visuellt stöd

Högre energipris för personer med autism

windmill-steampunkvintageimage-Graphics-Fairy1Den största och jobbigaste konsekvensen av min autism är att jag har så svårt att få energin att räcka till. Och jag är förstås inte ensam om det. Jag misstänker att de flesta med autism lever med ett ständigt energiunderskott.

Det är svårt att få utomstående att förstå. Mina svårigheter märks knappt. Jag klarar det mesta, men det kostar. Och energiförlusten sker inte direkt. Den är fördröjd. Under tiden jag håller på med något som tar mycket energi syns det inte. Men efteråt kraschar jag ofta. Fast det ser ju bara min familj.

För att slippa krascha behöver jag hushålla med energin och planera i förväg, vilket inte är helt enkelt. Jag misslyckas ganska ofta med det. Ibland måste jag göra saker som tar för mycket energi (som att gå på möten eller läkarbesök, ta hand om hemmet etc.) och ibland vill jag göra saker som tar för mycket energi (träffa vänner, göra roliga aktiviteter) för att öka livslusten och glädjen i livet.

Varvar jag energikrävande aktiviteter med perioder av återhämtning orkar jag mer. Men energin räcker ändå inte till allt, så prioritering är helt nödvändig. Det är dock inte en av mina starka sidor och något som många med autism har svårt med.

Energipris-modellen

energivalutaTänk dig att en standard person (alltså en person utan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – NPF) har 100 energi att spendera en vanlig dag. Jag har dock bara 70 energi en vanlig dag. En dålig dag kan både jag och standardpersonen ha mindre än så och en bra dag kan vi ha något mer.

 

energiprislista6För att hushålla med dagens energi måste jag välja vad jag ska spendera den på. Här kommer en prislista för vad aktiviteterna under en dag (fram till ca 16) kan kosta för just mig. Alla människor har olika prislistor. Förmodligen skulle en standardperson ha mycket lägre priser på sin prislista.

 

Alla verkliga aktiviteter jag kan välja mellan finns förstås inte med i prislistan eftersom detta bara är en modell. I verkligheten skulle energipriserna dessutom variera beroende på exakt vad varje aktivitet innehåller, så se detta som något slags genomsnittspriser. Och förutom alla aktiviteter man kan planera för under en dag behöver man också ha lite energi i reserv ifall något oplanerat inträffar – vilket inte är helt ovanligt när man har barn med NPF.

Egentligen har alla människor också en lista för energi-inkomst som gäller för vila och återhämtning, men den har jag inte tagit med nu.

Scenario 1 – Möte med LSS

Inför ett möte brukar jag vilja duscha. Jag blir inte uppiggad av en dusch som de flesta andra utan måste vila efteråt. Jag behöver också äta frukost och lunch för att orka med ett möte. Dagar då vi har möten med LSS, skola eller något annat som rör barnen brukar maken jobba hemifrån så att han kan följa med. Då förbereder och lagar han lunchen, annars skulle det inte fungera.

Frukost – 5
Duscha – 30
Möte – 40
Lunch – 5

Summa: 80

För att få en dag med möten att gå ihop krävs att jag vilar också. Det finns inte någon energi över för andra aktiviteter.

Scenario 2 – En hemmadag för studier

En del av mitt arbete som föreläsare består av kunskapsinhämtning. Då läser jag böcker och artiklar om autism och ser på föreläsning på YouTube m.m. Jag brukar också försöka få någon hushållsuppgift gjord under dagen.

Äta frukost – 5
Duscha – 30
Starta tvättmaskinen – 5
Hänga tvätt – 15
Äta lunch – 5
Kunskapsinhämtning – 5/h

Summa: 65 – 100 (beroende på hur många timmar jag studerar)

Om jag både startar tvättmaskinen och sedan hänger tvätten räcker det bara till 2 h kunskapsinhämtning. Då hinner jag knappt komma in i en bok eller föreläsning.

Om jag struntar i att hänga tvätten (d.v.s. lämnar den blöta tvätten i maskinen och låter maken hänga den när han kommer hem) räcker det till 5 h studier.

Men om jag i stället struntar i att duscha kan jag både hänga tvätt, studera och kanske t.o.m. ha lite energi kvar när familjen kommer hem.

Scenario 3 – En skrivardag

Priset för att blogga i prislistan motsvarar den energin det tar att slutföra texten samt publicera den. Egentligen kostar bloggandet mer energi än så eftersom det ofta tar en tids funderande, kunskapsinhämtande, faktakollande och skissande innan jag kommer så långt.

Även en skrivardag vill jag helst klara av någon hushållsuppgift också. Att ta hand om disken innefattar att först tömma den rena diskmaskinen och plocka in allt i skåpen, samt att sedan stoppa in den smutsiga disken i maskinen (det är den värsta biten).

Äta frukost – 5
Ta hand om disken – 20
Blogga – 40
Planera lunch – 20
Laga lunch – 15
Äta lunch – 5

Summa: 105

För att energin ska räcka till en skrivardag måste lunchen vara planerad i förväg och redo att bara värmas upp. Det tar otroligt mycket energi för mig att hitta på vad jag ska äta och lyckas förbereda detta. Det innefattar att välja, att improvisera, att hitta ingredienser, att leta efter recept, att hitta en backup-plan ifall någon ingrediens saknas och att i värsta fall gå och handla.

Om lunchen däremot är planerad i förväg och alla ingredienser finns hemma klarar jag att laga till den från grunden om jag skippar disken.

Scenario 4 – Föreläsning

Jag föreläser oftast i andra städer än min boendeort. Då krävs både resa med kollektivtrafik och hotellövernattning. I energipriset för föreläsning i listan ingår resa samt en övernattning. Men i verkligheten varierar priset beroende på hur långt jag ska resa, hur många byten, vem jag hamnar bredvid på tåget, om jag varit på platsen förut, om föreläsningen är ny eller om jag hållit den förut, hur svårt det är att hitta något att äta o.s.v.

Om jag har en föreläsning på dagtid använder jag oftast dagen innan som resdag och åker hem igen på kvällen. Har jag en kvällsföreläsning reser jag oftast dit på förmiddagen och hem dagen efter. Alltså går det 2 dagar effektiv tid till en föreläsning.

Föreläsning inkl. resa – 160
2 st Frukost – 10
2 st Lunch – 10
2 st Kvällsmat – 10
Duscha – 30

Summa: 220 (för 2 dagar)

För att jag ska klara en föreläsning krävs vila och återhämtning. Men jag måste också ”låna” energi från framtiden. Det innebär att det krävs ytterligare 2 dagar då jag inte gör något (förutom att äta och kanske ta en dusch).

Jag hoppas att detta har gett dig en lite klarare bild av hur det kan vara när energin inte räcker till och att du har fått en större förståelse för att det kan vara tufft fast svårigheterna inte är synliga för de allra flesta.

Läs gärna ”The spoon theory” som jag har inspirerats av.

Annonser
Categories: Stress & energibalans, Svårigheter, Vardag, visuellt stöd | Etiketter: , , | 3 kommentarer

Svårt med hygienen – bildstöd underlättar

Vintage-Bathtub-Printable-GraphicsFairy-sm

För någon med autism kan bildstöd underlätta vardagen. Det är inte självklart att man vet hur man gör vardagliga saker som att tvätta händerna, borsta tänderna och duscha. Eller kanske vet man hur man gör, men har ännu inte automatiserat proceduren. Då tar det extra mycket energi att utföra detta. Med bildstöd kan man få vägledning och spara energi.

Bildstöd

På min hemsida finns bildstöd för handtvättning, tandborstning och duschning. Det är fritt att ladda ner och skriva ut. Jag har gjort bildstödet för handtvättning i flera olika varianter så att det ska kunna passa fler.

Om du vill skapa eget bildstöd finns massor av bra bilder på Picto-Selector. Det är där jag har hämtat alla pictogrambilder. I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit mer om olika resurser till bildstöd.

Handtvättning

handtvättningVi har i många år använt bildstöd för handtvättning. Om mina pojkar tvättar händerna på sitt eget sätt blir i bästa fall fingertopparna fuktiga. Men om jag påminner dem att titta på schemat för handtvättning blir det bättre, även om det inte alltid blir perfekt.

På vårt schema för handtvättning finns även ansiktstvätt med. Det beror på att barnen ofta är kladdiga i ansiktet efter att de ätit. Herakles är bra på att lära in rutiner. Så nu tvättar han ansiktet oavsett anledning till handtvätt!

De flesta i familjen använder flytande tvål i en tvålpump vid handtvättning. Men inte Herakles. Han skulle inte för sitt liv få för sig att använda något annat än en hård tvål. Många konflikter har uppstått både i skola och på fritids p.g.a. detta. Där anser man att det är ohygieniskt att dela på samma hårdtvål. Men nu är problemet löst. Han har fått en egen liten hårdtvål i en egen kopp att använda där.

Men hur vet man hur länge man ska gnugga händerna med tvål? Skulle mina barn avgöra det själva kan det antingen bli 2 millisekunder eller ett överfullt handfat med lödder som väller ut över kanterna. Så vi har tränat in en liten sång som man kan sjunga för sig själv medan man gnuggar. Den går så här: ”Tvätta händerna när du är riktigt glad, tvätta händerna när du är riktigt glad. Du kan också glädja andra som på denna jorden vandra. Tvätta händerna när du är riktigt glad.” (melodin tror jag att ni kan…). Jag funderade inte så jättemycket när jag valde den låten. Förmodligen finns det många bättre alternativ, men det är en enkel text och melodi och den är lagom lång.

Tandborstning

tandborstningFör tandborstning har vi inte haft något bildstöd förrän helt nyligen. Barn behöver hjälp med tandborstningen ända upp i 10-12 års ålder. Först då har de fått de motoriska förutsättningarna för att klara detta själv. Men har barnet autism kan det ta längre tid. Inte ens jag som är vuxen har helt automatiserat tandborstningen. Jag måste anstränga mig ordentligt för att inte missa att borsta någonstans. Läs mer om tänder och tandborstning i ett tidigare blogginlägg.

Nu är Platon 12,5 år. Han har svårt att automatisera rörelser. Dessutom har han svårt att koncentrera sig. Så därför hjälper vi honom fortfarande med tandborstningen. Men nu tycker vi det är dags att han börjar träna. Så nu får han följa bildstödet och borsta själv först, och sedan gör även en vuxen det. Han använder ett timglas (ca 2 min) under tiden, som han vänder på igen efter att han har borstat underkäken.

Duschning

duschningJag har aldrig förstått de som säger att de ska ta en uppiggande dusch. Själv blir jag helt slut av att duscha och måste vila efteråt. Varför vet jag inte. Det är jobbigt att duscha för många med autism, av flera olika anledningar.

För en del gör duschstrålen ont. Herakles klarade inte att duscha tidigare p.g.a. detta. Istället fick vi bada honom. Men sedan hyresvärden bytte till ett snålare duschmunstycke går det bra.

Platon tycker att det är väldigt obehagligt att bli kall, så för honom måste vi förspola duschen så att det blir lagom varmt innan han går in.

Platon har också svårt att automatisera sina rörelser. För att duscha krävs många olika moment. Och det kan vara svårt att hålla alla i huvudet. För att underlätta kan man använda bildstöd. Vi har alldeles nyligen börjat med det hemma, så att Platon ska kunna träna sig och bli självständigare. Men ännu behöver han lite stöd i duschningen, särskilt med hårtvättning. Platon har extra svårt med det eftersom han är rädd att få vatten eller schampo i ögonen.

Categories: Hälsa, vård & medicin, Okategoriserade, Vardag, visuellt stöd | Etiketter: , , , , | Lämna en kommentar

Det finns en smurf i oss alla – acceptans och energibalans

1958_smurfs_no_colorDet är något speciellt med smurfar. Jag har alltid älskat dem. Trots att de alla är väldigt lika har de alla sin egen personlighet. Precis som vi människor. Alla smurfar är accepterade för dem de är, t.o.m. Buttersmurfen och Glasögonsmurfen. Så är det tyvärr inte hos oss människor.

Vi borde ta lärdom av smurfarna

I sången ”Det finns en smurf i oss alla” finns några tänkvärda textrader:

”Det finns en smurf i oss alla, i både trista och balla.”

”Det finns smurfer som är rädda, det finns en som är kokett.
Fast de är så lika klädda, har varje smurf sitt eget sätt.”

”Ja, smurfer liknar oss till sinnet, de gör fel varenda dag.
Men de vill så väl längst inne. Ja, precis som du och jag.”

 

Smurfarnas betydelse i mitt liv

Mina gummi-smurfar bodde hemma hos min pappa. Där bodde jag varannan helg när jag var liten. Där brukade jag ordna smurfpartaj med mitt lördagsgodis medan jag lyssnade på smurfsånger. Jag lekte med dem överallt; i badkaret, i mitt dockskåp och framförallt i det fantastiska slott som pappa byggde åt dem.

