Att hålla regelbunden kontakt mellan hem och skola är viktigt, särskilt ang. barn med autism eller andra neuropsykiatriska svårigheter. När svårigheter uppstår, när barnet är extra trött eller stressat eller om barnet fått ett sammanbrott är det nödvändigt att samarbeta för att hitta orsaken. Att föräldrar och skola jobbar tillsammans på lösningar och tänker på samma sätt kring barnet ökar chansen att åtgärder och särskilt stöd fungerar. Därför är det bra att ha möten kring dessa barn lite oftare än vad det vanligtvis behövs. Men också den dagliga kontakten är mycket viktig.
Det är långt ifrån alla skolor/lärare som förstår vikten av daglig kontakt.
Tyvärr hör mina barns lärare till dem. Jag tror att Herakles lärare endast skriver därför att det bestämdes på ett möte då rektorn var närvarande. Hon skriver inte varje dag. Och när hon skriver är det max 2 meningar: typ ”Dagen har varit bra. Han åt makaroner”. Bättre än inget…
Platons lärare skrev ganska mycket förr, men det blev kortare och kortare och nu har hon inte skrivit något över huvud taget det senaste året. Det är som om hon tror att Platon plötsligt blivit av med sin autism och nu kan berätta allt själv. Men å andra sidan har ju skolan tagit bort allt annat stöd för honom också…
Anledningen till att lärare inte håller daglig kontakt vara flera olika saker:
En del lärare har inte förstått att även de själva faktiskt kan ha nytta av en kontaktbok. Det är inte endast föräldrarna som har glädje av den. Föräldrarna kan hjälpa till att hitta orsaker till problem, de kan förvarna om dagsformen och de kan ge information.
En del lärare tycker att det tar för mycket tid. Men egentligen kan en kontaktbok spara tid genom att föräldrar och lärare kan hjälpas åt att ge förklaringar till saker som har inträffat och kan ge förförståelse kring barnets beteende och dagliga mående, vilket kan minska risken för konflikter.
Det finns faktiskt skolor där alla elever har kontakt bok, skolor med stora klasser, skolor där det går många ”helt vanliga” barn utan några större svårigheter. Ändå tar lärarna sig tid att skriva för varje elev.
En del lärare förstår inte vidden av kommunikationssvårigheter hos barn med autism. Det är ganska vanligt att detta inte märks på barnet i skolmiljön.
Varför behövs kontaktbok och liknande?
Barn med autism har svårt med kommunikation. En del har svårt att uttrycka sig eller formulera sig så att andra förstår. En del har svårt att förstå vad som är viktigt att förmedla. En del barn har svårt att förstå att föräldrarna är intresserade av vad de gör i skolan och förstår inte syftet med att berätta. Andra förstår inte ens att föräldrarna inte redan vet allt som skett under dagen.
Men det finns också många barn med autism som har förbrukat för mycket energi under skoldagen för att orka berätta när man kommit hem.
Många har svårt att svara på generella eller öppna frågor. Det kan bero på att barnet inte riktigt förstått frågan. Det kan också bero på att barnet inte förstår vad det är vi egentligen vill veta. Är det precis allt som hänt? Eller bara en del? Är det om lektionerna eller rasterna? Eller hur många gånger man varit på toa?
Om man t.ex. ställer frågan ”Hur har det varit i skolan?” är det väldigt stor chans att man får ett av de tre nedanstående svaren i olika varianter:
- ”Jag vet inte.”
- ”Jag kommer inte ihåg”
- ”Jag vill/kan/orkar inte prata”
Men om föräldern fått ledtrådar om vad som hänt under dagen är det mycket enklare att ställa mer specifika frågor. Då är chansen att man får ett mer givande svar större. Chansen att barnet ska orka berätta ökar också.
Vad kan förmedlas via kontaktbok eller likande?
Påminnelser
Barn med autism/NPF har ofta svårt att komma ihåg saker, t.ex. läxor, provdatum, information till föräldrar, tandläkartider o.s.v. Att läraren kan informera och påminna underlättar mycket för föräldrarna. Och även ganska stora barn kan behöva påminnelser från sin lärare för att inte glömma bort en läkartid.
Saker som inträffat
Barn med autism kan behöva mer tid att processa saker som sägs eller händer. De kanske inte är redo att reda ut saker som inträffat på en gång utan behöver tid på sig för att fundera och smälta upplevelsen. Om en konflikt t.ex. inträffat i skolan kan det hända att barnet inte riktigt bearbetat händelsen eller förstått allas sidor trots att läraren tror att situationen är utredd. Då kan föräldrarna behöva reda upp situationen m.h.a. den information läraren kan ge. Många gånger är föräldrarna bättre än skolan på att tolka och förstå sitt barn och veta hur man ska bära sig åt för att ta reda på vad som egentligen hänt.
Det kan vara så att barnet inte uttrycker sin sanna åsikt/version i skolan. Platon har berättat för mig att han inte brukar säga som det är i skolan. Om läraren frågar något svarar han antingen något kort och enkelt eller så svarar han så som han tror att läraren vill att han ska svara. Det har hänt många gånger att vi har fått en helt annan version än hans lärare.
Mat
Att få information om vad barnet har ätit och hur mycket är viktigt i många autism/NPF-familjer. Många barn har stora svårigheter med mat och äter väldigt begränsat. Dessutom är dessa barn ofta mer påverkade av lågt blodsocker än andra barn och har svårt att få energin att räcka hela skoldagen. Föräldrarna behöver veta hur det går i skolan för att kunna kompensera med mat som fungerar hemma, veta om man ska skicka med något ätbart till skolan eller kunna prata med kocken i skolan om ev. specialkost.
Herakles kan dessutom få migränanfall om han inte ätit tillräckligt. Hemma behöver vi veta om vi ska insistera på det där extra mellanmålet när han kommer hem eller om vi kan låta honom varva ner i fred med sitt lego.
Har barnet dessutom ADHD-medicinering påverkas ofta matlusten. Då behöver föräldrarna veta hur matintaget under skoldagen ser ut för att kunna diskutera ev. medicinförändringar med en läkare.
I vår familj är det viktigt att det inte serveras samma mat som i skolan. Skulle vi ha potatis på kvällen och det råkade vara potatis till lunch i skolan samma dag äter inte barnen på kvällen. Dessvärre kan de oftast inte svara på vad de fått i skolan. Matsedeln som delas ut stämmer inte alltid och dessutom gäller den oftast inte mina barn eftersom de får specialkost.
Info om barnets dagsform
För skolan kan det vara viktigt att t.ex. få veta om barnet sovit dåligt eller inte fått i sig tillräckligt med frukost. Då kan läraren anpassa kraven utifrån dagsformen.
Även föräldrar behöver veta hur deras barn har mått under dagen; har barnet varit extra trött, haft sammanbrott, klagat på huvudvärk eller magont, verkat frånvarande, ticsat mer än vanligt? Då kan föräldrarna anpassa sitt bemötande när barnet kommer hem och även anpassa sina krav. Äter barnet någon typ av medicin behöver föräldrarna veta ifall det är några biverkningar.
Förändringar/nyheter/saker som är annorlunda
Annorlunda dagar är ofta jobbiga för barn med autism. Det samma gäller förändringar. Det påverkar barnets energi/stressnivåer. Det kan också få konsekvenser på barnets beteende. Kanske vill barnet inte längre gå till skolan? Eller kanske inte längre vill gå ut på rast eller ha en viss lektion? Kanske barnet sover sämre, äter sämre, väter sängen, är orolig och extra trött? Om föräldrarna känner till det som är annorlunda är det enklare att reda i varför barnet beter sig annorlunda. De kan i sin tur förmedla info om detta tillbaka till skolan.
Skolan har också nytta av att känna förändringar hemma. Detta påverkar ju även barnets beteende i skolan.
Vad man har gjort i skolan/hemma
Relationer mellan vuxna och barn blir starkare av att den vuxne visar intresse för barnet. Om man känner till vad barnet tycker om och ogillar och vad barnet är intresserad av kan man få bättre kontakt. Det är viktigt för både föräldrar och lärare. Både undervisningen och föräldraskapet blir bättre om man tar hänsyn till detta. Men eftersom barn med autism har kommunikationssvårigheter kan både lärare och föräldrar behöva ledtrådar för att kunna visa intresse och ställa frågor.
Det kan också vara bra att få kunskap om vad barnet varit med om för att ev. följa upp ett nytt intresse, nya kunskaper och förmågor och för att kunna reda i ev. förändrat beteende.
Eftersom många barn har svårt med relationer till jämnåriga är det extra viktigt att ha goda relationer till vuxna omkring sig. Detta innebär att man även behöver ha lite extra koll på vad barnet har för sig på rasterna; om barnet är ensamt, är retad eller deltar i lekar med andra. Goda relationer gör att man blir mindre stresskänslig. Det gör också att man känner sig trygg och vågar be om hjälp vid behov.
Positiva händelser och utveckling
Tyvärr är många barn med autism med om många misslyckanden i sitt liv. Så kan det även kännas för föräldrar till barn med autism. Man blir ständigt ifrågasatt, man måste om och om igen beskriva det som är jobbigt och det man inte klarar av för att få någon hjälp och man blir ständigt påmind om barnets svårigheter. Tyvärr handlar många av skolans kontakter med hemmet just om detta. Men i allt mörker finns också ljus. Man måste också uppmärksamma det som är positivt och det som faktiskt fungerar.
Barn med autism utvecklas annorlunda än andra barn. Inte sällan långsammare. Nya saker som barnet har lärt sig eller vågat prova kan ge stor glädje i familjen. Saker som kan kännas som myrsteg eller obetydliga i en ”vanlig” familj kan kännas som jättekliv i en autism-familj.
Kontakt på olika sätt
Kontakten mellan skolan och hemmet kan se ut på olika sätt; det kan vara olika frekvens och via olika medier. Vanligt är att läraren skickar ut ett veckobrev t.ex. via e-mail eller pappersbrev till alla familjer i klassen och berättar om veckan i stora drag och ger viss information. En del lärare bloggar eller skriver på Facebook regelbundet om vad klassen gör och delar bilder. Ibland är det eleverna själva som skriver och ritar om vad de varit med om i skolan.
För mer specificerad information kring varje elev kan läraren t.ex. skriva kontaktbok som skickas fram och tillbaka mellan hemmet och skolan. Andra lärare kommunicerar muntligt med föräldrarna, mailar eller skickar sms. Ofta sker det varje dag, men för en del räcker det med en gång i veckan.
Sker kommunikationen i skrift kan man gå tillbaka i efterhand och använda dokumentationen för att påvisa t.ex. frekvensen av vissa incidenter, elevens mående i efterhand och kolla upp saker man glömt.
För exempel på olika sätt att kommunicera samt fördelar/nackdelar; se nedan. För mer information; se länkar sist i inlägget.
Egen-utformade blad i filofax/pärm
På min hemsida finns ett färdigt blad att ladda ner och skriva ut som är utformat utifrån den information jag tycker är viktigast. Pdf:en är i A4-format, men innehåller två blad som passar i en A5 filofax eller pärm. Det går också bra att klistra in bladen i en lagom stor anteckningsbok. En bra idé är att själv fylla i en sida för att visa personalen vilken information ni har tänkt er under varje rubrik (för exempel se bild).
+ Kan skräddarsys utifrån varje familjs behov, kan vara enklare att fylla i för lärarna, bladen kan tas ut så att inte mer än nödvändig info delas i taget, kan välja hållbarare pärm, går att ändra utformningen om det inte funkar.
– Kräver mer initialt jobb, kan tappas bort, glömmas, känsliga saker kan läsas av barnet, kan hittas av andra elever, men om man tar ut dagar som redan passerat finns inte så mycket info att hitta
Kontaktbok i vanlig anteckningsbok, bara text
+ Billig, flexibel
– Boken kan glömmas, tappas bort, gå sönder, känsliga saker kan läsas av barnet, kan hittas av andra elever
Bok där foton klistras in med bara enstaka mening som komplement
+ Inte hemligt för barnet, barnet kan berätta mer utifrån bilder och kan minnas det som har hänt, barnet kan vara delaktig i skapandet
– Boken kan glömmas, tappas bort, gå sönder , komplement behövs för att förmedla ytterligare info
”Fylla i”-bok
Exempel: Idag-boken
+ Enklare att fylla i än vanlig anteckningsbok
– Boken kan glömmas, tappas bort, gå sönder , känsliga saker kan läsas av barnet, kan hittas av andra elever, dyr, man låst till de rutor som finns
Sms
+ Tappas inte bort, går att bifoga bilder, kan skickas när man glömt något
– Försvinner bland andra sms, endast korta meddelanden, bökigt att skriva ut
+ Tappas inte bort, går att bifoga bilder, flexibelt, printbart
– Försvinner bland andra e-mail.
Telefon
+ Känslig info bevaras inte, enklare att diskutera saker direkt än att skicka frågor och svar fram och tillbaka i text – snabbare
– Viktig info bevaras inte och kan glömmas bort, kräver bestämd telefontid eftersom även lärare behöver sin fritid
Muntligt vid t.ex. hämtning/lämning
+ Känslig info bevaras inte, enklare att diskutera saker direkt än att skicka frågor och svar fram och tillbaka i text – snabbare
– Viktig info bevaras inte och kan glömmas bort, endast korta samtal, kan höras av någon obehörig,
Appar och webbaserade system
Exempel: Picture my life (webb och iOS), Book Creator (Android, iOS och Windows), Kontaktboken (Android och iOS), Mental note (iOS), Story Creator (iOS), Niki Diary (iOS), Widgit go (iOS), Fotokalendern (iOS), PhotoMemes (iOS), DIKO (webb, appen DIKO uploader finns till iOS)
+ Det går ofta lägga in bilder, film och ljud. En del fungerar till flera enheter med separata konton; då finns ingen risk att glömma eller tappa bort
– De flesta finns inte till Android, en del kostar mycket, det kan krävas att skolan måste installera program, alla går inte att synka mellan flera olika enheter/användare/system, en del är bökiga att skriva ut
Skolans lärplattform
Exempel: Schoolsoft, edWise, Vklass, Ping pong, Fronter etc.
+ Använda befintligt system kräver inte några inköp eller installationer, tappas inte eller glöms bort, flera lärare har tillgång till samma system
– Begränsad plats att skriva på, bökigt att skriva ut
Det som skrivs mellan skolan och hemmet kan vara allmänna handlingar
Enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) räknas allt skriftligt som har med skolans verksamhet eller skolledarens roll som myndighetsföreträdare som allmänna handlingar. Friskolor omfattas ännu inte av offentlighetsprincipen, men Friskolekommittén har föreslagit att det ska ändras.
Samma regler gäller för elektronisk post, papperspost och sms. Till detta skulle kommunikation mellan lärare och hemmet i form av en kontaktbok alltså kunna räknas. Det gäller såväl i pappersformat som i elektroniskt format.
Alla allmänna handlingar ska diarieföras och bevaras (t.ex. kopieras eller skrivas ut och sättas in i en pärm). Däremot räknas inte personliga bekymmer som inte direkt rör skolan som allmänna handlingar. Om t.ex. ett e-mail innehåller båda delar ska de personliga delarna sekretessbeläggas så länge ”allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning”
Allmänna handlingar kan t.ex. begäras ut av journalister. Men bara för att en handling är allmän innebär det inte per automatik att den är offentlig och att vem som helst får ta del av den. Först måste en sekretessprövning göras. Om det kan leda till skada eller men för eleven får uppgifterna inte lämnas ut. Detta berör t.ex. ofta skolkuratorns eller skolsköterskans anteckningar.
Länkar:
Alla länkar öppnas i ett nytt fönster.
Book Creator
Book Creator (Android, iOS och Windows)
Book creator steg för steg på IKT-sidan
Om Book creator på Kunskapsplattan
Om Book Creator på Pappas Appar
Filmer om vad man kan göra med Book creator
Mental Note
Story Creator
Om Story creator pro på Skolappar
Om Story Creator pro på Pappas Appar
Niki Diary
Film om att använda Niki Diary som kontaktbok
Widgit Go
Film om att skriva dagbok i Widgit Go
Fotokalendern
PhotoMemes
Övriga
Kontaktboken (Android och iOS)
ETT ANNAT SÄTT ATT TÄNKA 