piktogram | ETT ANNAT SÄTT ATT TÄNKA

Platons lärare har flera gånger nämnt att Platon inte verkar gilla schemagenomgångarna inför skoldagen på morgonen. Förmodligen beror det inte på att han inte behöver en schemagenomgång. Förmodligen beror det på att schemat de använt inte passat Platon. Om man använder sig av scheman är det viktigt att anpassa det för den person som ska använda det.

Hemma har vi bildschema för dagen, veckan, skolveckan, aktiviteter på fritids, kvällsrutiner, hur man tvättar händerna m.m. Platon har ibland sagt att han inte behöver något schema. I själva verket har det visat sig att Platon ibland är för trött för att själv sätta upp bilderna på schemat på kvällen. Men om jag sätter upp bilderna åt honom vill han gärna ha kvar sitt schema. När jag frågar om vi ska ta bort det, säger han: ”Äh, det kan få vara kvar. Då kan jag titta på det om jag undrar.”

kvallsschema fritidsschema

komma-in

Bild eller text?

Läraren har också sagt att de kan använda skrivna scheman istället nu när han kan läsa. Men vi har tyckt att de ska fortsätta med bilder i kombination med text.

Varför använda bilder till någon som kan läsa? Jo, det går fortare att uppfatta en bild än en text. En bild är lättare att förstå, medan en text kan misstolkas. Det krävs inga språkkunskaper för att tolka en bild. Det är bl.a. därför man har bilder/symboler på vägskyltar.

Men framför allt tar det mindre energi att tolka en bild. Energi är något Platon behöver spara på för att orka med hela skoldagen. Kanske har han energi nog att orka med ett textbaserat schema på morgonen. Men i slutet av skoldagen kanske det inte går lika bra.

Men det kan förstås finnas personer som föredrar scheman med enbart text också. Särskilt vanligt kan jag tänka mig att det är när man är i den åldern då man gärna vill vara som alla andra. Men då kanske schemat i stället ska finnas i mobilen…

Ett alternativ för att göra ett textbaserat schema enklare och snabbare att uppfatta skulle kunna vara att använda en viss färg för varje ämne.

Den fysiska utformningen av ett schema

Alldeles nyligen fick vi höra att Platons lärare har slutat med visuellt schema helt. Nu är det inte ens skriftligt. Nu mera berättar hon bara kort om vad som ska hända under dagen. Så jag frågade honom om han inte ville ha schemat längre. Han svarade nej. Förmodligen har Platons lärare frågat honom samma sak. Men troligtvis missade hon att ställa en viktig följd fråga: Varför vill du inte ha schemat? ”Det är så jobbigt när bilderna lossnar hela tiden”, svarade Platon. Det visade sig att schemat var fäst med häftmassa på bänken. Platon som gärna pillar med något under lektionerna kunde inte låta häftmassan vara, så till slut fanns det inte tillräckligt mycket kvar. Med andra ord; det var själva utformningen av schemat det var fel på…

Det är viktigt att tänka på hur ett schema ska fungera rent praktiskt:

veckoschema

Ska schemat finnas på en Whiteboard, på papper eller i en anteckningsbok?
Ska schemabilderna fästas med häftmassa, kardborreband eller magnettejp?
Ska det vara lösa bilder som går att flytta eller ska man kunna kryssa över dem?
Är schemabilderna hållbara? Lossnar de lätt?
Ska schemat istället finnas i mobilen eller i en iPad?

Hur detaljerat ska schemat vara?

Jag frågade Platon hur han skulle vilja ha schemat över skoldagen om han själv fick bestämma. ”Jag vill att schemat ska visa allt, att alla detaljer finns med”, svarade han. Detta är väldigt långt från hur det har sett ut tidigare…

dagsschema Hemma däremot vill och behöver Platon inte ha så många detaljer på sitt schema längre. På hans schema visas dagen bara i stora drag, men han har ändå behov av det. Han behöver en ordningsföljd över dagen, så att han kommer ihåg att han ska få sitta vid datorn efter lunch, men innan mellanmålet. Eller så att han inte sitter och väntar på farmor och farfar i hallen redan efter frukost när de inte ska komma förrän på eftermiddagen. Han kan också behöva en påminnelse om att det är duschdag eller läxdag. Ofta sätter vi också upp någon aktivitet som Platon valt (t.ex. lego, måla, pärlplatta, spela keyboard). Det gör vi inte för att han måste göra just den aktiviteten, utan för att han ibland kan bli stressad om han inte vet vad han ska göra när han kommer hem från fritids. Ibland väljer han att göra just den aktiviteten, ibland blir han sugen på något annat.

Placering av schemat

I första klass fick Platon ett schema över skoldagen fastsatt på sitt bänklock. Det fick inte de andra i klassen. Följden blev att de andra barnen kom till Platons bänk för att titta på schemat. Det störde Platon. Läraren förstod att alla ville se schemat, så hon beslutade att istället sätta upp ett schema på väggen bredvid svarta tavlan. Hon frågade Platon, som satt längst bak om han såg schemat. Han svarade ja. Men hon glömde att Platon tolkar saker bokstavligt. Ja, det stämde att han såg schemat. Men han såg inte vad det stod på det. Men det sa han inte, för det hade hon ju inte frågat.

Ett schema måste naturligtvis vara placerat så att personen kan se det. Det bör också vara placerat där personen har mest nytta av det. I höstas gjorde jag om Platons skolschema till ett bildschema. Han blev glad och satte det över sin säng. ”Då kan jag titta på det direkt när jag vaknar. Det schemat förstår jag även om jag är trött.”

Hur tolkas bilderna?

Herakles har haft dagsschema hemma nästan hela sitt liv. Det började vi med långt innan vi misstänkte någon diagnos. Storebror Platon hade ju ett och då ville Herakles också ha ett.

tvattahander2

På den tiden använde vi oss av bilder jag googlade fram; diverse clip art, foton m.m. Bilderna var i färg. Det fungerade bra för Platon. Men det visade sig att det inte fungerade lika bra för Herakles. Herakles är väldigt fokuserad på detaljer. För Platon kunde ett foto på en bil symbolisera vilken bil som helst, men för Herakles måste det vara rätt bilmodell och rätt färg. Om det var ett foto på lego uppsatt på schemat måste Herakles ha precis de bitarna.

tvattahander1

Så för att schemat skulle fungera även för Herakles, bytte vi ut alla bilder till svartvita piktogram. På personer och vissa platser använder vi foton. För Platon spelar det ingen roll om bilderna är svartvita eller i färg men för Herakles gjorde det stor skillnad.

När vi ändå gjorde nya bilder lade vi till en text på dem också eftersom Platon börjat skolan. Jag tror inte att han egentligen har haft någon större nytta av det. Men det visade sig vara ett lyckokast ändå. Båda barnen förstår alla bilder vi använder. Men farmor och farfar däremot har inte alltid vetat vad de föreställer. Tack vare texten tolkar även de bilderna på samma sätt!