Några dagar innan jag skulle fylla 18 år dog min pappa. När vi rensade ut hans lägenhet hittade jag många av mina smurfar igen. Det var svårt att skiljas från dem trots att det var längesedan jag slutat leka med dem. Så jag beslutade mig för att behålla dem och istället börja samla på dem. Jag letade efter fler på loppisar och Nostalgimässor och antecknade noga vilka jag hade och vilka jag saknade. Jag införskaffade t.o.m. en bok med alla som kommit ut. Tillslut hade jag över 350 st. Men sedan kom första barnet. Vi flyttade och vitrinskåpet där smurfarna haft sin plats behövdes till annat.

Men jag har fortfarande kvar dem alla i en stor låda. Jag hoppas att jag någon dag ska kunna ställa upp dem synligt igen. Och är jag på loppis håller jag fortfarande ögonen öppna efter smurfar jag saknar. Maken vet att jag älskar smurfar, så det händer då och då att jag får en smurf i present.

När jag skaffade en ny mobiltelefon för ett tag sedan, skaffade jag också ett mobilspel med smurftema (The Smurfs Epic Run). Jag tror ingen som känner mig väl blir förvånad över detta. Jag har blivit fast i spelet och spelar en liten stund nästan varje dag. Mina barn gillar att vara med och titta på när jag spelar.

Smurfpedagogik

Trots att spelet egentligen bara är menat som underhållning finns det faktiskt saker man kan lära sig av det. Bl.a. går spelet ut på att samla smurfpengar som man sedan kan växla mot nya smurfar, objekt m.m. Jag brukar diskutera med barnen om vad vi ska göra med smurfpengarna. Ska vi köpa en billig smurf så fort vi har råd, eller ska vi vänta tills vi sparat ihop mer pengar och köpa en bättre smurf? Jag ser direkt kopplingar till hur Platon hanterar sin veckopeng.

Tala barnens språk

Men den största nyttan av smurfspelet har vi haft när vi pratat om energiförbrukning i vardagen. Barnen såg snabbt kopplingen mellan smurfarna i spelet och sin egen vardag. Barnen har visserligen hängt med på Stressbägarmodellen (se tidigare inlägg) också, men att jämföra livet med ett spel var något de kunde relatera till på ett helt annat sätt. Jag tror att det kan vara så för många barn, även om det kanske inte är just smurfspelet som passar bäst för alla.

Förenklad sammanfattning av smurfspelet

Det gäller att klara så många banor som möjligt. Man kan välja att spela med olika smurfar. De är alla bra på olika saker. För att få spela en bana måste man betala med energiblixtar. Banorna kostar olika många blixtar. När blixtarna är slut kan man inte spela mer. Då får man vänta. Under tiden man väntar får man tillbaka blixtar. Men det finns föremål man kan få som gör att det inte går åt lika många blixtar. Man kan också ha med sig en följeslagare som hjälper till på vägen så att det blir enklare att klara banorna. Det finns också magiska drycker som kan underlätta.

Smurfspelet översatt till vår vardag

Varje bana motsvarar ett moment under dagen, t.ex. en lektion i skolan, en fritidsaktivitet eller en stunds vila. Alla moment kostar olika mycket energi. När energin är slut klarar man inte fler moment. Men om man vilar får man tillbaka energi.

skoldagen

NT-smurfen (Den Neurotypiska smurfen) har 25 energiblixtar när hen är helt utvilad måndag morgon. Under varje lektion går det åt energi, på några bara lite energi och på några mer. På lunchen och på rasterna återhämtar sig NT-smurfen och får tillbaka en del energi. När skoldagen är slut har NT-smurfen ändå kvar ganska mycket energi.

Autism-smurfen har bara 20 energiblixtar när hen är helt utvilad. Oftast går det åt mer energi för Autism-smurfen under lektionerna i skolan än för NT-smurfen. (Men på någon enstaka lektion går det faktiskt åt mindre.) Under lunch och raster är det meningen att man ska få tillbaka energi, men Autism-smurfen förlorar energi även då. När en typisk skoldag är slut har Autism-smurfen inte mycket energi kvar.

efter-skoldagen

 
När NT-smurfen kommer hem från skolan har hen ganska mycket energi kvar. Det räcker både till fritidsaktiviteter och till att träffa kompisar. NT-smurfen får t.o.m. tillbaka energi av att umgås med kompisar. Dessutom räcker det till att göra läxan. När det är natt får NT-smurfen tillbaka all energi och har 25 st igen när det är dags för nästa dag.

Autism-smurfen måste hushålla med sin energi på eftermiddagen så att det räcker till att göra läxorna.  Att träffa kompisar har hen inte råd med eftersom Autism-smurfen förlorar energi av det. Istället måste Autism-smurfen välja en aktivitet som ger tillbaka lite energi. När kvällen är slut har Autism-smurfen nästan ingen energi kvar. Dessutom sover hen dåligt. Så Autism-smurfen får inte tillbaka riktigt all energi under natten, bara 18 st.

Det betyder att på tisdagen har Autism-smurfen ännu mindre energi kvar när skoldagen är slut. Då räcker det inte till att göra läxorna. Och på onsdagen räcker energin inte ens till hela skoldagen…

anpassad-skoldag

 
MEN om Autism-smurfen får något hjälpmedel som sparar energi går det inte åt lika mycket energi på lektionerna. Om Autism-smurfen också får en följeslagare, d.v.s. en resurs eller en lärare som hjälper Autism-smurfen med det som tar extra mycket energi och dessutom anpassad lunch, finns det kanske energi kvar när skoldagen är slut så att även Autism-smurfen kan göra någon fritidsaktivitet. Åtminstone i början av veckan…

Game of life

Spelmodellen passar extra bra just i vår familj. Hela familjen gillar de flesta typer av spel, särskilt brädspel. Det är ett ypperligt sätt att umgås. Barnen har spelat spel sedan de var väldigt små. Man får träning i massor av saker; turtagning, uthållighet, koncentrationsförmåga, läsning, strategiskt tänkande o.s.v.

Båda barnen uppfinner gärna egna spel med regler. Spelplanerna har bl.a. utgjorts av andra brädspel, lego eller egenritade bilder. Herakles använder t.o.m. verkligheten som spelplan ibland. Då är vi själva ”spelpluttar” som flyttar runt enligt bestämda regler.

Men ibland tar spelen över verkligheten. Då kan det hända att han bara måste spela färdigt en bana innan vi kan borsta tänderna. Det finns säkert många barn som säger så. Men när Herakles säger det menar han inte en bana i ett TV-spel eller på plattan. Han menar en bana i verkligheten. Det kan t.ex. vara att han bara måste studsa färdigt i soffan. Så att Herakles kunde relatera till smurfarna i spelet så snabbt kanske inte var så konstigt. Han är ju själv en del av Livets spel.

Det var allt för denna gång. Nu går jag och dricker ett glas hallonsaft!

Categories: Fritid, Kommunikation, Specialintressen, Stress & energibalans, Vardag, visuellt stöd | Etiketter: , , , , , | 1 kommentar

En bild säger mer än tusen ord

camera-Graphics-FairyPlatons lärare har flera gånger nämnt att Platon inte verkar gilla schemagenomgångarna inför skoldagen på morgonen. Förmodligen beror det inte på att han inte behöver en schemagenomgång. Förmodligen beror det på att schemat de använt inte passat Platon. Om man använder sig av scheman är det viktigt att anpassa det för den person som ska använda det.

Hemma har vi bildschema för dagen, veckan, skolveckan, aktiviteter på fritids, kvällsrutiner, hur man tvättar händerna m.m. Platon har ibland sagt att han inte behöver något schema. I själva verket har det visat sig att Platon ibland är för trött för att själv sätta upp bilderna på schemat på kvällen. Men om jag sätter upp bilderna åt honom vill han gärna ha kvar sitt schema. När jag frågar om vi ska ta bort det, säger han: ”Äh, det kan få vara kvar. Då kan jag titta på det om jag undrar.”

 

kvallsschemafritidsschema

komma-in

 

Bild eller text?

Läraren har också sagt att de kan använda skrivna scheman istället nu när han kan läsa. Men vi har tyckt att de ska fortsätta med bilder i kombination med text.

Varför använda bilder till någon som kan läsa? Jo, det går fortare att uppfatta en bild än en text. En bild är lättare att förstå, medan en text kan misstolkas. Det krävs inga språkkunskaper för att tolka en bild. Det är bl.a. därför man har bilder/symboler på vägskyltar.

Men framför allt tar det mindre energi att tolka en bild. Energi är något Platon behöver spara på för att orka med hela skoldagen. Kanske har han energi nog att orka med ett textbaserat schema på morgonen. Men i slutet av skoldagen kanske det inte går lika bra.

Men det kan förstås finnas personer som föredrar scheman med enbart text också. Särskilt vanligt kan jag tänka mig att det är när man är i den åldern då man gärna vill vara som alla andra. Men då kanske schemat i stället ska finnas i mobilen…

Ett alternativ för att göra ett textbaserat schema enklare och snabbare att uppfatta skulle kunna vara att använda en viss färg för varje ämne.

 

 

Den fysiska utformningen av ett schema

Alldeles nyligen fick vi höra att Platons lärare har slutat med visuellt schema helt. Nu är det inte ens skriftligt. Nu mera berättar hon bara kort om vad som ska hända under dagen. Så jag frågade honom om han inte ville ha schemat längre. Han svarade nej. Förmodligen har Platons lärare frågat honom samma sak. Men troligtvis missade hon att ställa en viktig följd fråga: Varför vill du inte ha schemat? ”Det är så jobbigt när bilderna lossnar hela tiden”, svarade Platon. Det visade sig att schemat var fäst med häftmassa på bänken. Platon som gärna pillar med något under lektionerna kunde inte låta häftmassan vara, så till slut fanns det inte tillräckligt mycket kvar. Med andra ord; det var själva utformningen av schemat det var fel på…

 

Det är viktigt att tänka på hur ett schema ska fungera rent praktiskt:

veckoschema

  • Ska schemat finnas på en Whiteboard, på papper eller i en anteckningsbok?
  • Ska schemabilderna fästas med häftmassa, kardborreband eller magnettejp?
  • Ska det vara lösa bilder som går att flytta eller ska man kunna kryssa över dem?
  • Är schemabilderna hållbara? Lossnar de lätt?
  • Ska schemat istället finnas i mobilen eller i en iPad?

 

 

Hur detaljerat ska schemat vara?

Jag frågade Platon hur han skulle vilja ha schemat över skoldagen om han själv fick bestämma. ”Jag vill att schemat ska visa allt, att alla detaljer finns med”, svarade han. Detta är väldigt långt från hur det har sett ut tidigare…

dagsschemaHemma däremot vill och behöver Platon inte ha så många detaljer på sitt schema längre. På hans schema visas dagen bara i stora drag, men han har ändå behov av det. Han behöver en ordningsföljd över dagen, så att han kommer ihåg att han ska få sitta vid datorn efter lunch, men innan mellanmålet. Eller så att han inte sitter och väntar på farmor och farfar i hallen redan efter frukost när de inte ska komma förrän på eftermiddagen. Han kan också behöva en påminnelse om att det är duschdag eller läxdag. Ofta sätter vi också upp någon aktivitet som Platon valt (t.ex. lego, måla, pärlplatta, spela keyboard). Det gör vi inte för att han måste göra just den aktiviteten, utan för att han ibland kan bli stressad om han inte vet vad han ska göra när han kommer hem från fritids. Ibland väljer han att göra just den aktiviteten, ibland blir han sugen på något annat.

 

 

Placering av schemat

I första klass fick Platon ett schema över skoldagen fastsatt på sitt bänklock. Det fick inte de andra i klassen. Följden blev att de andra barnen kom till Platons bänk för att titta på schemat. Det störde Platon. Läraren förstod att alla ville se schemat, så hon beslutade att istället sätta upp ett schema på väggen bredvid svarta tavlan. Hon frågade Platon, som satt längst bak om han såg schemat. Han svarade ja. Men hon glömde att Platon tolkar saker bokstavligt. Ja, det stämde att han såg schemat. Men han såg inte vad det stod på det. Men det sa han inte, för det hade hon ju inte frågat.

Ett schema måste naturligtvis vara placerat så att personen kan se det. Det bör också vara placerat där personen har mest nytta av det. I höstas gjorde jag om Platons skolschema till ett bildschema. Han blev glad och satte det över sin säng. ”Då kan jag titta på det direkt när jag vaknar. Det schemat förstår jag även om jag är trött.”

 

Hur tolkas bilderna?

Herakles har haft dagsschema hemma nästan hela sitt liv. Det började vi med långt innan vi misstänkte någon diagnos. Storebror Platon hade ju ett och då ville Herakles också ha ett.

tvattahander2

På den tiden använde vi oss av bilder jag googlade fram; diverse clip art, foton m.m. Bilderna var i färg. Det fungerade bra för Platon. Men det visade sig att det inte fungerade lika bra för Herakles. Herakles är väldigt fokuserad på detaljer. För Platon kunde ett foto på en bil symbolisera vilken bil som helst, men för Herakles måste det vara rätt bilmodell och rätt färg. Om det var ett foto på lego uppsatt på schemat måste Herakles ha precis de bitarna.

tvattahander1

 

Så för att schemat skulle fungera även för Herakles, bytte vi ut alla bilder till svartvita piktogram. På personer och vissa platser använder vi foton. För Platon spelar det ingen roll om bilderna är svartvita eller i färg men för Herakles gjorde det stor skillnad.

När vi ändå gjorde nya bilder lade vi till en text på dem också eftersom Platon börjat skolan. Jag tror inte att han egentligen har haft någon större nytta av det. Men det visade sig vara ett lyckokast ändå. Båda barnen förstår alla bilder vi använder. Men farmor och farfar däremot har inte alltid vetat vad de föreställer. Tack vare texten tolkar även de bilderna på samma sätt!

 

Bilder för att göra eget schema

Nedan följer länkar till olika bildsamlingar. Vid varje länk finns några exempel på hur bilderna kan se ut.

katt-abiliafrukt-abiliacykel-abiliatandborste-abilia

Abilia (gratis)

 

katt-arsaacglass-arsaacfrukt-arsaaccykel-arsaactandborste-arsaac

ARASAAC (gratis)

 

katt-artvexglass-artvexfrukt-artvexcykel-artvextandborste-artvex

Artvex.com (gratis) – clipart

 

 

katt-bildstod  glass-arsaacfrukt-arsaaccykel-arsaactandborste-arsaac

Bildstöd (gratis) – bilder från ARSAAC, Mulberry, Sclera m.fl.

 

katt2-clipartsfreeglass-Clipart_Freefrukt-clipartsfreecykel2-clipartsfreetandborste-clipatsfree

Cliparts Free (gratis) – clipart

 

katt-do2learnglass-do2learnfrukt-do2learncykel-do2learntandborste-do2learn

Do 2 Learn (gratis)

 

katt-esljunctionfrukt-esljunctioncykel-esljunction

ESL Junction (gratis)

 

Widgit SymbolbasWidgit SymbolbasWidgit SymbolbasWidgit SymbolbasWidgit Symbolbas

Hargdata AB – Widgit symboler

 

katt-nilbildglass-nilbildfrukt-nilbildcykel-nilbildtandborste-nilbild

Nilbild

 

 

katt-papunetglass-papunetfrukt2-papunetcykel-papunettandborste-papunet

Papunet (gratis) – bilder från bl.a. ARSAAC, Mulberry, Sclera m.fl.

 

katt-phillipmartinglass-phillipmartinfrukt-phillipmartincykel-phillipmartintandlakare-phillipmartin

Phillip Martin Clip art (gratis)

 

katt-pictoonlineglass-pictoonlinefrukt-pictoonlinecykel-pictoonlinetandborste-pictoonline

Picto online

 

katt-ikenkoglass-pictogendafrukt-pictofrancecykel-ikenkotandborste-pictofrance

Picto-selector  (gratis) – bilder från Sclera, Mulberry, ARASAAC, Pictogenda, Picto France, Picto-selector, Ik en Ko m.f.l.

 

katt-scleraglass-sclerafrukt-scleracykel-scleratandborste-sclera

Sclera symbols (gratis)

 

katt-mulberryglass-mulberryfrukt-mulberrycykel-mulberrytandborste-mulberry

Straight Street (gratis) –  bilder från Mulbery

 

glass-visualaidsforlearningfrukt-visualaidforlearningtandborste-visualaidsforlearning

Visual aids for learning (gratis)

 

katt-wikipediacommonsglass-wikipediacommonsfrukt-wikipediacommonscykel-wikipediacommonstandborste-wikipediacommons

Wikipedia Commons (gratis)

Categories: Hjälpmedel, visuellt stöd | Etiketter: , , , , , , | 1 kommentar

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: