Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 3 – Tydlighet

Många elever med autism har svårt att skriva i skolan. Vad det kan bero på har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. För många är ett av problemen att uppgiften inte är tillräckligt tydlig. En del saker som kan verka uppenbara för de flesta är inte alltid det för någon med autism. Därför behöver man informera även om detaljer.

Min son Platon hade inte förstått att man fick hoppa över uppgifter i en läxa och gå tillbaka till dem senare. Det innebar att han fastnade på fråga 2 trots att han kunde resten. Att vi sade att det var ok att göra så hjälpte inte eftersom läraren inte sagt att man fick det. Så tänk på att det som inte informeras inte gäller. För min son Platon gäller det inte heller om någon av oss föräldrar säger det. Det måste vara läraren.

Tänk också på att det kan vara svårt att komma ihåg all information om den bara förmedlas muntligt. Lämna gärna ut en skriftlig checklista med vad man ska tänka på och en mall att följa. En del elever kan även behöva bildstöd som förtydligar skriften.

Här nedan följer några listor med exempel på vad man kan behöva informera om inför en skrivuppgift. Fyll själv på med mer information eller stryk det som inte behövs.

Självklart måste man vara lika tydlig även när det gäller andra typer av uppgifter.

 

Utformningen

• Hur många sidor/ord? (max/min)
• Typsnitt och teckenstorlek?
• Radavstånd?
• För hand, på dator eller muntligt?
• Rubriker/underrubriker?
• Citat?
• Referenser?

 

Hur ska man göra?

• Samla ihop information på kort först? Tankekarta?
• Ska man skriva en skiss först och renskriva sedan?
• Måste man skriva i kronologisk ordning?
• Kan man hoppa över bitar och gå tillbaka till det senare?
• Behövs research? Ska man kunna all fakta utantill?
• Var hittar man information om ämnet?
• Får man samarbeta, be om hjälp, fråga föräldrarna, kolla på internet/i böcker?
• Ska det skrivas endast i skolan eller även hemma?
• Måste man sitta på sin plats/stol?
• Får man ta paus?
• När ska det vara klart?
• Vad ska finnas med för att uppnå olika betyg?
• Hur vet jag om det är färdigt?

På Lärarnas riksförbund har Annika Sjödahl skrivit ett blogginlägg med fina bilder på hur själva skrivprocessen går till.

 

Hur utför man den här typen av uppgift?

Vet eleven hur man gör för att skriva en bokrecension, argumenterande uppsats eller en dikt? Har hen sett en sådan tidigare? Vet eleven vilken information som är viktig att ha med om man skriver fakta om ett land, ett djur eller ett historiskt skeende? Vet eleven hur man använder citat? Även detta måste förtydligas. Det underlättar också för eleven om man får ta del av andra uppgifter av samma typ innan hen själv ska ge sig på detta.

 

Lyrik/poesi/dikter

• Hur skriver man en dikt?
• Måste den rimma?
• Måste den innehålla metaforer och liknelser?
• Ska varje rad rimma eller bara vissa?
• Hur lång ska den vara?
• Måste man ha normal ordföljd i en dikt?
• Vilken typ av dikt ska det vara, fri eller bunden vers (limerick, haiku, sonett, hexameter, blankvers, tanka etc.)? Vad innebär det?
• Vilken typ av versrad (jambisk, troké, daktyl, anapest, spondé)? Vad innebär det?

 

På sidan Lärarskapande kan du läsa 10 tips för att skriva dikter med elever.

På Skrivarsidan finns en diktskola där man kan hitta inspiration.

 

Referat/att använda citat

I bloggen Svenska123 finns flera artiklar av Joakim Wendell som handlar om citatteknik och om hur man skriver ett referat.

På Linnéuniversitetet finns instruktioner för hur man skriver referenser.

 

Bokrecension

• Vad heter boken?
• Vem är författaren?
• Vilken/vilka genrer tillhör boken? (deckare, biografi, självbiografi, fantasy, science fiction, äventyr, historisk roman, thriller, skräck, spökhistoria, romantik, saga, chic lit, vilda western, nyckelroman, klassisk roman, facklitteratur)
• Hur lång var boken?
• Var utspelar den sig?(plats; land, stad, miljö etc.)
• När utspelar den sig? (nutid, framtiden, 1800-talet, medeltiden etc.)
• Vem/vilka är huvudpersonen?
• Behandlar den något särskilt ämne? Vad i så fall? (fotboll, krig, skolan, kampen mellan det onda och det goda, vampyrer etc.)
• Beskriv handlingen i korthet utan att avslöja hur det går.
• Vad var det som var bra? Vad var det som var dåligt?
• Vad tyckte du om boken? Varför?
• Hur var språket i boken? (lättläst, beskrivande, torrt, långa meningar, svåra ord)

 

På Ulrika Aspeflos hemsida finns en mall (i PDF-format) för hur man kan göra en bokrapport.

 

Argumenterande text

På bloggen Gymnasiesvenska finns en utförlig steg för steg – guide (i PDF-format) för hur man går tillväga när man ska skriva en argumenterande text.

 

Labbrapport

• Teori
• Frågeställning
• Material/utrustning
• Ingredienser
• Riskanalys av ämnena
• Recept/utförande
• Observationer. Vad hände? Såg, kände, luktade, uppmätte ni något? Någon förändring under tiden?
• Resultat
• Tolkning av resultat
• Gick något fel?
• Referenser

 

Vetenskaplig text/ Utredande text

I bloggen Svenska123 finns flera artiklar av Joakim Wendell som handlar om hur man skriver en vetenskaplig artikel.

 

Faktatext om ett djur

• Hur ser det ut?
• Vad är det för typ av djur (däggdjur, fågel, fisk, reptil, insekt etc.)
• Vad äter den?
• Var lever de? (land, världsdel)
• I vilken miljö lever de? (under jorden, i träd, i havet, i öken etc.)
• Nattdjur eller inte?
• Flyttdjur eller inte?
• Tama eller vilda?
• Hur är deras familjer uppbyggda? Lever de i flock? Vad kallas flocken?
• Vad kallas ungarna, honan och hanen?

 

Faktatext om ett land

• I vilken världsdel ligger landet?
• Grannländer
• Huvudstad + antal inv.
• Största stad + antal inv.
• Folkmängd
• Yta (i förhållande till Sverige)
• BNP/inv.
• Klimat
• Vanlig sysselsättning (turism, industrier, jordbruk etc.)
• Arbetslöshet
• Utbildning
• Exportvaror
• iland/uland, fattiga/rika?
• Kända landmärken (byggnader, berg, floder, sjöar etc.)
• Befolkning (befolkningsgrupper, etnicitet, språk, religion etc.)
• Vad växer där? Vad odlar man? Naturtillgångar?
• Djurliv
• Är man särskilt bra på något? (olja, elektronik, kaffeodling, fotboll, musik etc.)
• Krig, motsättningar m.m.
• Statsskick (demokrati, diktatur, republik, presidentialism, semipresidentialism, parlamentarism, absolut monarki, konstitutionell monarki, teokrati, enhetsstat, förbundsstat, etc.)
• Suveränitet (Suveränt, Självstyrande, icke-suveränt)
• Namn på stadsöverhuvud/stadschef/regeringschef
• Valsystem och rösträtt
• Valuta
• Medlem i FN, NATO, EU, EES, EFTA (eller andra frihandelsavtal)
• Historia

 

Skrivmallar

På sidan Ordräknare finns flera mallar för att skriva olika typer av texter: Instruktion, insändare, krönika, novell, nyhetsartikel, recension, saga.

På förlaget Natur & Kulturs hemsida finns ett PDF-dokument med skrivmallar för några olika typer av texter: Jämförande text, förklarande text, argumenterande text för att diskutera och ta ställning, argumenterande text för att övertyga om en åsikt

På sidan Språkinriktad ämnesundervisning av Linda Ellinore Lindberg finns skrivmallar för referat och argumenterande text.

Sök på internet efter fler exempel på skrivmallar!

 

Läs mina tidigare blogginlägg i samma serie:

Varför är det så svårt att skriva i skola? Del 1

Varför är det så svårt att skriva i skola? Del 2 – Syftet med uppgiften

Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 2 – Syftet med uppgiften

I ett tidigare blogginlägg skrev jag om varför det kan vara så svårt att göra skrivuppgifter i skolan. Det kan ju bero på en massa olika saker. För att hjälpa eleven att klara av uppgiften måste man hitta orsaken till varför just denna elev har svårt med detta. Det kan man t.ex. göra genom kartläggningar, observationer och genom att samtala med eleven.

Men innan man kommer så lång behöver man fundera på vad själva syftet med uppgiften är; dels för dig som lärare och dels för eleven. Detta gäller förstås inte bara skrivuppgifter utan ALLA uppgifter i skolan.

Träna eller bedömas?

Är syftet med uppgiften att eleven ska träna något visst moment eller att du, som lärare ska bedöma elevens förmåga i detta moment?

Man kan inte förväntas att prestera första gången/gångerna man gör en ny typ av uppgift. Inte heller kan man prestera om man inte vet vad som är viktigt i just den typen av uppgifter eller hur man gör.

Det kan underlätta för eleven om hen får ta del av andra texter av samma typ innan hen provar själv. En mall att följa och en punktlista med det man ska tänka på underlättar också.

 

Vad är det för moment som ska tränas/bedömas?

Tänk på att det är svårt att fokusera på mer än ett moment åt gången, särskilt för en elev med autism. Det är alldeles för svårt att fokusera på att skriva snyggt, stava rätt och samtidigt få till ett bra innehåll i en text. Bedöm/träna därför inte på saker från mer än en av nedanstående kategorier i taget. Om man ändå vill att alla kategorier ska bedömas/tränas på i samma text kan man göra uppgiften i steg.

 

Kategori 1

Om man tränar på kategori 1 kan man skriva på datorn eller till och med läsa in texten. Det finns program som omvandlar tal till text. När syftet med uppgiften inte är att skriva om ett visst ämne, utan att t.ex. träna på en viss form av skrivande (dikt, recension, fakta m.m.) är det bra om eleven får möjlighet att skriva om ett ämne som intresserar. Men tänk på att det är svårt för många med autism att välja/fatta beslut, så ge gärna flera alternativ.

• Skriva berättelse utifrån fantasin
• Skriva en berättelse i en viss genre
• Skriva en sann berättelse
• Skriva en argumenterande text
• Skriva en labbrapport
• Skriva en sammanfattande text med egna ord
• Visa att man kan använda citat på ett korrekt sätt
• Visa att man kan skriva referenser
• Skriva en recension (man kan recensera andra saker än böcker; t.ex. dataspel, glassar, restauranger m.m.)
• Visa att man har förstått en text
• Skriva en dikt
• Skriva en faktatext/kunna ta reda på fakta om något
• Visa att man har kunskap om/har förstått ett bestämt ämne
• Behärska ett främmande språk
• Kunna formulera ett svar i skrift
• Kunna redogöra för hur man tänkt när man löst en uppgift

 

Kategori 2

Om man ska träna på kategori 2 behöver man inte samtidigt hitta på innehållet, inte heller skriva för hand (det går att stänga av stavningskontrollen på datorn).

• Stavning
• Grammatik
• Användning av skiljetecken
• Avstavning
• Meningsuppbyggnad
• Rätt användning av ord/ordförståelse
• Etc.

 

Kategori 3

Om man ska träna på kategori 3 kan man skriva av en färdig text så att man inte behöver fundera på stavning.

• Förmåga att skriva läsligt för hand
• Förmåga att skriva snyggt för hand
• Skrivstil/textning
• Är bokstäverna lagom stora i förhållande till varandra?
• Lagom avstånd mellan orden
• Raka rader
• Etc.

 

Vad har eleven för glädje av detta?

För en elev med autism räcker det inte med ett generellt syfte. Det räcker inte att säga att du kommer att ha nytta av det när du blir vuxen och ska jobba. Personer med autism motiveras sällan av dylika syften. Man måste vara mer specifik. I vilka sammanhang kan just denna elev ha nytta av denna kunskap? Vad har eleven för nytta av det nu? Hur kan det komma till nytta för eleven i framtiden?

Många med autism kan ha svårt att föreställa sig saker som ligger långt fram i tiden, så om man vill förklara vad eleven har för nytta av denna kunskap i framtiden behöver man hjälpa eleven att visualisera det. Det underlättar också att dela upp framtiden i steg. Detta kan man göra genom att rita upp en trappa där varje trappsteg symboliserar något man behöver kunna för att kliva upp på nästa trappsteg. Översta trappsteget symboliserar målet.

För att kunna motivera eleven och förklara vad just hen har för glädje/nytta av en viss uppgift behöver man ha en bra relation till eleven. Man behöver känna till vilka intressen eleven har och vilka mål och framtidsplaner.

Varför är det så svårt att skriva i skolan?

Häromveckan skulle Platon skriva en dikt i skolan. Dikten skulle rimma och handla om vänskap. Under hela lektionen skrev han bara tre ord trots att han är språkligt begåvad. Varför?

Själva ämnet gjorde ju inte det hela enklare för Platon. Ämnet är abstrakt och handlar om att sätta ord på känslor; något som många med autism har svårt för. Och det är ju inte särskilt enkelt att skriva om vänskap om man själv knappt har upplevt det.  Hans lärare lät honom i alla fall få byta ämne. Men det gick inte mycket bättre för det. Han fick nämligen välja precis vad han ville, och Platon har extremt svårt att välja…

Platon har ofta svårt med skrivuppgifter i skolan av flera olika anledningar förutom själva ämnet. Det gäller många barn med autism och ADHD. Anledningen är inte samma för alla elever även om de har samma diagnoser. Det kan bero på en massa olika saker. För att kunna hjälpa just din elev måste du först veta vad som är orsaken till just den här elevens svårigheter att skriva.  Det är inte alltid helt enkelt att veta vad det beror på och det kan vara svårt att veta var man ska börja leta. Så därför har jag sammanställt en lista på vanliga orsaker.

 

Vanliga orsaker till att det är svårt att skriva i skolan

Förmodligen har jag missat många möjliga orsaker, så fyll gärna på med fler i kommentarerna.

 

Uppgiften/instruktionerna är inte tillräckligt tydliga

• Vad är syftet med uppgiften?
• Vad har jag för nytta av att göra detta?
• Vad har läraren för förväntningar?
• Vad ska finnas med i innehållet?
• Vad behöver jag veta/kunna för att kunna skriva om detta ämne?
• Ska jag göra någon research innan? Var hittar jag material till detta?
• Vad behöver jag för material?
• Måste jag skriva i kronologisk ordning?
• Ska det vara självupplevt eller påhittat?
• Ska jag skriva för hand eller på dator?
• Hur mycket ska jag skriva?
• Radavstånd, fontstorlek, antal sidor etc.?
• Hur länge ska jag skriva?
• När ska det vara klart?
• Hur ska det vara för att bedömas som färdigt?

 

Ämnet/uppgiften

• Svårt att skriva om ett ämne som inte intresserar
• Svårt att skriva om ett ämne som man inte har någon erfarenhet av
• Svårt att sätta ord på känslor
• Svårt att tänka abstrakt
• Svårt att analysera
• Svårt att kritiskt granska information
• Svårt att skilja på fakta och värderingar
• Svårt att avgöra källors trovärdighet
• Svårt att reflektera

 

Föreställningsförmåga

• Svårt att veta vad läraren förväntar sig
• Svårt att föreställa sig det man inte varit med om
• Svårt att tänka abstrakt
• Svårt att förstå hur man ska göra

 

Språk

• Svårt att inleda en text
• Svårt att formulerar sig
• Svårt att be om hjälp/ fråga när man inte förstått (att formulera frågan och vad det är man inte förstått)
• Svårt att uttrycka sig så att andra förstår
• Svårt att uttrycka åsikter och ståndpunkter
• Svårt att uttrycka motiven bakom sina svar, åsikter och ståndpunkter
• Svårt att förstå innebörden av ord eller uttryck
• Svårt att relatera olika begrepp till varandra
• Man använder sig av egenpåhittade ord

 

Mentaliseringsförmåga

• Svårt att sätta ord på känslor
• Svårt att ta någon annans perspektiv
• Svårt att bemöta och framföra argument

 

Planering och organisering

• Svårt att besluta vad det ska vara för innehåll
• Svårt att strukturera och sortera information/fakta
• Svårt att planera uppgiften
• Svårt att sätta realistiska mål
• Svårt att komma igång, svårt att avsluta
• Svårt att avgöra när man är klar

 

Koncentrationsförmåga

• Svårt att stoppa sina impulser
• Svårt att hitta tråden om man blir avbruten
• Svårt att hålla sig till uppgiften/ämnet
• Svårt att komma ihåg instruktioner

 

Tidsuppfattning

• Svårt att veta i vilken ordning det är lämpligt att göra saker
• Svårt att känna hur lång tid det gått
• Svårt att veta hur mycket man hinner på en lektion
• Svårt att göra saker under tidspress/ svårt att göra saker utan tidspress

 

Motorik och rörelseförmåga

• Problem med finmotoriken
• Svårt med öga-hand koordination
• Problem att automatisera sina skrivrörelser (t.ex. att man måste lägga stor energi på att minnas bokstävernas form, att man lyfter pennan vid varje nytt streck)
• ”Felaktigt” penngrepp (ett sätt att håll i pennan som överanstränger handen, ger kramp etc.)

 

Perception

• Svårt att sortera bort oväsentliga ljud
• Lampor som stör
• Många synintryck i klassrummet
• Obehagliga lukter
• Svårt att sitta upprätt på en stol
• Svårt att reglera kraften i penntrycket

 

Detaljseende (bristande central koherens)

• Svårt att förstå vad som är viktigt
• Svårt att följa en röd tråd
• Svårt att använda sig an sammanhanget
• Hakar upp sig på detaljer
• Svårt att ta lärdom av redan upplevda situationer

 

Energi & stress

• Trötthet p.g.a sömnproblem
• Energibrist
• Stress

 

Samproblematik

• Språkstörning
• Dyslexi
• Dyskalkyli
• Depression/dystymi
• Sömnstörning
• ADHD

 

The Big Five

De viktigaste förmågorna för att kunna nå målen och kunskapskraven i skolan enligt Lgr11 kallas av Göran Svanelid för ”The Big Five”. De består av:

• Procedurförmåga/förmåga att hantera information
• Kommunikativ förmåga
• Metakognitiv förmåga
• Begreppslig förmåga
• Analysförmåga

Dessa förmågor överensstämmer nästan till punkt och pricka med flera av de svårigheter jag har räknat upp ovan. Många av dessa hör t.o.m. till diagnoskriterierna för autism.  Det innebär att det är i princip omöjligt för någon med autism att uppfylla alla mål och krav i skolan utan någon form av anpassning och stöd. Tanken är ju att ALLA ska ha möjlighet att klara målen. Men så ser verkligheten tyvärr inte ut…