedan de var väldigt små. Man får träning i massor av saker; turtagning, uthållighet, koncentrationsförmåga, läsning, strategiskt tänkande o.s.v.

Båda barnen uppfinner gärna egna spel med regler. Spelplanerna har bl.a. utgjorts av andra brädspel, lego eller egenritade bilder. Herakles använder t.o.m. verkligheten som spelplan ibland. Då är vi själva ”spelpluttar” som flyttar runt enligt bestämda regler.

Men ibland tar spelen över verkligheten. Då kan det hända att han bara måste spela färdigt en bana innan vi kan borsta tänderna. Det finns säkert många barn som säger så. Men när Herakles säger det menar han inte en bana i ett TV-spel eller på plattan. Han menar en bana i verkligheten. Det kan t.ex. vara att han bara måste studsa färdigt i soffan. Så att Herakles kunde relatera till smurfarna i spelet så snabbt kanske inte var så konstigt. Han är ju själv en del av Livets spel.

Det var allt för denna gång. Nu går jag och dricker ett glas hallonsaft!

Annonser
Categories: Fritid, Kommunikation, Specialintressen, Stress & energibalans, Vardag, visuellt stöd | Etiketter: , , , , , | 1 kommentar

Att använda ett specialintresse i undervisningen – Ex: Eurovision Song Contest

Printer-Orn-musical-Graphics-Fairy-bk

En bekant berättade om en flicka de hade väldigt svårt med i skolan. Under hela vårterminen hade de svårt att få henne motiverad och att tänka på något annat än hennes specialintresse. Hon älskade Melodifestivalen och Eurovision Song Contest (ESC) över allt annat. Nu råkar ju detta också vara ett av mina större intressen, säsongsvis i alla fall. Helgen som var besökte jag förstås i Globen!

Säsongen för Melodifestivalen/ESC börjar redan i slutet av hösten då de första länderna har sina uttagningar till ESC. Många av dessa uttagningar går att se direkt eller i efterhand via webben. I slutet av februari tar Melodifestivalen vid och när finalen tillslut är över har de flesta länder valt sina representanter. Då är det dags för spekulationer, odds och skvaller. Alla låtar blir tillgängliga att lyssna på. Mängder av åsikter och topplistor sprids i sociala medier. TV visar ”Inför ESC”-program. Inte förrän i slutet av maj är ESC-säsongen över. Då är också skolterminen över snart…

Denna flickas intresse är antagligen ett återkommande problem för skolan. Varje vår ser likadan ut. Så varför inte utnyttja flickans intresse istället för att gräma sig över det?

Melodifestivalen & Eurovision Song Contest i undervisningen

 Nedan följer förslag på hur man skulle kunna använda sig av Melodifestivalen/ESC i skolundervisning för att öka flickans motivation.

Geografi

  • Lära sig fakta om Sveriges städer/landskap där delfinalerna äger rum/där artisterna kommer ifrån.
  • Länder i Internationella juryn
  • Skriva om ett deltagande ESC-land: Huvudstad, import/export, statsskick, språk, religion, folkmängd, placeringar i ESC m.m.
  • Placera ut städer där finalen varit på karta
  • Para ihop Flaggor, huvudstäder, floder m.m. med rätt land länderna

 

Matematik

  • Tabeller, listor, statistik, sannolikheter, odds
  • Sannolikheten att vinna om tävla på viss position – Vilken position vinner oftast?
  • Räkna på kostnader för biljetter, hotell, flyg m.m.
  • Räkna på kostnader för arrangemanget
  • Röstsiffror – folkmängd

 

Språk

  • Lära sig räkna till 12 på engelska, franska, tyska, arrangörslandet
  • Översätta låttitlar/texter
  • Skriva egna låttexter

 

Gymnastik

  • Danssteg
  • Prova populära sporter från de olika länderna

 

Historia

  • Hur har ESC/melodifestivalen utvecklats och förändrats? Kläder, regler, deltagare, låtinnehåll
  • Har det påverkats av andra historiska händelser som t.ex. krig och konflikter? Se dokumentären ”The secret history of Eurovision” (Eurovision Song Contests hemligheter)
  • Historiska händelser/personer/företeelser från låttexterna: Waterloo, Djingis Khan, Fleur de Liberté, Micelangelo, Mata Hari, Casanova, Charlie Chaplin, Socrates, Mona Lisa, Samson, Romeo, Shangri-la, Eldorado. Conquistador, SOS, Maria Magdalena, Genesis, Blody Mary, 1944

 

NO

  • Biologi: Om kroppen: Sång – strupen, Lyssna – örat, Dans – muskler, motorik
  • Skillnader transvestit/transexuell – begreppet Hen
  • Djur och Natur i de olika länderna
  • Kemi: kolsyrerök, pyroteknik
  • Fysik: ljud

 

Bild

  • Rita logotyper för ESC.
  • Göra prisstatyetter för ESC.
  • Designa en scen.
  • Rita scenkläder
  • Måla en skylt för att heja på favoritartisten
  • Gör figurer till minimello

 

Musik

  • Spela och sjunga låtarna
  • Lyssna efter olika instrument – prova
  • Skriv egna låtar
  • Arrangera en minifestival

Svenska

  • Skriva låttexter
  • Läsa bok om melodifestivalen/ESC
  • Skriva en text om en deltagare
  • Analysera en låttext
  • Träna på rim
  • Göra intervjuer om folks åsikter

 

Religion

  • Olika religioner i deltagarländerna
  • Skillnader och likheter mellan lutheraner, anglikaner, muslimer, katoliker, Grekisk-ortodoxa, Rysk-ortodoxa, judar

 

Hemkunskap

  • Laga typisk mat från värdlandet/deltagarländerna
  • Landskapsrätter

 

Slöjd

  • Sy scenkläder
  • Brodera en bonad med en låttitel
  • Snickra en kuliss
  • Snickra en skylt med låttitel/artistnamn

 

Samhällskunskap

  • ESC som ett politiskt verktyg (låttexter, årets tema, röstning)
  • Politisk propaganda – skadekontroll, fred/krig, gayrörelsen, mänskliga rättigheter
  • Blockröstning – politik eller kultur?
  • Hur påverkar migration röstningen?
  • Hur har det politiska klimatet i Europa påverkat uttagningarna, deltagandet, artisterna, låttexter, publiken och röstningen? (Berlinmurens fall, Balkans splittring, krig, maktskiften, EU-medlemskap, Nya stater i Baltikum och Balkan, ekonomiska kriser)
  • Kontroverser och skandaler
  • Politik och konflikter:
    • Azerbaijan – Armenien
    • Ryssland – Ukraina (Krimhalvön)
    • Turkiet – Grekland
    • Israel – Syrien – Libanon – Jordanien
    • Franco, mutor, röstfusk

 

Det här är bara några exempel. Liknande upplägg skulle kunna fungera för någon med helt andra specialintressen som t.ex. Europeisk liga-fotboll, hästhoppning, Formel 1 eller vad det nu kan vara. Alla förslag kanske inte passar för alla intressen, alla årskurser eller alla andra i klassen, men kanske finns det någon idé att inspireras av.

Categories: Skolan, Specialintressen | Etiketter: , , | 1 kommentar

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: