Stressinventering med stressbägaren

Platon är ofta helt slutkörd efter en dag i skolan. För att ta reda på vad det egentligen är som stressar honom och vad som sänker hans stress gjorde vi en stressinventering tillsammans. Resultatet av inventeringen ska sedan analyseras och kan sedan användas för att anpassa skoldagen så att Platons energi räcker hela skoldagen.

Stressbägar-modellen

Innan vi började med själva stressinventeringen försökte jag förklara hur stress fungerar mha stressbägar-modellen:

• För varje sak som stressar fylls stressbägaren på. En del saker ökar stressen mycket, kanske en hel deciliter. Andra saker fyller bara på stressbägaren pyttelite, som en tesked eller ett kryddmått.
• Om man har för mycket stress i sin stressbägare så svämmar det tillslut över även om bägaren bara fylls på med ett kryddmått. Då kan det hända att man t.ex. får ett sammanbrott.
• Istället är det bra att tömma stressbägaren i förväg så att det inte svämmar över genom att t.ex. göra något avslappnande.

För att förtydliga det hela gjorde jag en demonstration med en riktig bägare, vatten och en måttsats. Jag fotade det hela så att det går att titta på flera gånger.

Material

I förväg skapade jag tre tabeller; en för platser i skolan, en för personer i skolan, en för aktiviteter i skolan. Varje tabell fick två kolumner; en för det som ökar stressen och en för det som minskar stressen.

Tabell Stressinventering – Personer finns för utskrift här.

Tabell Stressinventering – Platser finns för utskrift här.

Tabell Stressinventering – Aktiviteter finns för utskrift här.

 

Jag gjorde också små bilder som föreställde de olika måtten i en måttsats. Dessa klippte jag sedan ut.

Måttsats-bilderna finns för utskrift här.

 

Sedan skrev jag en massa lappar med platser, personer och aktiviteter i skolan. Jag sparade några tomma, så att Platon själv skulle kunna lägga till ifall det var något mer han kom på. En del barn kan behöva bilder istället för skriven text.

Exempel på platser i skolan finns för utskrift här.

Exempel på personer i skolan finns för utskrift här.

Exempel på aktiviteter i skolan finns för utskrift här.

 

Genomförande av stressinventeringen

Vi delade upp inventeringen på flera tillfällen för att det inte skulle vara för ansträngande för Platon. Vid varje tillfälle hade vi den riktiga måttsatsen framme för att det skulle vara enklare för Platon att föreställa sig.

Platon ville först börja med personerna i skolan. Jag lade fram alla lapparna med personerna på och motsvarande tabell. Platon fick placera in personerna i en av de två kolumnerna och klistra fast dem där.

Sedan fick Platon kvantifiera hur mycket personerna ökar eller minskar stressen genom att klistra fast bilder på mått efter varje namn han klistrat dit.

Efteråt pratade vi om varför Platon hade placerat personerna på detta sätt och varför vissa sänkte eller ökade stressen mer än andra. Detta gav flera nya insikter om personerna i skolan.

Vid de andra tillfällena gjorde vi på samma sätt med aktiviteterna och platserna i skolan.

 

Funderingar kring stressinventeringen

Det var inte alltid helt enkelt att veta i vilken kolumn en person, plats eller aktivitet skulle placeras. När vi pratade kring detta kom vi fram till följande:

• En person behöver inte alltid öka eller sänka stressen. Det kan variera beroende på plats, aktivitet eller situation.
• Det finns personer, platser och aktiviteter som varken ökar eller sänker stressen.
• Det är svårt att skilja på aktivitet och plats, särskilt om aktiviteten oftast utförs på en viss plats.
• Det är svårt att jämföra måtten (kvantifieringen) i de båda kolumnerna. Kolumnerna bör därför analyseras separat.
• Det är lätt att blanda samman personer/ aktiviteter man gillar med personer/aktiviteter som sänker stress. Ibland kan det t.o.m. vara tvärtom; roliga aktiviteter kan vara uttröttande och bra kompisar kan göra att man kommer upp i varv.

Det finns flera sorters stress (kortsiktig och långsiktig). Saker kan både öka och sänka stress samtidigt. Något kan öka stressen genast, men sänka den totala stressnivån under dagen, t.ex. om man har roligt eller njuter av det. Städning är också en aktivitet som både kan öka och sänka stressen. Det kan vara stressande under tiden Platon städar sin bänk, men när det är ordning i bänken blir stressen lägre.

Det är också viktigt att lista ut varför resultatet ser ut som det gör. Hur kommer det sig t.ex. att klassförståndaren i en annan klass sänker Platons stress mer än hans egen klassföreståndare och resursläraren? Vad gör hon annorlunda? Och varför ökar gymnastikläraren Platons stress?

Det kan finnas viktig information att hämta som inte syns i resultatet. Det kan t.ex. vara viktigt att fundera på varför vissa personer/aktiviteter/platser inte finns i en viss kolumn. Varför finns t.ex. aktiviteten schemagenomgång inte med? Syftet är ju att sänka stressen och då borde ju schemagenomgång hamna i den kolumnen. Kan det vara så att schemagenomgången inte är tillräckligt tydlig?

Kanske kan man få ledtrådar om man funderar på gemensamma nämnare mellan t.ex. aktiviteterna som ökar stressen. Kan det t.ex. vara så att flera av dem kräver en bra automatiseringsförmåga eller att man måste sitta still länge?

När man sedan t.ex. har fått reda på att gymnastiken ökar stressen måste man gå in mer på djupet. Vad är det på gymnastiken som är särskilt stressande? Det är lätt att tro att det beror på t.ex. ljudnivån, på att det är rörigt eller kräver motoriska förmågor han saknar. Men kanske är orsaken inte alltid det man tror. I Platons fall var anledningen istället att han tycker det är obehagligt att känna sig varm och svettig. Detta var ju mycket enklare att åtgärda. Han fick helt enkelt nya luftiga funktionsplagg och en vattenflaska. Nu gillar han gymnastiken.

 

Om ni testar att göra en stressinventering skulle det vara jätteintressant att ta del av era funderingar. Berätta gärna i en kommentar!

 

Läs mer om stressbägaren och energiinventering:

Balldin, Nåkkve – Utan bensin stannar motorn.

Fägerblad, Helene – Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium.

Stress och sammanbrott

Ingen människa, varken med eller utan diagnos, mår bra av för mycket stress. Alldeles för mycket stress kan leda till ett sammanbrott. Konstigt nog brukar man ofta kalla det för ett utbrott istället när det gäller personer med diagnos eller barn. Egentligen kan jag tycka att det låter lite nedvärderande, som om man inte riktigt tar det på allvar. Men ändå använder även vi ordet utbrott hemma när vi pratar med barnen. Då är det för att beskriva känslan av att explodera utan att kunna stoppa sig, precis som ett vulkanutbrott. Men när vi pratar med andra kallar vi det hellre för sammanbrott.

Många personer med en neuropsykiatrisk diagnos hamnar oftare än ”genomsnittspersoner” i sammanbrott. Men detta ska inte skyllas på själva diagnosen. Att få sammanbrott/utbrott är inget diagnoskriterie. Snarare är det ett tecken på (precis som för alla andra) att man har utsatts för alldeles för mycket stress, för höga krav, ett sammanhang man inte förstår eller situationer man inte kan kontrollera o.s.v.

Varför hamnar personer med diagnos oftare hamnar i ett sammanbrott?

• Många är mer stresskänsliga än andra. Det innebär att vår gräns för vad vi klarar av är lägre än för ”genomsnittspersoner”. Det kan också vara så att många situationer som inte är något problem för de flesta upplevs som stressande för oss. Det kan även gälla situationer som upplevs positiva.
• Vi utsätts ofta för mer stress än andra, pga att omgivningen inte är anpassad efter oss och för att människor runt omkring inte har tillräcklig kunskap och förståelse.
• Många med diagnos har en väldigt liten Känsla av sammanhang (KASAM). Det innebär i korthet att om ens liv inte är begripligt, hanterbart och meningsfullt har man ett sämre skydd mot stress.

 

KASAM

  

Känslan av meningsfullhet beror på om man:

• har inflytande och möjlighet att själv påverka sin situation, har ansvar för sitt eget handlande
• finner glädje och stolthet i sitt arbete eller det man gör
• känner sig motiverad
• känner sig betydelsefull, känner att det man gör påverkar resultatet, känner sig delaktig
• får social uppskattning

 

För att ha en känsla av hanterbarhet krävs:

• en balans mellan belastningar och tillgängliga resurser (kunskap, färdighet, material, utrustning)
• en upplevelse av att det runtomkring finns den miljö och den utrustning som krävs för att göra ett bra jobb
• en känsla av att det finns personer i omgivningen som ställer upp om det behövs eller om man skulle misslyckas
• möjlighet och tid till vila och återhämtning så att man inte blir överbelastad
• att man får utnyttja hela sin potential, att man blir tillräckligt stimulerad och får tillräckliga utmaningar så att man inte blir underbelastad
• att man kan förutse och påverka det som händer i relationen till andra människor
• att man känner sig kompetent

 

För att känna begriplighet krävs:

• förutsägbarhet
• kontinuitet
• att den egna och andras roller är tydliga
• att man får förklaringar och möjlighet att se hur saker och ting hänger ihop, att man kan se på yttre och inre stimuli utifrån ett sammanhang
• att plötslig stimuli går att förklara och ordna
• att man har ett framtidsperspektiv, att framtiden är förutsägbar
• att man har erfarenheter som man kan ta lärdom av
• att man är medveten om vad man har för mål
• att man känner till alternativa lösningar
• att man får vara med i planeringen
• att man känner trygghet
• att man har gemensamma värderingar med sin närmaste omgivning
• att man kan identifiera sig med andra i en grupp
• tydliga förväntningar
• att man får feedback
• att det finns en tydlig struktur
• bra kommunikation i de sociala relationerna

 

Hur minskar man stressen?

Förbättra stresståligheten genom att öka Känslan Av Sammanhang (se ovan).

Minska antalet stressorer. Du måste först ta reda på vad det är som orsakar stressen. Det är inte säkert att det är saker som du förväntar dig. En sådan sak som upplevs positiv och t.o.m. lugnande av vissa kan vara väldigt stressande för andra. Ett exempel på detta är beröm. Jag har skrivit en sammanfattning av vanliga stressorer utifrån flera föreläsningar, böcker och artiklar (Antonovsky, Groden et al., Hejlskov Elvén, O´Neill, Tranquist). Denna checklista kan du använda som hjälp för att identifiera vad som orsakar stressen i det fall du jobbar med.

Det bästa är att börja med att ta bort permanenta stressande element genom att t.ex. göra förändringar i miljön eller i vardagsrutiner. Då sänks grundnivån för stress och personen klarar lite mer.

Ibland kan det vara så enkelt att sänka stressen att det bara krävs mer förberedelser och tydligare förklaringar.

I vissa fall finns ingen möjlighet att ta bort eller minska en stressfaktor. Då gäller det att försöka balansera med något som är avslappanande och lugnande för personen, både i förväg och efteråt. När personen måste genomgå en situation eller period som är extra stressande gäller det att sänka övriga krav.

 

Om du vill läsa mer om stress och energibalans rekommenderar jag:

Antonovsky, Aaron – Health, stress and coping.

Antonovsky, Aaron – Hälsans mysterium.

Balldin, Nåkkve – Utan bensin stannar motorn.

Fägerblad, Helene – Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium.

Groden J, Diller A, Bausman M, Velicer W, Norman G, Cautela J. – The development of a stress survey schedule for persons with autism and other developmental disabilities. J Autism Dev Disord. 31 April (2):207–217.

Hejlskov Elvén, Bo – Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder.

Hejlskov Elvén, Bo, Veje, Hanne, Beier, Henning – Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet.

Miserandino, Christine – The spoon theory. (Denna artikel handlar egentligen om Lupus, men är lika applicerbar på NPF)