Posts Tagged With: Sammanbrott

Stress och sammanbrott

plate_23_6_36Ingen människa, varken med eller utan diagnos, mår bra av för mycket stress. Alldeles för mycket stress kan leda till ett sammanbrott. Konstigt nog brukar man ofta kalla det för ett utbrott istället när det gäller personer med diagnos eller barn. Egentligen kan jag tycka att det låter lite nedvärderande, som om man inte riktigt tar det på allvar. Men ändå använder även vi ordet utbrott hemma när vi pratar med barnen. Då är det för att beskriva känslan av att explodera utan att kunna stoppa sig, precis som ett vulkanutbrott. Men när vi pratar med andra kallar vi det hellre för sammanbrott.

Många personer med en neuropsykiatrisk diagnos hamnar oftare än ”genomsnittspersoner” i sammanbrott. Men detta ska inte skyllas på själva diagnosen. Att få sammanbrott/utbrott är inget diagnoskriterie. Snarare är det ett tecken på (precis som för alla andra) att man har utsatts för alldeles för mycket stress, för höga krav, ett sammanhang man inte förstår eller situationer man inte kan kontrollera o.s.v.

Varför hamnar personer med diagnos oftare hamnar i ett sammanbrott?

  • Många är mer stresskänsliga än andra. Det innebär att vår gräns för vad vi klarar av är lägre än för ”genomsnittspersoner”. Det kan också vara så att många situationer som inte är något problem för de flesta upplevs som stressande för oss. Det kan även gälla situationer som upplevs positiva.
  • Vi utsätts ofta för mer stress än andra, pga att omgivningen inte är anpassad efter oss och för att människor runt omkring inte har tillräcklig kunskap och förståelse.
  • Många med diagnos har en väldigt liten Känsla av sammanhang (KASAM). Det innebär i korthet att om ens liv inte är begripligt, hanterbart och meningsfullt har man ett sämre skydd mot stress.

 

KASAM

  

Känslan av meningsfullhet beror på om man:

  • har inflytande och möjlighet att själv påverka sin situation, har ansvar för sitt eget handlande
  • finner glädje och stolthet i sitt arbete eller det man gör
  • känner sig motiverad
  • känner sig betydelsefull, känner att det man gör påverkar resultatet, känner sig delaktig
  • får social uppskattning

 

För att ha en känsla av hanterbarhet krävs:

  • en balans mellan belastningar och tillgängliga resurser (kunskap, färdighet, material, utrustning)
  • en upplevelse av att det runtomkring finns den miljö och den utrustning som krävs för att göra ett bra jobb
  • en känsla av att det finns personer i omgivningen som ställer upp om det behövs eller om man skulle misslyckas
  • möjlighet och tid till vila och återhämtning så att man inte blir överbelastad
  • att man får utnyttja hela sin potential, att man blir tillräckligt stimulerad och får tillräckliga utmaningar så att man inte blir underbelastad
  • att man kan förutse och påverka det som händer i relationen till andra människor
  • att man känner sig kompetent

 

För att känna begriplighet krävs:

  • förutsägbarhet
  • kontinuitet
  • att den egna och andras roller är tydliga
  • att man får förklaringar och möjlighet att se hur saker och ting hänger ihop, att man kan se på yttre och inre stimuli utifrån ett sammanhang
  • att plötslig stimuli går att förklara och ordna
  • att man har ett framtidsperspektiv, att framtiden är förutsägbar
  • att man har erfarenheter som man kan ta lärdom av
  • att man är medveten om vad man har för mål
  • att man känner till alternativa lösningar
  • att man får vara med i planeringen
  • att man känner trygghet
  • att man har gemensamma värderingar med sin närmaste omgivning
  • att man kan identifiera sig med andra i en grupp
  • tydliga förväntningar
  • att man får feedback
  • att det finns en tydlig struktur
  • bra kommunikation i de sociala relationerna

 

Hur minskar man stressen?

Förbättra stresståligheten genom att öka Känslan Av Sammanhang (se ovan).

Minska antalet stressorer. Du måste först ta reda på vad det är som orsakar stressen. Det är inte säkert att det är saker som du förväntar dig. En sådan sak som upplevs positiv och t.o.m. lugnande av vissa kan vara väldigt stressande för andra. Ett exempel på detta är beröm. Jag har skrivit en sammanfattning av vanliga stressorer utifrån flera föreläsningar, böcker och artiklar (Antonovsky, Groden et al., Hejlskov Elvén, O´Neill, Tranquist). Denna checklista kan du använda som hjälp för att identifiera vad som orsakar stressen i det fall du jobbar med.

Det bästa är att börja med att ta bort permanenta stressande element genom att t.ex. göra förändringar i miljön eller i vardagsrutiner. Då sänks grundnivån för stress och personen klarar lite mer.

Ibland kan det vara så enkelt att sänka stressen att det bara krävs mer förberedelser och tydligare förklaringar.

I vissa fall finns ingen möjlighet att ta bort eller minska en stressfaktor. Då gäller det att försöka balansera med något som är avslappanande och lugnande för personen, både i förväg och efteråt. När personen måste genomgå en situation eller period som är extra stressande gäller det att sänka övriga krav.

 

Om du vill läsa mer om stress och energibalans rekommenderar jag:

Antonovsky, Aaron – Health, stress and coping.

Antonovsky, Aaron – Hälsans mysterium.

Balldin, Nåkkve – Utan bensin stannar motorn.

Fägerblad, Helene – Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium.

Groden J, Diller A, Bausman M, Velicer W, Norman G, Cautela J. – The development of a stress survey schedule for persons with autism and other developmental disabilities. J Autism Dev Disord. 31 April (2):207–217.

Hejlskov Elvén, Bo – Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder.

Hejlskov Elvén, Bo, Veje, Hanne, Beier, Henning – Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet.

Miserandino, Christine – The spoon theory. (Denna artikel handlar egentligen om Lupus, men är lika applicerbar på NPF)

 

Annonser
Categories: Stress & energibalans | Etiketter: | 6 kommentarer

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: